Dop

[Elin Wahlgren]

Tack Irma!
Ja, jag får leta lite på landsarkviet. Men tror du att det var prästen som reste, eller reste faddrarna och barnet till prästgården? Det kanske man bara kan gissa om. Jag har lusläst Lars Bondessons bok men där står inget om att Prästen for för att uträtta dop. Men så kanske vissa gjorde?

[Irma Ridbäck]

Elin,
Det var min tanke att prästen kanske for ut när han fått kallelse om födelsen. I små församlingar tror jag att lantprästen hade mer tid för sina församlingsbors väl och ve.  
 
Det förekom säkert att man rullade in det späda barnet i myckenhet tyg och for iväg til prästgården, åtminstone i Svealand. En äldre bok om folkseder har fångat mitt intresse.  
Tobias Norlind (1879-1947) gav år 1912 ut boken [color=0077aa]Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning[/color], en mycket innehållsrik bok på 695 sidor, ca 250 illustrationer. Han går igenom alla aspekter på livet om skogen, jorden. gårdarna, allmogedräkter, mat och dryck m.m. men även Familjen och familjefesterna. Ca 100 s om det sistnämnda. På s 558 kommer han in på dopet. Dopet ägde i regel rum mycket tidigt, vanligen andra dagen, ej sällan första. Sedan fortsätter han med att citera engelsmannen L. Lloyds [color=0077aa]Svenska allmogens plägseder[/color] (övers. G Swederus), 1871. Lloyd var i Värmland i de vilda värmländska skogarna, där han tog nattkvarter i en bondgård, alla sov i samma rum, och under natten födde bondhustrun en välskapad gosse, och två eller tre timmar senare begåfvo sig 'bäregumman' och barnets fader å väg med det lilla kräket, som dessförinnan blifvit duktigt omsvept med linnekläder. Man for till prästgården, som låg miltals bort från stället, för att där få det döpt.
 
Och Lloyd fortsätter med att ange att det rådde kyla, och att om barnet dött före dopet så hade folket väl trott att barnet skulle blifvit fördömdt.
Norlind tycks tagit Lloyds berättelse som beskrivning av något allmänt från Värmland. Inga referenser i övrigt till andra landskap om dopsederna.  
För mig verkar Norlind dessutom tagit in samtliga olika seder han kände till om barndopet. När gudmor (bäramor eller bäragudmor) hade utsetts skulle övriga två-tre faddrar utses, efter visst mönster. Sedan fanns många fler seder som skulle iakttas innan, under och efter dopakten. Norlind verkade mesta tiden som musikforskare. Hans bok bygger på de föreläsningar han höll under fem år vid folkhögskolan i Tomelilla.
Norlinds bok är fortfarande intressant och man kan komplettera hans uppgifter genom arkiven inom SOFI (Folkminnesarkiven) för att läsa deras uppteckningar kring familjen och om dopseder också skildras där. I Uppsala ligger SOFI intill Landsarkivet. [color=0000ff]www.sofi.se[/color]
Det finns några andra som i senare tid skrivit om dop och dopseder, som Agne Furingsten, Dop och doptraditioner, i [color=0077aa]Fataburen[/color] 1995, s. 116-141; Lars Bondeson, [color=0077aa]Seder och bruk vid födelse och dop[/color], (1996), 224 s. .

[Elin Wahlgren]

Tack Irma!
Ska se om jag kan hitta den boken också, och så får jag väl ta mig till Uppsala.

[Ernst Stjernberg]

En sak som jag är osäker på är: var barn alltid döpta i kyrkan eller skedde dop också i hemmet (allstå mer än nöddopen)? Det verkar ju lite vanskligt att ta en nyfödd till kyrkan en eller ett par dagar efter födelsen, säskilt på vintern? Och, modern fick ju i så fall inte vara med på dopet.  
Kan man alltid ange församlingskyrkan som dopplats, eller är det osäkert.
 
 
mvh
Ernst

[Björn Engström]

Ibland finns det angivet var dopet skedde som i prästgården och i hemmet. Jag tror dock att många fler dop skedde i hemmen än vad många tror. Jag tror också att många dop skedde i praktiken av någon annan än prästen eller av prästen men utan barn. Sedan bekräftades dopet av prästen i kyrkan. Möjligen skedde dopet av prästen med fader och dopvittnen och/eller faddrar, som sedan följde fadern hem där dopet fullföljdes med vigvatten.  
Det var ju inte ovanligt att man bodde flera dagsfärder från kyrkan och att frakta ett nyfött barn till kyrkan med någon amma känns inte troligt.
 
Prästen kunde dömas till böter om barnet var 7-10 dagar gammalt och det dog odöpt.
 
Jag har stött på när faddrarna har haft ombud för sig. Då borde det även vara möjligt att barnet kunde också ha ombud för sig.

[Ernst Stjernberg]

Tack Björn!  
Då vet man i stort sett inte var dopet tog plats och det får man väl nöja sig med. I de flesta fall är det ju antecknat när det tog plats och att det hände är väl också mycket säkert.
 
mvh
Ernst

[Birgitta Hansson]

Min farfar Karl Henrik Andersson född 1884 15/10 i Grava (AI:25 bild 219 sid 564) är ej döpt medan hans äldre syskon är döpta. Hur påverkade detta min farfars förhållande till svenska statskyrkan? Kunde han  t.ex. ha gift sig i kyrkan? Min far blev döpt, så motståndet måste ha varit hos  min farfars far. Jag har läst Selma Lagerlöfs roman Jerusalem och undrar om familjen kunde ha tillhört ett annat religiöst samfund. Finns det kanske någon som kan tipsa mig om litteratur eller berätta hur det ligger till i frågan.
 
Mvh
Birgitta

[Irma Ridbäck]

Birgitta,.
Vid den tiden fanns baptistförsamlingar eller baptistgrupper runt om i landet. Kan det funnits en baptistförsamling i trakten? I Ljustorp i Medelpad förekom det att länsman och någon annan betrodd person kunde tvångshämta barn i baptistfamiljer till dop (och därmed medlemskap i Svenska kyrkan). Finns det ingen anteckning av typen  föräldrarna vägrat dopet eller föräldrarna baptister.  Kolla originaldopboken. Skriv till landsarkivet och be om kopia av hela uppslaget där din farfarfar finns, då kan du också jämföra eventuella notiser för andra barn samma tid.  
 
mvh / Irma

[Birgitta Hansson]

Hej Irma!
Tack för tipset. Jag kollade i Grava CI:9 sid. 111 (Värmland)och finner att många barn inte blev döpta under det här året. Det står dop vägrade i boken. Jag ska fortsätta undersöka hur det ligger till. Tack för en intressant upplysning.
 
 
 
 
 
Mvh
Birgitta

[Yvonne Berg]

Jag är född 1942 på Akademiska sjukhuset i Uppsala och även döpt där. Var kan jag hitta anteckningar kring dopet?

[Calle Lindström]

Hejsan, födelse- dopboken för Akadeiska sjukhuset 1942 finns bland SVARs SCB material.
 
Vänligen,
Calle

[Yvonne Berg]

Där finns bara födelseboken, inte något om dopet, eller hur?

[Ingrid och Olof Bergström]

Dopet finns i originalfödelseboken, men den finns bara på nätet till och med 1937 (AD Online). 1942 finns på microfiche.
hälsn Ingrid

[Ingrid och Olof Bergström]

Och det som står är datum och prästens namn och titel, inga faddrar.
Ingrid

[Yvonne Berg]

Tack för det, undrade över faddrar.

[Ingrid och Olof Bergström]

Det vill säga, jag har ju inte sett din födelse, men flera sidor 1937 och inga faddrar där.
Ingrid