ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010  (läst 617 gånger)

2009-10-10, 06:09
läst 617 gånger

Utloggad Helene Godfrey

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2011-01-04, 08:30
    • Visa profil
Hejsan,
En Historisk fråga om dop, var barnen döpta hemma eller i kyrkan?
Många barn var döpta endast någon dag efter födelsen.
Har traditionen ändrats? i så fall när?
Jag är döpt i Uppsala Domkyrka 1959 min fars kusin var döpt hemma 1957.
Vad är ett nöddöp?
Det här är mina funderingar på Nya Zeeland.
Vore tacksam för era kommentarer och svar.
MVH
Helene

2009-10-10, 10:17
Svar #1

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se

2009-10-10, 15:56
Svar #2

Utloggad Margareta Danielsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1535
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 21:36
    • Visa profil
Eller i fullversion om livets alla högtider här

2009-10-10, 22:10
Svar #3

Utloggad Helene Godfrey

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2011-01-04, 08:30
    • Visa profil
Tack så väldigt mycket, nu ska jag läsa om dop.
Det är svårt att googla härifrån, eftersom det kommer upp mest på engelska ävan om jag skriver in sverige.
MVH Helene

2009-10-11, 17:28
Svar #4

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2015-10-17, 22:16
    • Visa profil
    • www.btz.se
Du kan prova att utgå från www.google.se när du söker, för att få svenska träffar.

2009-10-12, 06:43
Svar #5

Utloggad Helene Godfrey

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2011-01-04, 08:30
    • Visa profil
Tack så mycket för tippset, det ska jag göra när jag söker efter Svenska sajter.

2010-02-12, 23:01
Svar #6

Utloggad Brittmarie Källgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2019-03-26, 22:36
    • Visa profil
Hej!
 
Det finns antar jag en minimiålder för den som får vara fadder vid ett dop. Kan det vara efter konfirmationen eller finns en fastställd ålder?
 
Undrar Brittmarie K
 
 
Inlägget flyttades 14 september 2010 från Stockholm: Allmänt: Dop.
Camilla Eriksson, moderator Stockholm

2010-02-13, 19:51
Svar #7

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3159
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 11:45
    • Visa profil
Man bör nog vara konfirmerad.
 
 
Inlägget flyttades 14 september 2010 från Stockholm: Allmänt: Dop.
Camilla Eriksson, moderator Stockholm

2010-02-13, 23:56
Svar #8

Utloggad Björn Groth

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 373
  • Senast inloggad: 2019-09-27, 12:18
    • Visa profil
Jag vet inte hur det var förr.
Men nu för tiden är det inget krav med konfirmation.
Är själv fadder utan att vara konfirmerad.
 
Björn
 
 
Inlägget flyttades 14 september 2010 från Stockholm: Allmänt: Dop.
Camilla Eriksson, moderator Stockholm

2010-03-21, 21:36
Svar #9

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2015-10-17, 22:16
    • Visa profil
    • www.btz.se
Sorgligt och ändå lite lustigt Gällivare 1791:
 
FB:  

 
DB:

2010-03-21, 21:45
Svar #10

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3159
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 11:45
    • Visa profil
Ja, exemplet visar verkligen att dop inte handlar om namngivning!
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2010-03-22 04:21)

2010-05-04, 12:03
Svar #11

Utloggad Brittmarie Källgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2019-03-26, 22:36
    • Visa profil
Hej!
 Jag vet inte om det är rätt rubrik att fråga under men i brist på något lämpligare lyder frågan såhär.  
När ansågs man vuxen tillräckligt för att kunna vara dopvittne?. Kanske efter konfirmationen?
MVH Brittmarie K

2010-05-05, 00:10
Svar #12

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ja, efter konfirmationen. Dopvittnenas roll var ju (enligt kyrkan) att övervaka och stödja den nydöptes kristna fostran, och för att kunna det måste man vara konfirmerad.
Man konfirmerades förr vid 15 års ålder, så det var ju ett sorts ålderskrav också - att man tog uppgiften på allvar etc.
 
