ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Faddrar och vittnen: mönster  (läst 2514 gånger)

2010-01-30, 12:00
läst 2514 gånger

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag skulle vilja väcka liv i fadderdiskussionerna lite. Jag undrar lite över de MÖNSTER man kan hitta bland de som var faddrar.
 
När man ser på en fadderlista ser man inte släkt och vänner till familjen med det nya barnet. Man ser familjens RELATIONER! Man ser släkt och vänner, ja, men man ser också vilka personer familjen som betydde mycket för familjen utan att vara släkt och vänner. man ser rusthållaren. Man ser den lokala storbonden. Man ser frun till byfogden eller länsmannen, man ser husbonden, etc...
 
Ibland pratas det en del om MÖNSTER bland faddrarna. Jag själv kommer framöver att försöka studera mönster i min forskning, men tills dess är jag nyfiken vilka mönster ni är medvetna om.
 
Det första barnet och den första sonen brukar vara de viktigaste födslarna. Vem bar barnet då? Vem var med på dopet?
 
Är det nån speciell som bär barnet vid första dopet? Andra dopet? Etc...
 
Vid första dopet i andra äktenskepet, vem är med då?
 
Etc, etc...
 
Vilka mönster har du märkt?
 
/T

2010-01-30, 12:08
Svar #1

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Ett exempel.
 
Husar Cornelius Nyman i Väsby socken. Hans barn i början av 1800-talet.  
 
Bars av:
 
Första barnet: broderns fru.
 
De andra dopen: Där bars barnen oftast av rusthållarnas fruar!
 
 
 
Ett snabbt exempel, men det belyser lite det jag letar efter!
 
/T

2010-01-30, 16:29
Svar #2

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:01
    • Visa profil
Hejsan Torbjörn, ett litet tips. Fadderrelationer finns berörda i en mycket intressant avhandling av Solveig Fagerlund Handel och Vandel (Lund 2002).
Boken begränsar sig förvisso till Helsingborg ca 1680 - 1709, men visar på det du söker, dvs relationer till faddrar och hur man valde. Rekommenderas.
 
Vänligen,
Calle
 
Ps. Om du tar bort (under uppbyggnad) på länken till din hemsida på din profil, så tror jag länken kommer att fungera bättre.

2010-01-30, 21:14
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ja, det är riktigt att det är viktigt att forska efter mönster. Man måste dock komma ihåg att innan 1864 var det lag på att barn skulle döpas inom en vecka. Man ville dock - av olika orsaker - få det gjort så snabbt som möjligt, och det är därför vi ser dopdatum som vi idag finner obegripligt tidiga: samma dag, nästa dag eller dagen därpå. Det här påverkade naturligtvis också valet av faddrar; det var inte alltid det blev så många att välja på. För barn har en tendens att anlända när de själva vill, inte när de är beräknade. Och då skall folk komma farande kanske över halva socknen till nästa dag. Det är inte alla som kan det, en del kanske inte ens är hemma (födseln skall ju inte äga rum förrän om ett par veckor), och faddrarna blir då inte alltid de man ville ha (och tingat i förväg) utan de man lyckas få tag på.
 
Vilka som var med på dopet kan vi i den överväldigande majoriteten av fall inte heller svara på - inte bara faddrarna var med. Vi vet bättre vilka som inte var med: modern och i många fall inte heller fadern (men där vet vi inte om det var fler fall än vad vi känner till, för det kanske inte antecknades).
 
En annan intressant sedvana var att om t.ex. kungliga (eller högadliga) gästade en socken där ett barn skulle döpas, så blev de gudföräldrar. Hur utbrett det var, och vilka tider det rörde vet jag inte, men jag har sett det här och var.  
 
Ingela

2010-01-31, 06:38
Svar #4

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det är inte ens säkert att faddrarna var med på dopet. Enstaka gånger kan man hitta uppgifter om vilka som var ombud för faddrarna. Jag tror därför att det var vanligare med ombud än vad som är antecknat. Särskilt om släkten fanns på större avstånd. Jag tror också att det är olika hur prästerna antecknade faddrarna som verkligen var närvarande eller de som skulle fungera som faddrar. Ibland är faddrarna släktingar och ibland är det lite finare folk som prästmor och länsman.  
I vissa fall misstänker jag också att barnet inte ens var med på dopet. På grund av avståndet kan man fundera om de ens hann till kyrkan på så kort tid. Kanske något av nöddops förfarande var vanligt även för friska barn.  
Modern kunde närvara vid dopet om det skedde i prästgården som nog också var vanligare än som antecknats.
 
Åtminstone i lite modernare tid var gudmor och/eller gudfar (den som bar fram barnet till dopet) viktigare än faddrarna, men de är sällan antecknade. Åtminstone i mina trakter innebar det också förpliktelser att vara gudfar eller gudmor som att ge gåvor vid födelsedagar och konfirmation.

2010-03-19, 08:22
Svar #5

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hur vanligt var det att en av faddrarna var syster till barnet, som skulle döpas? I det här fallet jag tänker på så var systern 19 år.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2010-03-19, 19:00
Svar #6

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Inte ovanligt. Jag har ett par systrar och ett par bröder som varit dopvittnen. De måste förstås ha varit konfirmerade.
Christina

2010-03-19, 21:02
Svar #7

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Nu får jag åter syn på Björn Engströms inlägg här ovan, som ingen har kommenterat:
I vissa fall misstänker jag också att barnet inte ens var med på dopet.
 
Det verkar för mig helt otroligt. Prästen hade väl vissa ämbetsplikter som han inte kunde strunta i hur som helst. Har någon sett att sådant förekom?
 
Jag tänker då inta på att vissa nöddop ute i byarna i stora norrlandssocknar kan ha undgått att konfirmeras, utan fall där prästen skulle ha förrättat ett dop, eller skrivit in ett dop i dopboken, utan att ha haft barnet närvarande.

2010-03-19, 22:11
Svar #8

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Christina!
 
Tack för ditt svar!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2010-03-19, 23:54
Svar #9

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Björn och ni andra! Dop i hemmet kunde vara mer praktiskt än att åka iväg med nyfött barn, faddrar m.fl. Det noterades nog inte - jag har en ana döpt dec 1844 där en grannflicka döptes i samma vatten - på gården, inte i kyrkan. Detta är starka muntliga uppgifter i båda familjerna men det framgår inte i kyrkboken.
Jag har också fall i början på 1900-talet där enda faddern är barnmorskan vid ett dop med prästnamn angivet vid en dags ålder. Där har jag som grundantagande att prästen kom till hemmet.
Kyrkan kanske inte ens var uppvärmd mitt i veckan.
Eller finns det någon annan som har en uppfattning att platsen för dopet alltid noterades?  
Ett mönster som jag sett i mina Bohuslänsförsamlingar är att den nyinflyttade unga grannfrun får bära barnet (i synnerhet om man kommit en bit in i en stor syskonskara).
Mvh Harriet

2023-03-09, 14:01
Svar #10

Utloggad Lars Jarnhammar

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 17
  • Senast inloggad: 2023-09-21, 15:54
    • Visa profil
Jag har konstaterat att åtminstone på 1800-talet döps de flesta barn redan inom någon dag från födseln. Därmed har jag lite svårt att förstå hur man hinner samla alla dopvittnen på så kort tid. I ett aktuellt fall 1851 finns flera dopvittnen upptagna som knappast går att samla ihop över dagen då de bor längre bort. Betyder det att vittnena inte är på plats vid dopet utan bara namnen noteras i födelseboken? Eller samlas de något senare och först då noteras i födelseboken?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna