Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-13

[Bernt Andersson]

Eskil, modern änka och fadern okänd, kom till en annan familj när han var helt liten. En änkeman med flera barn och hans piga/hushållerska med vilken han var mycket hemligt förlovad. Det är möjligt att mannen var Eskils far, vilket han dock bestämt förnekade (liksom förlovningen). Vilka lagliga rättigheter och skyldigheter hade barn respektive fosterförälder? Pigan/fästmön/livskamraten, kan hon ha funnits med juridiskt här? Båda tillsammans? Var kan eventuella dokument i detta finnas?

[Carl Szabad]

Hos den aktuella kommunens barnavårds- eller socialnämnd kan protokoll i ärendet finnas.

[Bo Persson]

Lagstiftning om vård av fosterbarn och uppfostran och sedligt vanartade barn trädde i kraft 1902. Fosterbarnslagen avsåg minderåriga barn (under 7 år) och tillsynen ålades hälsovårdsnämnden (eller, där sådan ej fanns, kommunalnämnden), emedan det huvudsakliga syftet var att beivra hälsofaror för de mindre barnen. Barn över 7 år ansågs ha tillsyn genom skolan. Vanartslagen gällde barn under 15 år och som undanhölls eller undandrog sig folkskoleundervisningen, förde ett kringströvande liv, tiggde till sitt upphälle eller var sedligt fördärvade och vanartade. Tillsynen ålades skoldistriktet, där antingen en särskild barnavårdsnämnd skulle finnas eller skolrådet ålades uppgiften.
 
Lagstiftning om barn utom äktenskap m.m. tillkom 1917, 1920 och 1924. Vid det sista tillfället, då lagen om samhällets barnavård antogs, gjordes barnavårdsarbetet enhetligt. Barnavården handhades förutom av hälsovårdsnämnd och barnavårdsnämnd/skolråd även av fattigvårdsstyrelse, då det gällde nödställda barn. Med lagen om samhällets barnavård samlades barnavården hos en enda kommunal myndighet, barnavårdsnämnden.
 
1918 infördes barnavårdsmannainstitutionen. Från den tidpunkten kan man finna mer detaljerade uppgifter om barnen. Varje utom äktenskap fött barn skulle ha en barnavårdsman, som var skyldig att föra anteckningar och på nämndens vägnar handha tillsynen, ombesörja korrespondens m.m. Dessa barnavårdsmannaanteckningar utgör kärnan i de barnavårdsmannaskapsakter som finns i de kommunala arkivinstitutionerna.
 
Tyvärr saknas en del material från tiden 1918-1924 (åtminstone i de kommuner som ingått i Linköpings nuvarande kommunområde), men därefter bör materialet vara fullständigt. Anteckningar från tiden 1902-1918 står att finna i protokoll från nyss nämnda myndigheter, men är fokuserade på barnens situation och inte på härkomst och barnafaderns skyldigheter. Som fosterbarnsnämnd sammanträdde t.ex. hälsovårdsnämnden i Linköping endast ett fåtal gånger per år och man i finner i protokollen inga personuppgifter.

[Rune Edström]

HEJ
Var det lättare kring sekelskiftet för fadern att
komma undan faderskapet, än före eller efter. Jag har en känsla av det är mycket mer oä kring den tiden.
Min mormor hade flera barn och ingen har en fader. Vem som skulle kunna vara min morfar har jag sökt det som verkar gå. HLA, tingsrätt och fattigvårdsnämd, som hade hand om fosterbarn den tiden och betalade fosterhemsavgiften.  Barnavårdsnämden kom inte förrän 13 år senare. Dom som hon var piga hos, när hon blev med barn har väl dött, så det går inte fråga dom heller. Så det verkar inte finnas mer arkiv att söka i. Några tips??
mvh
rune

[Bernt Andersson]

Nu har jag fått veta att Eskil bodde hos det här paret från det han var liten tills han iallafall var 15 år. Men han var inte skriven där och inte adopterad. Hur kan det hänga ihop?

[Birthe Hansen]

Hej, Jag är ny på att släktforska. Min Mormors far Per Eriksson var född i lunds stift Göinge härad. Är ej riktigt säker. Han är döpt år 1839 o konfimerad i S:t olofs kyrka utanför Kivik. Han var foster barn hoss en Erik Persson. Nu undra jag hur jag ska gå till väga, För att kunna hitta honnom.
MVH Birthe Hansen

[Anita Hadadi]

Hej!
Min far Axel Julius Larsson född i Ed Värmland,
1905.1917 blev han bortlämnad till en Anna Sofia
Larsson i Segerstad,hon tog honom som fosterson.
Hans riktiga mamma Emma Larsson gifte sig 1915
Då hade hon hon redan tre oä barn, min far har
fader okänd.Finns det någonstans man kan hitta,
varför hon lämnade bort honom, och finns det en
möjlighet att hitta hans far.Modern var piga på en gård i Ed som heter Kangerud,när han föddes.
Och kan man få reda på vilka som bodde på den  
gården under den tiden.
MVH Anita Hadadi

[Carita Karlsson]

Hej!
 
Noterades fosterbarn som fosterbarn i husförslängderna och om fosterföräldrarna tog barnet som sitt och gav barnet deras efternamn, struntade prästen att skriva dit fosterbarn?
 
Mvh  
Carita Karlsson

[Anita Hadadi]

Hej Carita.
Jag har fått reda på att han står med i  
församlingsboken i Karlstad tillsammans med
sin fostermor.Han var 12 år när han kom till henne.Han hade samma efternamn som fostermodern.
Men vad du menar att hon tog honom som sitt
förstår jag inte riktigt.
MVH Anita

[Carita Karlsson]

Hej Anita.
 
Frågan var lite allmänt ställd. Jag har problem med min ffm. I vigselboken står det att hon är född i Djursdala, på det datumet i Djursdala födelsebok finns hon inte och inte i hfl för det år hon ska vara född. Av en slump så hittade jag hennes namn i en hfl för Södra Vi ca 6 år efter födelsen. Där står hon sista av en radda barn, varav några är födda efter henne.
Nu har jag alltså fått namnet på hennes föräldrar, tittar då i hfl för Djursdala där familjen bodde när min ffm föddes.
Hittar familjen där men inte min ffm, familjen flyttade 5 år senare till Södra Vi.
Alltså borde hon ha funnits med i hfl för Djursdala.
Därför min fråga. Kan det vara så att hon är ett fosterbarn som man har döpt om och inte noterat som fosterbarn? I födelseboken för Djursdala finns det nämnligen en flicka som är född på det datumet som ffm men hon har ett annat namn och helt andra föräldrar.
Mvh Carita Karlsson

[Carita Karlsson]

Hej igen.
 
Vill göra ett tillägg till mitt tidigare inlägg. Jag har även tittat i Södra Vi födelsebok.
 
Mvh
Carita Karlsson

[Maj-Brith Andersson]

Min farmor Hilma Maria JOsefina Nilsson
Född 1872 5/8 troligen i Höganäs ( Skåne?)
Bosatt 1900 19/5 Holmia 1 A, Kungsholmen Stockholm
Då min oä fader Karl Gustav Hjalmar föddes.
Han blev lämnad som fosterbarn till Skallsjö komun
i P. län.Min fader är född Södra BB, Katarina förs.
Stockholm, döpt av pastor Hildebrand 12900 22/05.
Tacksam för alla kontakter och svar.

[Lena Thelin]

Hej, Maj-Brith
 
Enligt Klaraskivan:
 
Hilma Maria Josefina Nilsson född 8/5 1872 Hogrän, Gotland.
boende på
Holländargatran 1
 
In ?/5 1882
Ut 11/10 till rote 9 (Humlegården)
 
Hilma födde en dotter, utomäktenskaplig, 24/8 1897 som tyvärr dog 26/8 1897 (odöpt)
 
Enligt Söderskivan
 
Hilma
In 6/7 1900 från Finland
Ut 4/2 1901 till rote 21 (Vanadis)
Notering
Frånvarande familjemedlem
1 b. inlöst barnh. mot revers af. m.ö.f.se fol 5.12
 
Karl Gustav Hjalmar föddes 19/5 1900 och flyttade ut 21/9 1900 till rote 22 (Vasaroten)
 
Tittar man på Karls födelsedatum och Hilmas inflyttadedatum från Finland så stämmer nog inte inflyttadedatumet ordentligt. Det man kan tolka är att fadern till Karl finns i Finland.
 
Nu kan du i alla fall kontrollera i Humlegårdsroteln var Hilma flyttade till dom.
 
Lycka till
 
mvh
 
Lena

[Birgitta Nilsson]

Förhoppningsvis har ni alla fått svar på era frågor vid det här laget, men jag berättar i alla fall lite om vad jag vet.
 
Fosterbarnsdokument: sök i kommunens sockenstämmoprotokoll/Fattigvårdsnämndsprotokoll.Allmänna barnhuset i Stockholm utackorderade barn över hela landet och i Skåne finns på Landsarkivet i Lund rullor över barn som fick uppfostringshjälp från Serafimerordensgillet.
 
Mamman piga:  Många pigor tvingades av fattigvårdsnämnden i socknen att lämna bort sitt oäkta barn för att kunna ta tjänst. Hennes husbonde fick sedan order att betala en del av pigans/mammans lön till fosterföräldrarna.
 
Fosterbarn med fosterföräldrarnas efternamn: De fosterbarn jag hittat och följt står som fosterbarn även om fosterföräldrarna tagit det som sitt (adoptionen kom 1917) och det fått deras efternamn (efternamn fick man ju själv välja förr, först på 1900-talet reglerades detta). Däremot har jag aldrig träffat på någon som bytt förnamn. Betvivlar att det var tillåtet.
 
Hör av er om ni undrar mer över fosterbarn så ska jag försöka hjälpa till.

[Alvar Stockhaus]

1801 lämnades en 6-årig flicka till en  
barnlös familj.
Flickans föräldrar fick ytterligare  
några barn och modern levde till 1809.
Fanns det adoption på den tiden?
I hfl står det i kolumnen Anteckningar:
U.M. (till 21 år) ............. Res.
Vad kan det betyda
Tacksam för hjälp.
Alvar

[Maud Svensson]

Hej Alvar, adoptionslagen daterar sig till den 14 juni 1917. Adoptivbarn fick bl a arvsrätt vilket fosterbarn saknade - det hindrar dock inte att en del av dem faktiskt ärvde sina fosterföräldrar.  
Noteringen i hfl går jag bet på.
Mvh/Maud

[Torbjörn Norman]

Gissning U. M. utan mantal befriad från mantalsskatten till 21 års ålder.
 
Ett vanligt sätt att trygga ålderdomen var att skaffa sig barn på ett eller annat sätt. I synnerhet ifall det fanns en fastighet där man kunde skriva olika överenskommelser för försörjning och vård under ålderdomen och som motprestation överlämnade fastigheten genom   testamente.
 
Hade man inga egna barn tog man gärna syskonbarn. I synnerhet så länge den så kallade bördsrätten fanns kvar. Vid överlåtelse av jordbruks-fastighet  
kunde annars någon som ansåg sig ha större bördsrätt utnyttja sin släktskap till att hindra överlåtelsen och själv få ingå som köpare.

[Alvar Stockhaus]

Tack Torbjörn!
Det verkar troligt, i varje fall måste jag
kolla det spåret.
MVH Alvar

[Kristina Löfgren]

Hej! Jag har letat efter en Signe Karolina Ersson född 1887 i Arkion, men kan inte finna någon som riktigt passar. Den enda jag kan finna är en Signe Karolina i Maria förs. Sth som är fosterbarn hos en Carl Peter Johanisson f.1861.
Hur kan jag få reda på vad som var hennes efternamn och vem som var hennes riktiga föräldrar ? (Jag vet bara att hon fick en dotter utom äktenskap 1911 iMaria Magdlena församl. Sth)
Mvh Kristina (som funderar och funderar...)

[Maud Svensson]

Hej Kristina,
hette Signe Karolinas dotter Harriet Elisabet Ersson f 30/6 1911 i Maria?
I så fall har jag hittat din Signe Karolina på Söderskivan:
 
Signe Karolina Ersson f 3/3 1887 i Adolf Fredriks förs, Sthlm.  
Hon flyttar med föräldrar och syskon till Södermalm 1896 från rote 6 Observatorieroten, Adolf Fredrik. Familjen bor Tjärhovsgatan 12; Folkungagatan 77 i Katarina förs.
Fader: arbetskarl Karl Ferdinand Ersson f 3/4 1862 i Klara förs, Sthlm
Moder: hustru Charlotta Vilhelmina Ersson f 3/4 1863 i Solna, Sthlms län
Syskon:
Edit Elisabet Ersson f 29/9 1890 i Adolf Fredrik
Sonja Maria Ersson f 24/9 1894 i Kungsholm, Sthlm
Judit Charlotta Ulrika Ersson f 21/12 1895 i Kungsholm
Karl Vilhelm Ersson f 7/4 1897 i Katarina
 
Hela familjen flyttar 13/7 1897 till rote 20 Narvaroten, Hedvig Eleonora förs.
 
Signe Karolina Ersson återkommer ensam till Söder 14/12 1909 från okänd rote. Hon bor Brännkyrkagatan 73; Hornsgatan 84 i Maria förs.
Och får alltså uä dottern Harriet Elisabet Ersson 30/6 1911.
5/12 samma år flyttar mor och dotter till Brännkyrka förs, Sthlm.
 
Signe Karolina återkommer ensam därifrån 1914, är tjänarinna och bor Varfsgatan 14; Hornsgatan 142 i Maria.  
1915 flyttar hon tillbaka till Brännkyrka.
 
Hennes dotter Harriet Elisabet återkommer till Söder 7/1 1918, då närmast från rote 30 Birkaroten, Matteus förs.
Hon är fosterbarn hos en målareänka Emma Gustava Lindqvist f Andersson 4/10 1861 i Kalmar, som bor Södermannagatan 35; Gotlandsgatan 75 i Katarina förs.
Harriet Elisabet bor kvar där till 13/11 1924 då hon ensam flyttar till rote 26 Norrtullsroten, Matteus förs.
 
För Harriet Elisabet är noterat vid Frånvarande familjemedlem:  
Fader arbetaren Mattias Karl August Johansson f 25/2 1888 (i Vallentuna, Sthlms län), moder ogifta Signe Karolina Ersson.
 
Fadern var nog inte så frånvarande, för även han flyttar till Söder från Birkaroten 24/1 1918 och bor på samma adress som dottern och fostermodern.
Han flyttar 1920 till ett stiftelsehus, Sachs minne och prov. bost., adress Årstalunden 10 B, där han är inneboende hos arbetaränkan Kerstin Nordqvist f Larsdotter 31/1 1854 i Leksand, Kopparbergs län, hennes ogifta dotter grönsaksarbeterskan/handlanden Elsa Kristina Nordqvist f 18/6 1894 i Klara, Sthlm.
Elsa Kristina har två uä döttrar:  
Margit Henrietta Nordqvist f 27/1 1915 i Klara och Märta Alice Nordqvist f 9/3 1918 i Klara.
 
Mattias Karl August Johansson är nu spårvägsarbetare/spårvagnskonduktör.
Hans hyresvärdinnan Kerstin Nordqvist dör 16/7 1922.
Mattias Karl August gifter sig med hennes dotter Elsa Kristina 28/2 1925. Paret och hennes döttrar bor kvar på samma adress när Söderskivan slutar 1926.
 
Tillbaka till Signe Karolina:
Hennes syster Edit Elisabet Ersson flyttar 17/2 1910 in hos henne på Brännkyrkagatan 73; Hornsgatan 84 från rote 28 Eriksbergsroten, Engelbrekts förs.
Edit Elisabet föder en uä dotter Evy Signe Elisabet Ersson 21/5 1910 i Maria. De flyttar till Brännkyrka 10/3 1911.
 
Jag håller nu tummarna för att det är rätt Signe Karolina Ersson jag hittat.  
Mvh/Maud

[Kristina Löfgren]

Maud!
Du är helt underbar. Min svärfar kommer bli jätteglad när han får veta det här. Signe var hans mormor) Vart ifån har du fått alla de här uppgifterna? Sist jag var på Riksarkivet så han jag bara leta fram Harriet i födelseboken och då fanns bara hennes mamma dvs Signe Karolina med och det vart så svårt att finna henne i Hfl. Men du ska ha tusen tack!!!
Gott Nytt År på dig!!!!

[Cecilia Sjölin]

Hej!
 
Jag skriver en uppsats i historia på Stockholms universitet om änglamakerskor. Dock finns det mycket litet skrivet material om ämnet och jag undrar därför om någon här vet något om eventuell litteratur, artiklar eller har egen information om änglamakerskor kring förra sekelskiftet?
MVH/ Cecilia

[Karin Bergström]

Hej Cecilia!
Om du söker på ordet änglamakerska i Rötters sökfunktion finns lite där.Men tyvärr verkar utbudet vara magert....
 
mvh Karin

[Cecilia Sjölin]

Hej Karin!
 
Tack för tipset, kollade det som fanns och även om det var lite så var det ändå något! Utbudet är magert som sagt.  
Men jag letar vidare...
 
mvh/Cecilia

[Anna-Carin Betzén]

Cecilia,  
Fataburen (Nordiska museets och Skansens årsbok) behandlade något år seder kring äktenskap och barn. Bland annat änglamakerskor, men jag minns inte hur utförligt. Jag vet tyvärr inte vilket år det var, antagligen 70- eller 80-tal.
 
(Fast den här informationen kanske kom för sent för att du skulle ha användning för den, förstås.)

[Stig Hansson]

En ana till mig föddes 1833 som oäkta. Året efter dog modern och i HFL har jag hittat dottern i en ny (foster)familj. Hon har plötsligt ett nytt efternamn, som inte är detsamma som fosterföräldrarnas. Hur gick sådant här till formellt i början av 1800-talet? Ingrep någon myndighet när ett spädbarn plötsligt blev föräldralöst? Vem kan ha givit barnet ett nytt efternamn och varför? Självfallet är jag också lite nyfiken på om det här kan ge mig någon möjlighet att få fram namnet på den okände fadern.

[Tord Påhlman]

Om ett barn blev föräldralöst blev faddrarna ansvariga för detsamma. Har du tittat i födelseboken efter faddrarna? Vanligtvis var ett oäkta barns fader inte omnämnd i födelseboken, men det förekom. Det blir väl domboken du får leta i. År 1833 var det fortfarande brottsligt att sätta oäkta barn till världen, straffbart både för fadern och modern.

[Ingegerd Johansson]

I underhållsboken för barnhusbarn 9013 (min mor Karin Johansson /f. Sköldberg/ född 4/1 1909 i Johannes församling, Stockholm) hittar jag flera intressanta saker.  
 
Fosterlönen fick i landsorten hämtas hos Pastorsämbetet halvårsvis, vid midsommar och jul. Barnet skulle då uppvisas, om det var friskt och väderleken medgav det. För andra halvåret 1909 fick min mors fosterföräldrar kr 54:17. Sedan gick lönen stadigt nedåt i proportion till barnets ålder för att för 2:a halvåret 1912 uppgå till 30 kronor. Från och med 1913 började den stiga och var 1922 uppe i 60 kr per halvår. Det var prästen som kvitterade utbetalningen, inte någon av fosterföräldrarna.
 
Av kapitlet ”Fosterföräldrarnas rättigheter” framgår bl. a:
 
3:o Särskilda premier för uttagande af barn i åldern under ett år:
a) för gossebarn i åldern under ett år 50 kronor och b) för flickebarn i samma ålder 20 kronor, hvilka belopp utbetalas, sedan med Pastorsämbetets intyg styrkts, att barnen hos samma fosterföräldrar väl vårdats under ett års tid och att utsikt förefinnes för desammas kvarblifvande hos dem; utgående dessa premier endast för barn utlämnade efter den 31 Augusti 1907.  
 
9:o Belöningar:  
Tjugofem kronor åt fosterföräldrar, hvilka då barnhusbarn fyller 14 år, styrkt sig hafva under minst fem års tid i alla hänseenden väl vårdat barnet och gifvit det en sådan uppfostran, att det lofvar bliva en nyttig och rättskaffens samhällsmedlem.
Belöningsmedalj af silfver att på bröstet bäras, Luthers postilla eller Bibeln i praktband åt fosterföräldrar, hvilka efter att hafva ägnat ett barnhusbarn en särdeles god vård, antingen upptagit det till arfvinge, eller med varm hand tilldelat det betydliga gåfvor, eller befordrat det till ett godt och förmånligt gifte, eller på annat sätt betryggat dess framtida utkomst.
 
I slutet av boken finns plats för fosterhemsinspektörens årliga rapport (ett antal kolumner för omdömen om hälsotillstånd, vård, uppförande i hemmet och skolan m.m.).
 
Är det någon som vet hur länge villkoren var sådana, att pojkar värderades högre än flickor?
 
Ingegerd

[Ann-Mari Bäckman]

Hej Ingegerd!
 
Det var en intressant läsning! Jag undrar om pojkar värderades högre än flickor i det här avseendet. Var det inte så att för mindre eftertraktade barn så betalades det ut mer pengar och vise versa. Det skulle betyda att om man tog hand om ett litet barn under ett år, så av någon anledning, så valde man flickor hellre. Jag tänker på Rasmus i Astrid Lindgrens Rasmus och luffaren, där han på barnhemmet, var så besviken, för flickor valdes hellre än pojkar vid adoption.
 
Jag misstänker att när det gäller fosterbarn, så valdes de i första hand som arbetskraft.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Lars Eriksson]

Min far föddes som oäkta 1910 (enligt HFL och födelsebok). Omkring 1914-1915 följde han med sin mor när hon tog ny anställning som bondpiga. Ett par år senare tycks hon ha gift sig med sin nye arbetsgivare (änkling), vid namn Eriksson. Min far uppträder för första gången med efternamnet Eriksson i betygsbok från folkskolan 1917. Mina frågor är: Vid dessa tidpunkter, vad gällde beträffande registrering av efternamn? Fick min far styvfaderns efternamn automatiskt, då hans mor gifte sig med denne? Eller var det dessutom vanligt eller nödvändigt att styvfadern gjorde en formell adoption? Eller kan min far ha förblivit fosterbarn? Finns det någon möjlighet att, i någon ev. handling rörande detta, upptäcka vem min fars biologiske far kan ha varit?