Ingela

2010-05-05, 10:53
Svar #13

Utloggad Brittmarie Källgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 629
  • Senast inloggad: 2019-03-26, 22:36
    • Visa profil
Hej Ingela och stort tack!
MVH Brittmarie

2010-07-15, 10:24
Svar #14

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Hej
Vid ett par tillfällen har jag träffat på anteckningen Döpt i kyrkan i en födelsebok. Jag trodde att dop skedde nästan uteslutande i kyrkan och är därför undrande inför anteckningen. Finns det någon som kan ge en rimlig förklaring?
Bertil

2010-07-15, 10:35
Svar #15

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
De allra flesta dopen förr skedde i hemmet. Det underlättade för efterföljande dopkalas, och gjorde ju att även modern kunde delta trots att hon inte kyrktagits efter födseln.

2010-07-16, 08:55
Svar #16

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Camilla
Tack för hjälpen. Det var något alldeles nytt för mig att de flesta döptes i hemmet
MVH Bertil

2010-07-16, 21:09
Svar #17

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Camilla och Bertil!
 
Vilken tidsperiod handlar era inlägg om?
 
Vänligen/Sylvia

2010-07-17, 18:00
Svar #18

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Sylvia
För min del handlar det om Kronobergs län och tidsperioden 1700 -- 1850.
MVH Bertil

2010-07-17, 21:57
Svar #19

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Kanske har dopseder skiftat från bygd till bygd och från tid till tid.
I de socknar där jag forskar har det talats och skrivits en del om hur lång väg det ofta var att gå med det nyfödda barnet till kyrkan, ibland mitt i vintern.
Det handlar om Västergötlands sydöstra del och nordöstra Uppland, och tiden är väl närmast 1800-tal.
Någon anteckning om dop i kyrkan har jag inte sett.
 
Vänligen/ Sylvia

2010-07-18, 04:13
Svar #20

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Dop utfört av präst skedde sällan i hemmet förrän långt in på 1800-talet, slutet av 1860-talet oftast. Däremot blev det efter hand inte ovanligt att det skedde i prästgården, särskilt om dopet inte företogs på en söndag då kyrkan ändå var öppen. Kyrkorna var ganska otrevliga ställen - de luktade illa av liken som var begravda där, de var rått iskalla eftersom de oftast var byggda i sten och det inte fanns någon uppvärmning, de var mörka eftersom man inte tände alla ljus annat än vid gudstjänster (och inte alltid då heller, utan kanske bara i samband med vissa storhelger).
Men barnet måste döpas inom åtta dagar, och prästen hade ingen plikt att bege sig hem till någon för ett dop (vilket han hade om det gällde någon som låg på sitt yttersta).
 
Modern visade sig inte offentligt förrän hon var kyrktagen; som icke kyrktagen var hon en fara för både sig själv och sin omgivning - enligt folktron var hon oren. Först i och med ändringarna av kyrkolagen 1864 (dop behövde inte företas förrän inom sex veckor, mot åtta dagar tidigare) och 1866 (kyrktagningen ändrades officiellt till fyra veckor, vilken den i praktiken varit länge) började mödrar bevista sina barns dop - kyrktagningen och dopet skedde vid samma tillfälle, men kyrktagningen ägde rum först.
 
Ingela

2010-07-18, 14:57
Svar #21

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-07-15, 21:47
    • Visa profil
Som alltid när det gäller ett inlägg från Ingela:  
Kunnigt, gediget och välformulerat!
 
Tack Ingela!
 
Sylvia

2010-07-19, 03:12
Svar #22

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Tack, Sylvia! Det är naturligtvis alltid lika trevligt att få veta att ens bidrag uppskattas!
 
Ingela

2010-07-19, 09:11
Svar #23

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Tack allesammans för de uttömmande svaren. Det är glädjande att så många delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Bertil

2010-11-13, 16:57
Svar #24

Utloggad Ingrid Vikström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 11:26
    • Visa profil
    • ingridvikstrom.123minsida.se
Jag har en fråga som jag inte kan hitta svaret på i denna diskussion. I flera dopböcker från 1800-talet har i dopboken uppgetts att dop förekommit samma dag som barnet föddes eller dagen efter och i kanten av boken ett senare datum och Dopet konfirmerat av samt prästens signatur. Jag förmodar att detta senare skedde i kyrkan eftersom ofta samma datum anges för flera barn.
Min fråga är: Var faddrarna med vid det första eller andra tillfället, eller kanske vid båda?
MVH
Ingrid

2010-11-14, 10:11
Svar #25

Utloggad Elin Wahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 293
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 23:56
    • Visa profil
Om anledningen var att vägen var för farlig för barnet och faddrarna kände att de inte ville utsätta barnet för det kunde gudfadern förätta dopet. Fanns ingen man att tillgå kunde en kvinna göra det.  
 
Om det var ett nöddop kunde vem som helst uträtta dopet och  då behövde inte faddrarna vara med. Som en absolut sista utväg kunde föräldrarna själva förätta dopet, men endast om det var omöjligt att få tag på någon granne eller liknande.  
 
Barn fick inte döpas två gånger men om prästen tvivlade på att dopet gått till på rätt sätt gjordes dopet om i kyrkan när barnet var starkare. Då kunde prästen säga Om du är döpt döper jag dig inte på nytt, men om du inte är döpt, döper jag dig i faderns sonens och den helige andens namn
 
Detta kommer från Lars Bondessons bok Seder och bruk vid födelse och dop.

2010-11-14, 16:12
Svar #26

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Dop skulle fram till mitten av 1860-talet företas inom en vecka efter födelsen. Var barnet svagt eller vädret omöjligt så fick nöddop företas. Vem som helst som var medlem av svenska kyrkan och konfirmerad kunde företa nöddop. På många ställen föredrog man barnmorskan som förrättare av nöddop.
 
Dop förrättat av någon annan än en präst måste alltid bekräftas, dvs. konfirmeras. I de delar av vårt land som har svårt väder och är glest befolkat är det därför inte ovanligt att i FB se en hel hop barn som har en notering om att de är döpta andra gången - i realiteten alltså får sitt dop konfirmerat - en och samma dag, t.ex. en av de första söndagarna i maj, när vädret alltså igen var tjänligt.
 
Allmogen var inte förtjust i nöddop eftersom de inte ansåg att dopet tog ordentligt om inte en präst utförde det. Därför tenderade de att se dopbekräftelsen som det riktiga dopet.
 
Ingela

2010-11-14, 16:38
Svar #27

Utloggad Ingrid Vikström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 11:26
    • Visa profil
    • ingridvikstrom.123minsida.se
Tack för svaren Elin och Ingela!
 
Ingrid

2010-11-17, 00:10
Svar #28

Utloggad Elin Wahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 293
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 23:56
    • Visa profil
Jag har en fundering kring ett dop. Barnet ifråga föddes och döptes samma dag men det står ingen anteckning om ifall det var ett nöddop. Kan det ha varit det ändå? Barnet föddes 1843 och dopet förättades på en fredag. Så de hade ju ingen anledning att skynda sig till högmässan. Dessutom hade de tre föregående barnen dött, två dödfödda, och en svagfödd, så det talar kanske för att även detta barn var svagt. Men om de hade nöddop, står då faddrarna antecknade? Eller kunde de utse faddrar i efterhand om dessa inte hann hämtas till nöddopet?
Hoppas någon vill hjälpa mig att reda ut det här. Eller kanske bara gissa?

2010-11-17, 09:22
Svar #29

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Det borde varit ett nöddop. Även vid nöddop antecknade prästen, när han senare konfirmerade dopet, vilka som varit med vid nöddopet, och vid konfirmationen av dopet lade man ibland till fler vittnen/faddrar.  
Finns ingen anteckning om vem som förrättade dopet? Bodde familjen nära prästgården?
 
[color=0000ff]www.svenskakyrkan.se/marsta/dop/dopets_abc.htm[/color]
Nöddop
Vid överhängande fara för barnets liv kan nöddop förrättas av vem som helst som är döpt. I psalmboken finns en ordning för nöddop i krissituation. Dopet anmäls senare till pastorsexpeditionen.
 
Omdop
Svenska kyrkan anser att varje dop som sker i Faderns, Sonens och den helige Andes namn som ett rätt kristet dop som inte kan upprepas eller göras om. Guds handlingar är giltiga oavsett människors uppfattningar om dem. Med omdop menas ett andra dop som förrättas för att ett samfund inte erkänner det första som ett rätt kristet dop.  
 
Nordisk familjebok. 3. Uppl. 1923-1927. Bd 15, sp 91.  
Nöddop
... Blir barnet vid liv, skall nöddop bekräftas av prästen, men han måste då förvissa sig om att nöddopet tillgått på vederbörligt sätt. Eljest måste dopakten förnyas.
 
Kyrkolagen 1686 (utg. 1936, utg. Gabriel Thulin, “ordagrant avtryck” av 1686 års uppl.)
Kap. 4, § 3:
 (I § 2 anges när nöddop kan ske och att det ska ske rätteligen med vatten), och i § 3:
“ ... när Barnet kommer til Kraffter skal thet föras til Kyrckan och prästen efterfråga om thet är rätt döpt, sedan läsa ther öfwer the uti Handboken ståande, och ther til förordnade, Böner, samt gifwa Barnet Namn, så framt thet icke wid Dopet redan skedt wore.”
 
Det föreskrevs också att när  nöddopet skett med vatten skulle prästen konfirmera dopet med böner.

2010-11-17, 12:54
Svar #30

Utloggad Elin Wahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 293
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 23:56
    • Visa profil
Tack Irma!
Nej det står inte vem som förättade dopet, Det är bara fyra faddrar antecknade och alla dessa var nära grannar till födelsehemmet. De hade ca 6 km till prästgården.

2010-11-17, 15:12
Svar #31

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5388
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 14:01
    • Visa profil
Hej Elin.
 
Varför tror du att det var ett nöddop? Det är inte ovanligt med födelse och dop samma dag.

2010-11-17, 19:37
Svar #32

Utloggad Elin Wahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 293
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 23:56
    • Visa profil
Kristina!
 
Nej, det är möjligt! Det var bara en fundering jag fick när jag såg att barnet var född och döpt samma dag. Speciellt med moderns historia av dödfödda.
 
 
En annan fråga kring dop. Jag har forskat kring en by i Alunda socken vid 1800 talets mitt. Där verkar både dop och begravningar kunnat vara vilken veckodag som helst. Inte söndagar som jag trodde var det vanliga vid den tiden. Är det någon som vet hur detta gick till? Fick faddrar och andra ledigt för att gå på dop och begravningar eller förättades de på kvällen?

2010-11-18, 19:06
Svar #33

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Hej Elin!
Enligt kyrkolagen skulle barnet döpas åtminstone inom det åttonde dygnet efter födelsen.  
Om man ser på datum för födelse- resp dopdag i Alunda på 1840-talet, så verkar det som om dopet sker inom 1-2-3 dagar efter födelsen. Just år 1843 fanns också två eller tre barn som döptes samma dag som de föddes. Om tiden under dygnet för födelsen vet vi intet. I Alunda förlängs tiden mellan de två akterna ungefär efter 1870/1875. Stickprov visar att först under 1860-talet börjar man föra in dopförrättarens namn/signatur i födelseboken.  
En snabb bläddring i födelsebok för Västerlövsta visar ungefär samma tendens, dock vanligare med 2-3-4 dagar mellan födelse och dop.  
Skillnaden mot många norrländska församlingar är att i Norrland var nöddop vanligt förekommande, sannolikt ofta på grund av avstånden till kyrka och präst men också som en följd av att barnet var svagt.
 
Flertalet församlingar i Upplands landsbygd var små till ytan, och en resa om 5-6 km behöver inte varit hinder för att kyrkoherden eller hans kaplan skulle låta drängen spänna för släde eller vagn för att döpa en ny sockenbo.
Kan dopfrågor allmänt berörts vid prost- eller biskopsvisitationerna under tidiga 1800-talet? Sådana protokoll förvaras på landsarkivet i Uppsala.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna