ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Fosterbarn runt förra sekelskiftet; hur gick det till?  (läst 5416 gånger)

2004-12-13, 13:56
läst 5416 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Lars!  
 
Om du skaffar bouppteckning efter Eriksson, så borde väl din far stå med som adopterad, om han var det. Står hans namn med, som arvinge, utan att vara adopterad får man väl anta att han var Erikssons rätte son. Jag är väl inte så hemma på sådant här, men om han fick arv efter testamente bör det väl också finnas med.
 
Din far blev styvbarn till sin styvfar, ej fosterbarn, antar jag.
 
Min farfars föräldrar adopterade sin dotterson, som står med i bouppteckningarna vid bådas död, som adopterad.
 
Det finns säkert någon som har bättre koll på det här än jag.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman
Ann-Mari Bäckman

2004-12-13, 22:15
Svar #1

Utloggad Ingegerd Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1336
  • Senast inloggad: 2016-08-21, 22:21
    • Visa profil
Tack, Ann-Mari, för att du visar på en annan tolkning av det faktum att det betalades mer till dem som tog hand om en liten pojke. Jag tänkte inte alls i de banorna, att det kunde vara svårare att få pojkar utplacerade.
 
Mvh
Ingegerd

2006-03-14, 13:08
Svar #2

Utloggad Birgitta Lindborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1426
  • Senast inloggad: 2020-11-12, 15:18
    • Visa profil
Min morfar, Nils Gustaf Sandberg född 1880-07-05 i Stockholm, var fosterbarn till hofkamrer och inspector Gustaf Adolf Sandberg i Låssa. Fosterfadern var inspector på Lindormsnäs. Huruvida titeln hofkamrer var honorär eller om han verkligen tjänstgjorde som hofkamrer vet jag inte säkert men muntliga uppgifter från min mor säger att han var hofkamrer på slottet. Förutom sin bostad i Låssa (där hustrun och fostersonen bodde) var fosterfadern mantalsskriven i Johannes, Stockholm.
 
Vem betalade för fosterbarnen? Min morfar fick en bra utbildning, studentexamen på Södra Latin och sedan utbildning till officer.
 
Morfars biologiska föräldrar är för mig okända. Jag har där inte kommit någon vart i mitt sökande. Modern är den jag i första hand är intresserad att få vetskap om.
 
/Birgitta

2007-05-02, 14:19
Svar #3

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Hur ska jag hitta uppgifter om ett fosterbarn på 1870-talet som dessutom kommer från Tyskland?
 
I kyrkböckerna hittar jag henne inte förrän i konfirmationslängden i mitten på 1880-talet. Hon tar en plats på en annan ort och i utflyttningslängden står från komfirmationslängden. Hon har funnits i familjen sedan lång tid, eftersom jag har hittat henne i inskrivningsböcker från de skolor hon gått på. Jag vet dock inte när hon kom till Sverige.
Jag har frågat på kommunarkivet, men de har inte en susning om var de ska börja leta.

2009-10-25, 20:23
Svar #4

Utloggad Emily Lekman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2023-12-30, 22:09
    • Visa profil
Slänger in en fråga här som egentligen kommer från min morfar.
Morfars mamma Ester föddes 1890. Hennes föräldrar var gifta och statare i Södermanland. När Ester var fyra skickades hon till sin mormor i Östergötland, enligt hennes egna och övrig släkts uppgifter, som fosterbarn eftersom hennes föräldrar hade det dåligt ställt och hon hade flera syskon. Hon gick hela sin skoltid i Östergötland och flyttade först efter konfirmationen 1905. Men så upptäckte vi nyligen att hon fram till 1900 står kvar i sina föräldrars hem och enligt kyrkböckerna kommer som fosterbarn till mormodern först 1901. Vi vet genom både hörsägen, brev och vykort att detta inte stämmer. Vad kan det ha funnits för orsak till att hon inte skrevs som fosterbarn direkt när hon kom 1894? Fanns det regler för fosterbarn som gjorde att det inte fungerade?

2010-10-17, 22:17
Svar #5

Utloggad Ulrika Lundin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 218
  • Senast inloggad: 2014-07-29, 23:04
    • Visa profil
    • www.facebook.com/pages/Ten-siblings-from-N%C3%A4rke-Tio-syskon-fr%C3%A5n-N%C3%A4rke/1473390246207688
Hej!
Jag försöker ta reda på mer kring vilka omständigher som rådde i början av 1900-talet gällande fosterbarn. En pojke vid namn HARRY Emanuel Andersson född 1909-10-28 i Enköping blev år 1913 fosterson till min farfars moster Johanna Hanna Eriksson på Backa, Lanna, Hidinge, Örebro län. Harrys mor dog 1910 och Harry var oäkta och hade flera äldre syskon, troligen halvsyskon, som också var oäkta allihop. När jag forskat lite bakåt på modern upptäcker jag att hennes små barn inte alltid var med henne när hon flyttade runt för att ta tjänst.
 
Jag har läst lite på denna sida och såg en anteckning 2001-08-24 av Birgitta Nilsson där hon skrev: Mamman piga: Många pigor tvingades av fattigvårdsnämnden i socknen att lämna bort sitt oäkta barn för att kunna ta tjänst. Hennes husbonde fick sedan order att betala en del av pigans/mammans lön till fosterföräldrarna.
 
Frågor:
1) Kan det Birgitta skrev varit gällande när Harry och hans äldre syskon föddes (den äldsta var född 1896)?
2) Det man hört om att fosterbarn auktionerades ut till lägst bjudande i socknen, gällde det i Hidinge år 1913?
3) Är det i kommunarkivet jag eventuellt kan hitta något om Harry och vad ska jag fråga efter, fattigvårdsnämndens handlingar? Någon som vet om jag ska vända mig till Lekebergs kommun eller är det kanske stadsarkivet i Örebro? På Lekebergs kommuns hemsida hittar jag ingen info om arkiv..
 
Hälsningar
Ulrika

2010-10-18, 07:25
Svar #6

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
Ulrika, Harry föddes ju i Enköping och bodde ju där tills han blev fosterbarn i Hidinge församling.
Det är i Enköping du måste starta din forskning. Och främst då i den församling som han föddes i och se vilka protokoll som församlingen kan ha haft och själva Enköpings stad. Om det då fanns liknande Barnavårdsnämnd, Socialnämnd eller liknande.

2010-10-18, 14:56
Svar #7

Utloggad Maria Svärd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 141
  • Senast inloggad: 2013-08-19, 08:35
    • Visa profil
Hej,
Vad gör man om man har en person som enligt uppgift varit fosterbarn i en gård men inte står med i Hfl?
Min mff Carl Isidor Andersson ska ha varit fosterbarn i gården Sandvik i Hemsjö. Vi vet att han var född i Göteborg 1882. Vi vet också att hans mor står som ensam i familjen i folkräkningen både 1890 och 1900. Carl har också bevisligen gått i skolan i Hemsjö då det finns ett slutbetyg från 1894. Allstå måste han ha befunnit sig i Hemsjö vid detta år. Först år 1900 dyker han upp i HFL, då som dräng i Sandvik, samma gård där han påstås ha varit fosterbarn.  
Hur går man till väga för att få reda på om och när han var fosterbarn i Sandvik?
MVH
Maria

2010-10-18, 20:44
Svar #8

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Maria.
 
Detta är inget ovanligt fall. När man från städerna behövde sätta barn i fosterhem, gjorde man det mycket ofta ute på landet, mot ersättning till fosterföräldrarna. Dessa barn skrevs i regel inte in i fosterföräldrarnas församling, utan var kvar i den församling de hört till tidigare. Skälet var att staden fortfarande hade det ekonomiska ansvaret för barnets försörjning.
 
Om Du vet från vilken församling i Göteborg han kom, kan Du söka bland Stadens Fosterbarn. De brukar stå i slutet av husförhörslängden.  
 
Han bör däremot finnas upptagen i skolkatalogen och i komfirmationsboken med den adress där han verkligen befann sig under sin uppväxt.
 
Min egen farfars far är ett liknande fall.

2010-10-18, 21:47
Svar #9

Utloggad Ulrika Lundin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 218
  • Senast inloggad: 2014-07-29, 23:04
    • Visa profil
    • www.facebook.com/pages/Ten-siblings-from-N%C3%A4rke-Tio-syskon-fr%C3%A5n-N%C3%A4rke/1473390246207688
Sonia, jag ska följa ditt råd.  
 
Lite mer bakgrundsinformation: Harry föddes på Jönköpings järnvägsstation under dramatiska omständigheter, antecknades i Enköpings födelsebok på sidan 208 med raderna: Nedkomstort Enköping. Attest om födelse o dop fr. P.A. i Simtuna 2/1 10. I Simtunas födelsebok hittar man honom på sidan 129 med hänvisning till sida 460 i församlingsboken. Där återfinns han på Eklunda med modern som anges inflyttad från Helgarö församling 30/12 1909. (Aktuella volymer från Helgarö finns inte skannade på SVAR än där jag har abbonnemang).
 
Modern dör 13/4 1910 och lille Harry flyttas 12/11 1910 till sidan 458, också Eklunda, där det finns flera statardrängar med familjer och Harry står skriven som fosterson på en egen rad längst ned på sidan. Bara tio dagar senare flyttas han till Hidinge där han hamnar hos en familj på Kulltorp, Nygrannagården i ca två år innan han blir fosterson hos min släkting.
 
Simtuna verkar ligga inom Enköpings kommun det också ser jag efter lite googlande. Jag får ta och skicka ett mejl till kommunen och fråga!
 
Finns det för övrigt någon som har svar på mina andra frågor från 17 oktober? Eller exempelvis boktips på var man kan hitta mer om fosterbarnens villkor i början av 1900-talet?
 
Hälsningar
Ulrika

2011-01-11, 14:27
Svar #10

Tobias Jeppsson

Jag har en fråga om barnavårdsman. Någon som vet mer om vilka som kunde bli detta. Jag har en piga som jobbade på en gård och födde en oäkta son, och det ser ut som att gårdsägaren blev barnavårdsman åt barnet. Det får mig att höja lite på ögonbrynen. Spontant (och kanske fördomsfullt) så tänker jag att en gårdsägare inte gärna blir barnavårdsman åt en oäkta son som ens piga har fött. Någon släkting kanske hade varit mer trovärdig då som barnavårdsman. Misstanken är ju att denna gårdsägare är fadern.
 
Därför undrar jag: Kunde kommunen bestämma barnavårdsman med tvång? Dvs tvinga någon att bli barnavårdsman?  
 
Kan tillägga att hon verkade ha slutat arbeta på gården i och med att hon blev gravid och då utsågs en ny barnavårdsman. (Vet ej än vem denna person är)
 
För den intresserade kan jag klistra in mitt svar från Sjöbo kommunarkiv (stort tack till dem!)
 
Det finns inga faderskapshandlingar eller uppgifter om att det betalats ut någon ersättning.
 
I barnavårdsnämndens protokoll står följande:
19/8  1919  § 3 Tjän. Paulina Emilia Persson, Ågerups gård, hade anmält att hon väntar ett barn ut. äkt. Till barnavårdsman utsågs lantbruk. K Groothoff, Ågerups gård.
 
6/6  1920  § 33 Lantbruk. E Groothoff, Ågerup, befriades från sitt uppdrag som barnavårdsman för Paulina Emilia Perssons ut. äkt, son 15/11 1919 födde Kjell Otto Henning.
(Det finns flera Groothoff på Ågerups gård en på E och en Knut. Vilken av dem som varit barnavårdsman får jag inte fram.)
 
§ 34  Arr. Vilhelm Nilsson ( Blentarp 27) utsågs till barnavårdsman.
 
I uppbördslängderna finns pigan Emilia Persson, Ågerups gård med endast år 1920, inkomstår 1919.
 
Kjell Otto Henning är min farfar, och det är vem som är hans far som är frågetecknet. Jag vet att han hade kontakt med sin far och besökte honom någon gång sent i livet och enligt min pappa avsade sig sina rättigheter att få något i arv.
 
Genom att googla lite så hittade jag en Otto Groothoff som var jämnårig med min farfars mor (Paulina Emilia). Han nämns förvisso inte i ovanstående utdrag, men att ge barnet sin fars namn som mellannamn var/är ju inte helt ovanligt annars vad jag förstått.
 
Jag ska i eftermiddag kika lite i folkräkningarna och kyrkoböckerna för att hitta mer ledtrådar, men jag antar att det kan bli svårt att bekräfta vem som är far. Eller finns det något mer knep man kan ta till? Tacksam för tips.

2011-01-11, 14:35
Svar #11

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Har du kollat bouppteckning efter Otto Groothoff? Han dog 1973 och då ska ju oäkta barn tas upp i bou? Men om sonen var hans men inte inskriven i personakten kan detta ha missats. Värt ett försök i alla fall.
 
 
18950118-4338
 
Groothoff, Otto
 
Kärleksg 4
211 45 Malmö
(Boendeadress 1 nov 1970)
 
Död 19/6 1973.
 
Kyrkobokförd (1967) i Malmö Sankt Petri, Malmö kn (Malmöhus län, Skåne). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
 
Född 18/1 1895 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
 
Gift man (16/10 1923).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Malmö Sankt Petri, Malmö kn (Skåne län, Skåne)
 
Födelseförsamling i källan:
S:T Petri (Malmöhus län)
 
Källor:
MTL 71 / RTB 73

2011-01-11, 19:51
Svar #12

Tobias Jeppsson

Hej! Boupptäckningar hade jag inte tänkt på och visste inte att oäkta barn kan tas upp där, men det var ett mycket intressant tips! Intressant information i övrigt också. Tusen tack!

2011-01-11, 22:53
Svar #13

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Tobias, barnavårdsman är ju inte en förmyndare - och som förmyndare var det väl oftare släktingar. Jag kikade en del på sådant för några år sedan och barnavårdsmännen verkade inte vara släktingar utan just av kommunen utsedda personer som ofta inte verkade känna modern (av den korrespondens jag läste). Att dra några slutsatser om släktskap (eller faderskap) av den orsaken och av namnlikheten tycker jag är att gå lite långt. Men det finns stadsarkivarier här på Anbytarforum som nog har bättre koll på det kommunala än jag.
 
Du kan ju t.ex. kolla om lantbrukaren ifråga hade kommunala uppdrag eller andra förtroendeuppdrag, var barnavårdsman för flera barn osv.
 
Här står ju att inga handlingar finns, och då är det nog osannolikt att det nämns något i originalfödelseboken (alltså inte SCB-utdraget utan originalfödelseboken) och församlingsboken säger något, men kolla dem också (om du inte gjort det)! Han är visst född i Blentarp och då finns kyrkböckerna i original hos Landsarkivet i Lund.
 
hälsningar,
Eva

2011-01-11, 23:28
Svar #14

Tobias Jeppsson

Hej Eva och tack för information och tips!
Jag har kollat i kyrkböckerna men där står det inget.
 
Jag har lite andra ledtrådar som jag fått via min pappa, och det är att han ska ha hetat Otto och ha bott i Malmö mot slutet av livet. Det finns en Otto Groothoff som dog i Malmö 1973 och som var nästan jämnårig med min farfars mor. Han bodde förvisso hos en annan Groothoff-familj i en annan by i Skåne enligt folkräkningen 1900, gissningsvis är det ändå en släkting eftersom det bara fanns en handfull Groothoffare i folkräkningen för 1890. Så min fundering nu är om denne släkting t ex kom dit på besök och gjorde pigan med barn och stack igen och ville inte ta på sig faderskapet och inte heller hade ekonomiska förutsättningar att försörja barnet och därför åkte någon av hans släktingar på det istället? Kanske en alltför långsökt gissning, men någonstans måste man börja nysta, så jag har just beställt bouppteckning för Otto Groothoff från Malmö Stadsarkiv (http://www.malmo.se/Medborgare/Kultur--noje/Arkiv--historia/Stadsarkivet/Anvand- arkiven/Sokregister/Bouppteckning.html) för att se om det kan finnas någon uppgift där om oäkta barn.

2011-01-11, 23:50
Svar #15

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Hej igen! Ville bara försäkra mig att du  
1) tittat i originalfödelseboken, den finns ju inte på Internet ännu utan bara i Lund - uppgifterna kan skilja sig från SCB-avskriften som däremot finns på nätet. Likaså församlingsboken.
 
2) inte hoppar i galen tunna i dina önskemål att hitta fadern ...
 
därför åkte någon av hans släktingar på det istället? Barnavårdsmannen var INTE försörjningsansvarig, det är det jag försöker skriva ovan! Han har inte bekostat något, han (eller hon) var utsedd som en kotaktperson för barnet, för att försöka ta reda på vem fadern var.  
 
Jag citerar ur ett av de första inläggen i denna diskussion, gjort av Bo Persson: 1918 infördes barnavårdsmannainstitutionen. Från den tidpunkten kan man finna mer detaljerade uppgifter om barnen. Varje utom äktenskap fött barn skulle ha en barnavårdsman, som var skyldig att föra anteckningar och på nämndens vägnar handha tillsynen, ombesörja korrespondens m.m. Dessa barnavårdsmannaanteckningar utgör kärnan i de barnavårdsmannaskapsakter som finns i de kommunala arkivinstitutionerna.  
 
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av edah 2011-01-11 23:51)

2011-01-12, 17:11
Svar #16

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Barnavårdsmannen kan närmast jämställas med en socialassistent. De skulle bevaka barnets intressen (jämför med en god man idag).
 
En av barnavårdsnämndens viktigaste uppgifter var att fastställa faderskapet.
 
Om det nu finns minsta misstanke om att det är Groothoff som är fadern och han samtidigt är barnavårdsman blir det ju en jävssituation. De som satt i barnavårdsnämnden var inte dumma, de ville naturligtvis undvika sådant - så snarast är det så att den omständigheten att Groothoff var barnavårdsman åt barnet gör att man kan bortse från honom som möjlig barnafader.
 
Ingela

2011-01-13, 16:36
Svar #17

Tobias Jeppsson

Tackar för information Eva och Ingela. Mycket intressant och lärorikt.

2011-01-16, 16:51
Svar #18

Utloggad Tina Collins

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2014-12-23, 10:59
    • Visa profil
Hej!
Min fff födde u.ä i Göteborg 1880, hans mor var då piga(inflyttad från landsbygden) hos en familj som hon tjänat hos i flera år. 1884 emigerar modern till Amerika och i samband med det placeras gossen i fosterhem i Torsby sn i Bohuslän.
Tyvärr har jag inte kunnat följa modern vidare i Amerika, men min fff bodde kvar hos fosterfamiljen till vuxen ålder. Min fråga är om det var vanligt att lämna i från sig u.ä barn vid emigration? Eller måste det ha rått några speciella omständigheter? Modern hade ju ett jobb som piga och pojken bodde hos henne de första fyra åren av sitt liv, betyder inte det att hon kunde försörja honom själv?
Jag undrar om man fick fosterfamilj till barnen om man ville helt enkelt för att man vill det som förälder, eller fanns det några regler kring det?  
Är det någon som stött på något liknande?
 
Tacksam för funderingar kring detta!
mvh Tina

2011-01-16, 23:37
Svar #19

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Det var inte ovanligt att lämna barn efter sig när man emigrerade. Inte alls ovanligt var att först fadern åkte, kanske med äldste sonen om han var över 15, efter några år kom sedan modern med ett par mellanbarn och så efter ytterligare några år kom slutligen äldsta dottern med de minsta (mycket schematisk bild men ungefärligen som det gick till).
 
Här fanns ju ingen far, så modern fick agera spjutspets själv. Att ha med en fyraåring var ingen rekommendation hos en potentiell arbetsgivare i USA. Hon visste ju inte heller var hon skulle hamna, hur hon skulle ordna det för barnet när hon kom til USA. Nej, bättre att låta barnet vara kvar i känd miljö tills hon hade ordnade förhållanden att hämta barnet till.
 
Ibland slog det då fel: modern kanske träffade en man som hon gifte sig med, men som inte ville veta av hennes barn (ganska vanligt). Eller så fick modern aldrig de där ordnade förhållandena hon trodde sig kunna fixa; fick tillfälliga bara jobb, flyttade mycket etc. Eller blev hemhjälp i en familj som inte ville acceptera att hushållerskans barn bodde med dem.
 
Det kan ju finnas olika orsaker till att modern emigrerade. En var att hon kanske följde efter barnafadern men hon misstänkte/visste att de inte skulle kunna erbjuda barnet ett bra hem förrän lite senare (men om hon inte åkte skulle det aldrig bli ett hem). En annan att hon bara skulle vara borta några år och då ha förtjänat så mycket att hon kunde starta en egen liten rörelse, kanske ett kafé eller en kortvarubutik eller liknande (av de 1,3 miljoner som emigrerade kom minst 200.000 tillbaka). Eller så ville hon redan från början starta ett nytt liv i USA, bättre möjligheter, t.ex. lättare att kunna låtsas att hon var änka och därmed förklara barnet.
 
I vilket fall som helst var det nog bättre att lämna barnet hemma, ge sig ut själv och skicka efter barnet senare (alternativt hämta barnet). Att en sådan plan lyckades allt som oftast är klart när man ser antalet ensamåkande barn. Min farmors kusin hade en liten pojke på åtta år i släptåg när han emigrerade, för leverans till pojkens ensamstående mamma som emigrerat fyra-fem år tidigare. Å andra sidan gifte sig min farfars bror med en kvinna som blivit kvarlämnad av sin ensamstående mor; modern gifte sig och fick barn i USA men fick aldrig för sin man lov att hämta sin första dotter. Och det här är alltså inga unika fall, utan exempel på vad som hände hela tiden.
 
Om man själv betalar för en fosterfamilj finns det inget som hindrar att man lämnar sina barn där - ingen lämplighetsprövning annat än att man själv är övertygad om att barnen får det bra. Det är bara när skattepengar används för att betala en fosterfamilj som det ställs krav på den; olika krav under olika tider naturligtvis, men principen har alltid varit densamma.
 
Ingela

2011-01-17, 20:26
Svar #20

Utloggad Tina Collins

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2014-12-23, 10:59
    • Visa profil
Tack Ingela!
 
Ja, kanske jag kan få en klarare bild om jag lyckas hitta henne i USA, se om hon gifte sig och bildade ny familj där.  
/Tina

2011-01-18, 03:05
Svar #21

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ja, jag tror det är den bästa strategin. Ser Du henne med äkta make och nya barn , så...
 
Ingela

2011-07-06, 16:33
Svar #22

Gun-Britt Wernér

Hej tobias Jeppson!
 
Hur långt har du kommit i ditt sökande efter Groohoff? Jag släktforskar kring åtminstone en av dem - Ernst Groothoff. Kan han vara den som gömmer sig under initialen E. Groothoff?
 
Hälsningar
Gun-Britt Wernér

2012-06-29, 22:34
Svar #23

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hej!
 
En faster till min mormor blev omhändertagen när hon var väldigt ung eftersom modern dog strax efter att hon fötts. Jag vet dock inte av vem hon togs om hand av och kyrkböckerna verkar inte ge någon information. Kvinnan föddes 1904, är det för sent för att hitta någonting i fattigvårdsprotokoll? Kan det löna sig att leta i kommunens arkiv? Men jag vet dock inte när de övertog ansvaret för detta.
 
Tacksam för hjälp!
 
Mvh Anton

2012-06-30, 00:18
Svar #24

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Ring eller mejla aktuellt kommunarkiv och fråga, Anton. Om din mormors faster finns i de sociala arkiven där, får du veta det.
Hälsar vänligen
Maud

2012-06-30, 00:20
Svar #25

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Tack för svaret Maud, jag får kontakta dem när de öppnar igen efter semestern. Kanske har de några handlingar rörande min mormors faster. Som jag fattat det så växte hon upp hos någon familj i en närliggande by men kanske var det kommunen som hade placerat henne där.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna