Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-13

[Jörgen Tollesson]

Även stamtavlan visar biologiska relationer, nämligen ättlingar, medan antavlan visar förfäderna/anorna.

[Stefan Simander]

Det är ordet som stamtavla som används olika i olika sammanhang:
 
Ur SAOB:
 
STAM-TAVLA. 
 
1) 
 
ETYMOLOGI: [jfr t. stammtafel]
 
#i sht geneal. till II 1: tabellariskt l. schematiskt (vanl. i grafisk (se d. o. 2) 
BETYDELSE: form, särsk. trädform (jfr -träd II 1)) uppställd släkttavla över en stamfaders (l. stammoders l. bådaderas) avkomlingar (l. vissa av dessa) intill senaste tid (särsk. om sådan släkttavla åskådliggörande släktskapsförhållandena inom en viss släkt l. ätt), motsatt: antavla (dvs. en bakåt i tiden gående släkttavla över en persons anor); äv.(numera icke geneal.) allmännare o. obestämdare: förteckning över en persons släkt l. härstamning (o. i denna anv. äv. med inbegrepp av l. om antavla), särsk. liktydigt med: släkttavla; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående dels i (konkretare) bet.: släkt(kedja), dels i (abstr.) bet.: släktskapsförhållande(n) l. härstamning l. ursprung. Agnatisk stamtavla, stamtavla innehållande uppgifter om personer som härstammar gm män. Kognatisk stamtavla, stamtavla förtecknande alla ättlingar (äv. döttrars). 
BOLINUS Dagb. 27 1667; konungasläkts).
Nu till adelige ahnor .. Men, hiertans Bror, hwilken commission att upleta en förlorad adelig famille? .. Jag har sedt på stamtaflan, men oss emellan sagt, twiflar jag mycket på att slægten ær adelig. LIDÉN FörtrBr. 196 (1774).
Enligt Fjellner räknade .. Lappen helst sitt slägt-register eller sin stam-tafla efter mödrarna. DøBEN Lappl. 194 (1873).
Titta på stamtavlan .. i vilken du står i den 10: nde generationen. LIDMAN Blodsarv 112 (i handl. fr. c. 1896).
Den andra genealogiska huvudmetoden är att upprätta en stamtavla (ett stamträd) över en persons (ett föräldrapars) avkomlingar. HOFSTEN Ärftl. 2: 41 (1931).
Sven Adolf Hedin tillhörde på fädernet en gammal närkisk bonde- släkt, vars stamtavla kan följas åtskilliga sekler tillbaka. 3SAH L VIII. 2: 16 (1947).
Av de släkter som strålat sam- man i min existens .. är farmors den enda, över vilken jag har en fullständig stamtavla. Urfadern är en bonde (1600--1690) 
#som kallade sig Hedberg. MALMBERG StyckVäg 7 (1950).
SJÖSTEDT Släktutredn. 2 1961; om släkttavla: klandrat). Av släkttavlor finns två huvudtyper, antavla och stamtavla. F?RTENBACH Släktforskn. 18 (1976).
 
1.slutet) särsk. pregnant: släkttavla som blott upptar de ättlingar av stamfadern som tillhör dennes egen ätt (dvs. som bär hans namn), agnatisk stamtavla, ättartavla. 2NF (1917).
 
2) 
 
ETYMOLOGI: [utvidgad l. överförd anv. av 1 (med anslutning till stam, sbst.3 II 2, ]
 
BRUK: (numera bl. mera tillf.)
 
BETYDELSE: tabellarisk l. schematisk (särsk. i trädform (jfr -träd II 2) upprättad) förteckning l. översikt över människor(na)s l. djur(ens) l. människor(na)s o. djur(en)s inbördes släktskapsförhållanden; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående dels i (konkretare) bet.: släktkedja, dels i (abstr.) bet.: släktskapsförhållande(n) l. härstamning l. ursprung. Stamtavla över djurriket. 
Efter dessa anmärkningar skrida vi till uppställandet af folkslagens Stamtafla. PALMBLAD HbGeogr. 1: 67 (1826).
 
3) 
 
ETYMOLOGI: [överförd l. oeg. l. bildl. anv. av 1 (med anslutning till stam, sbst.3 II 7)]
 
#(i sht i fackspr., särsk. lant. o. hund.) i fråga om hus djursavel: med utgångspunkt från ett visst handjur (l. hondjur l. bådadera) upprättad förteckning över dettas (dessas) avkomlingar; äv.: förteckning (särsk. i trädform (jfr -träd II 3)) över ett husdjurs (i sht hästs l. hunds) förfäder (ett visst antal generatiOner tillbaka), antavla; äv. om förteckning där, utöver ovan angivna data, äv. uppgifter om ett djurs prestanda i ett l. annat avseende registreras; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående dels i bet.: kedja av besläktade djur (som stamtavla (i ovan angivna bet.) redovisar), dels i (abstr.) bet.: släktskapsförhållande(n) l. härstamning l. ursprung; särsk. i uttr. med l. utan stamtavla, använt för att beteckna att ett djur har resp. saknar stamtavla (i ovan angivna bet.), ofta övergående i pregnantare anv., betecknande ifrågavarande djur ss. renrasigt resp. icke renrasigt.
 
Hvarje köpare af baggar eller tackor (från stamschäferi) skulle erhålla djurets stamtafla eller slägtregister, i hvilket, om djuret vore en tacka, skulle vara utmärkt huru många lam hon har födt, och ullprof tagna af hennes fäll (osv.). QLm. 5: 28 (1835).
Vi visa i regel ett absolut överseende med hans (dvs. hundens) suddiga stamtavla. HOLMSTRÖM Länd- Stränd. 2: 79 (1919).
Det oegentliga, men ännu rätt nyli- gen allmänt brukliga uttrycket stamtavla har på den sista tiden åtminstone i nötkreatursaveln börjat ersättas med det riktiga antavla. HOFSTEN Ärftl. 1: 302 (1927).
Schäfervalpar, varggrå, fin stamtavla. UNT 22/9 1933, s. 12 (i annons). Min fru hade köpt sig en ny leksak, en fransk bulldogg med stamtavla. CLA?SON Lockhart Pol- Agent 86 (1933).
Antavlan (kallas) i praktiken ofta stam- tavla (härstamningsbevis) ... En stamtavla i detta ords egentliga betydelse utvisar samtliga avkomlingar från två stamfäder. HANSSON o. NANNESON Husdj. 1: 130 (1934).
Usla tjurar utan stamtavla. LAGERCRANTZ Stone Sjöman 261 (1939).
(Hertigen) hasade sig omkring och klappade de silkesglänsande rasdjuren och visade på stamtavlorna över spiltorna. ASPLUND LivSmultr. 180 (1945).
 
4) 
 
ETYMOLOGI: [över förd l. oeg. l. bildl. anv. av 1, 3 (med anslutning till stan sbst.3 II 11)]
 
BRUK: (i sht i fackspr.)
 
#schematisk (särsk. i trädform (jfr -tråd II 4) upprättad) förteckning l. översikt över en viss växts l. växtarts l. dyl. släktskapsförhållanden (i sht om sådan förteckning osv. åskådliggörande växtens osv. härstamning ett visst antal generationer tillbaka, antavla); äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergäende dels i (konkretare) bet.: kedja av besläktade växter (som stamtavla (i ovan angivna bet.) redovisar), dels i (abstr.) bet.: släktskapsförhållande(n) l. härstamning l. ursprung.
 
De yppersta rosorna ha en blandad eller mycket oklar stamtavla. KARLFELDT Tank. 79 (1930).
Stamtavla för Eroicahöstve- te. SvVäxtförädl. 1: 113 (1951).
Stamtavla för stråsädes- sorter. SAOBArkSakkSvar (1986).
 
5) 
 
ETYMOLOGI: [överförd l. oeg. l. bildl. anv. av 1, 3, 4 (med anslutning till stam, sbst.3 II 12)]
 
BRUK: (numera bl. i vitter stil, mera tillf.)
 
#schematisk (särsk. i trädform (jfr -träd II 5) upprättad) förteckning l. plan över sakliga tings l. företeelsers inbördes (viss form av släktskap l. samhörighet l. utveckling o. d. angivande) relationer; särsk. Om schema l. plan som ådagalägger olika avskrifters (se avskrift 2 a) förhållande till varandra o. till ett (förlorat) original, stemma; äv. i utvidgad anv., närmande sig l. övergående dels i bet.: utvecklingskedja l. -historia, dels i (abstr.) bet.: härstamning l. ursprung.
 
Ni (dvs. en kritiker) säger at man kallat Addison och Plato för urmodiske Auctorer, då man endast sagt det deras påfinning at gjöra Stamtaflor öfver dygder och laster, som i deras tid kunde vara rätt qvick, nu mera är urmodig. KELLGREN (SVS) 4: 110 (1780).
COLLIN o. SCHLYTER Vgl. XXXVII 1827; om stemma).
Der orsaken är gifwen, der kan werkan icke uteblifwa: har orsaken redan infunnit sig, så kan den som känner hennes stamtafla lätteligen förutsäga hwem som skall följa henne efter. THOMANDER pred. 1: 90 (1849).
En viss motsvarighet till dessa allmänna och omedelbart vis- sa satser bildar den egendomliga stamtavla av vissa allmänna begrepp eller kategorier, som Aristoteles i en särskild däråt ägnad skrift uppställt. AHLBERG

[Claes Göran Engström]

Tack för utdraget ur SAOB; jag ser att 'stamtavla' har används i överförd betydelse i större utsträckning än jag trott. Vad jag syftade på var Anders Berg där han menar att man kan inkludera adopterade i stamtavlan men inte i antavlan -- orsaken är lite svårt för mig att inse. Jag tror fortfarande att debatten i huvudsak rör frågan om släktforskning framför allt är en historisk eller en genetisk diciplin.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Genealogi/släktforskning har ju naturligt nog inslag av såväl historia som genetik, men som vetenskaplig disciplin är ju genealogin inte genetik, som ju är biologi/medicin, alltså en naturvetenskaplig disciplin, utan en historisk d:o historia på mikronivå, alltså humaniora. Adoption handlar varken om historia eller genetik, utan om juridik.

[Helen Jansson]

Söker efter Hans Roland Johanssons biologiska föräldrar. Han var född i Karlskrona 1927-02-21. Adopterades som 6-7 åring av Hans Adrian Hansson och Kerstin Hansson i Karlskrona. Behöver hjälp med hur man söker vidare.
 
Mvh
 
Helen

[Maud Svensson]

Helen,
kontakta Karlskrona kommunarkiv (kommunens växel har tel 0455-30 30 00) och be om kopia av hans barnavårdsakt, där finns alla uppgifter.

[Helen Jansson]

Hej Maude!  
Tack för ditt svar. Jag ska genast ringa.
 
Mvh Helen

[Carl Dahlin]

Hej
 
 Jag vill få reda på mer om mina rötter via min mors sida då hon blev bortadopterad. Jag har ett papper med min biologisk morfar och mormors födelsedatum, yrken och att de då tillhörde Överluleå församling.
 
 Hur går jag till väga lämpligen inledningsvis. Jag är framför allt intresserad av var deras föräldrar kom ifrån osv. Tips som inte inkluderar resor till långväga arkiv är extra uppskattade.
 
 mvh Carl Dahlin

[Sonia Biörkeroth]

Jag föreslår att du skriver (mailar) till det landsarkiv som har hand om Överluleå församling och anger din mors födelsedata, församling och de uppgifter du har om hennes biologiska föräldrar och från när i tiden uppgifterna är. Och talar om exakt vad du vill veta. Och vet du när din mor blev bortadopterad kan landsarkivet även hjälpa dig med de uppgifter som finns i domboken (är offentligt) och be att du får kopior på detta + ev inlagor i ärendet.  
Jag har gjort motsvarande åt en vän, men for själv till landsarkivet och letade i domboken och bad arkivarie kopiera (låg kostnad). Man har rätt att en gång/år få en tjänst gratis utförd.  Så jag tycker att du gör ett försök med mail.

[Carolina Johansson (Carromell)]

Jo min fader adopterades bort som barn och jag har nyligen träffat hans mor.
 
Har lite svårt att komma i gång och släktforska på min fars sida eftersom jag inte har tillgång till personnummer och adoptionsakter från hans sida.
 
Vill ju visa min far respekt och tjatar därför inte efter information.
 
Vill ju så gärna veta vem min biologiska farfar var och hans bakrund.
 
Vill heller inte tjata på farmor.
 
Hur kommer jag i gång.
 
Snälla hjälp mig någon???

[Maud Svensson]

Svar till dig, Carolina, sänt med e-post.

[Helena Thorman]

Jag undrar om någon kan ge mig handfasta förslag på hur jag ska gå vidare för att hitta en bortadopterad ättling.
Jag vill absolut inte störa kvinnan, utan bara kunna ta reda på vad hon heter och kanske bor.
 
En släkting fick en oä dotter i början på 50-talet (51-52), som snabbt adopterades bort.  
Jag kan på inga sätt fråga släktingen (känslig fråga), systern var för liten för att komma ihåg och  
båda föräldrarna är döda. Den bortadopterade flickan bör ha blivit född på Ingarö/Värmdö.
 
Är det någon som har några bra knep?
Som inte rör upp allt för mycket damm, det gäller att vara finkänslig här...
 
Mvh,
Helena

[Annelie Gunnarsson]

Hej. Vet någon hur långt tillbaka i tiden adoptioner funnits. Har en ana född 1853, som ö.ä. 2 år senare gifter sig hennes mor med en artillerist. Senare hittar jag flickan med artilleristens för- och knektnamn i sitt efternamn. Hon hette Larsdotter Wendel i efternamn. Kan jag ta för givet att han är hennes riktige far? Tacksam om någon vet.
Annelie

[Ingela Martenius]

Riktiga adoptioner finns i Sverige först 1917. Innan dess var man fosterbarn. Även efter 1917, fram till andra världskriget, var det mycket vanligt med fosterbarn snarare än adopterade barn. Det var både före och efter 1917 vanligt att man bytte namn på fosterbarn så att de vid en första anblick ser ut att vara familjens biologiska barn.
Man kan alltså inte ta för givet att ett barn är en makes biologiska barn bara för att dennes namn börjar användas om barnet. Före 1901 var det ju heller inga som helst formaliteter med att byta efternamn. Namnbytet indikerar dock att fosterfadern var beredd att behandla barnet som sitt barn, dvs ansvara för att det fick mat och gick i skola etc.
För att bättre avgöra hur det ligger till så kan man undersöka händelserna kring födelsen noggrannare. Skedde den 1853 (dvs innan 1864) så var det fortfarande brottsligt att föda oä barn - det kan alltså finnas ett protokoll från häradsrätten. I alla fall bör det finnas en anteckning om böter till kyrkan i kyrkoräkenskaperna. Man kan också studera faddrarna vid dopet. Var t ex den blivande makens syster och svåger med vid dopet är det en stark indikation på att barnets biologiske far var den blivande maken.
Mot teorin talar att man i sådana här sammanhang - man kunde inte gifta sig nu, men avsåg göra det senare - försökte få barnet antecknat som trolovningsbarn.
En annan ingång är att ta fram bouppteckningen efter maken. Där står arvingarna antecknade, med noggrant angivande av släktskap.
 
Ingela

[Ewa Bertram]

Hej, hur gör jag för att hitta min bortadopterade halvsyster?  
Tacksam för alla svar!
Mvh,Ewa Bertram

[Marianne Solli]

Hei Ewa.
 
Vet du når din søster er født og hvilket sykehus hun ble født på? (Skriv endelig ikke opplysninger om henne her).
 
Det kunne kanskje gå an å skrive et leserinnlegg i diverse lokalaviser, hvis du aner sønn noenlunde hvor hun ble plassert for adopsjon.

[Anna Stamland]

Hej
Jag har en adoptivbror som min far i ett tidigare äktenskap adopterat. Har jag någon möjlighet att få insyn i personakten som upprättades 1947? Det hör väl till saken att min adoptivbror lever, men att vi aldrig haft kontakt så jag tycker inte att jag kan fråga honom. Vår far är död men jag tror att hans mor fortfarande lever.
 
MVH
Anna Stamland

[Ewa Bertram]

Tack Marianne för att du svarade! Det här ämnet är känsligt men med åren har det blivit allt mer viktigt att få veta mera om min fars dotter, min halvsyster.
Mvh,Ewa Bertram

[Marianne Solli]

Hei Ewa.
 
Det skjønner jeg så godt; hun er jo en del av deg også; dere deler jo 1/4 gener. 
 
Lykke til.
 
Hilsen Marianne.

[Ewa Bertram]

Jag måste bara få tala om att jag hittat min bortadopterade syster! Tack snälla underbara människor som har hjälp mig med det här, som jag har undrat över i ca 40 år! Tack vare er fick jag styrka att fullfölja mina funderingar och nu har dessa blivit en verklighet.
Med bästa hälsningar från Ewa Bertram

[Anne Engelbrektsson]

hej. jag heter anne Renee, och e född i Göteborg -domkyrkoförsamling, 49-11-15. min biologiska mamma var bara 20år när jag föddes , hon hette Vera Viola Pettersson(Wennström),kallades Vackra Vera , hennes föräldrahem, var på Magasinsgatan här i Göteborg , när hon var ung sprang hon mkt på Kungstorget , Järntorget , samt musikkafeerna , som Hollyvood , siba Continental, mfl,hon gifte sig med någon annan som hette Ove Svensson, då hon väntade mig, han var dock, inte min , pappa , VERA tog sin mörka hemlighet m sig i graven , då hon dog 1995, om vem som var min pappa, jag var på barnhem, vid fl tillfällen innan jag som liten 21/2åring kom till NORRA SKÅNE som fosterbarn, senare året 1957 adopterade fam mig , och fram till 1997, trodde jag min pappa hette Lars-Erik Ahlborg , men efter en DNA-test 1997 fick vi veta att , vi ej var halvsyskon, idag vet jag inte något, om min pappa , blev blåst på min egen identitet, antingen vet min far , om mig och ger sjutton i att söka , mig (Har varit inne på vissa spår )men i det som i mycket annat , så tyvärr är många karlar , SÅ FEGA ATT DE BARA STICKER SVANSEN meLLAN BENEN SOM HUNDAR OCH HÅLLER SIG BORTA BEKVÄMAST SÅ) men om ev halvsyskon, visste hur dåligt jag mår av detta , så borde de höra av sig , eller någon, annan släkting som känner till detta.Är troligen väldigt lik på min fars sida. har en efterlysning m en Spaces sida , hör av er!!kram Anne.http://spaces.msn.com/anneochsven1949

[Marianne Solli]

Hei Anne.
 
Jeg føler med deg og forstår veldig godt at du vil vite hvem som er /var din biologiske pappa. Kanskje visste han ikke engang om at du ble født?
 
Nå ser jeg at du vet litt om hvor din mamma pleide å vanke, og kanskje er det noen i hennes davørende omgangskrets som husker henne. Jeg foreslår at du skriver leserinnlegg i diverse aviser og etterlyser folk som kjente din mamma. Det har faktisk gitt resultater i flere tilfeller jeg kjenner til. For en tid tilbake var det en svensk dame som fant sin halvsøster i Norge ved å skrive etterlysning med de sparsomme opplysningene hun hadde. Kanskje vil det også lykkes for deg. 
 
Husk at det kanskje må flere etterlysninger til, for alle folk leser jo ikke alle aviser, men ett eller annet sted sitter det muligens noen som kjenner til hvem din mamma vanket sammen med og kan sette deg på sporet av din biologiske pappa.
 
Lykke til!
 
Vennlig hilsen Marianne.

[Jan Larsen]

Jeg er en dansk mand, som gerne vil hitta min bortadopterede halvsyster. Jeg ved inte mycket annet end muligvis födelseår 1956-1957 og muligvis födelseort (Landskrona). Moderens namn kennes. Kan nogen hjälpa med dette?

[Hanne Berndtsson]

Hej Jan,
skriv til min mailadresse, så vil jeg pröve på at se hvis jeg kan hjaelpe dig på en eller anden måde.
 
vh
Hanne

[birgitta]

hej Anne
 
Ser att du får rådet att efterlysa på olika sätt  efter dina släktingar . Var gör man det?
Är i exakt samma situation som du, och förstår hur du mår , bor också i Göteborg . Har någon något förslag på var man kan efterlysa, har försökt på olika sätt, utan resultat.
Gittan

[Birgitta Johansson]

tillägg till Svar till Anne av Birgitta Mitt efternamn är Johansson

[Jan Jutefors]

Anne,
 
Med de upplysningar du ger, så är jag helt övertygad om att din pappa inte ens vet om att han är far till dig. Jag tror inte ens att din mamma visste om det, med tanke på det liv hon levde.

[Marianne Solli]

Slike tilfeller som nevnt ovenfor får meg til å mene at det BØR bli obligatorisk å genteste nyfødte babyer og få dette registrert, slik at man i fremtiden kan få fastslått foreldreskap på en mer lettvint måte. Kanskje skulle også alderen for militærtjeneste passe for slik testing, også med tanke på at dagens samfunn har blitt mer kriminalisert etter hvert, så et slikt register over gentestede kunne ha hatt flere funksjoner. Men dette er vel kanskje ulovlig nå i Sverige?
 
Til Anne og Birgitta; prøv å ta kontakt med hverandre for å stå sammen i denne situasjonen. Felles skjebner kan ofte være til hjelp og støtte. En tanke; hva med å stå frem i aviser med bilder av dere selv? Noen vil kanskje se likheter? Lykke til i alle fall!

[Jan Jutefors]

Marianne,
 
Det är inte kriminellt att ha samvaro i sängen!
För 160 år sedan var det kriminellt för de som inte var gifta med varandra, men jag tror inte att någon vill ha den tiden tillbaka. Jag tror heller inte det är realistiskt att gentesta alla personer. Då skulle vi definitivt ha STOREBROR här. George Orwell har beskrivit det i sin roman 1984.
Vill du leva i ett sådant samhälle? Jag vill det inte!

[Anne Engelbrektsson]

Tilllägg till min Efterlysning, lördagen den 27/5-06.Där jag Efterlyser min biologiska Pappa, under rubrik AdoptionerMin mamma hette Vera Wennström Pettersson, och jag Anne och är född den 15/11-49, Vänligen Anne Engelbrektsson.Min HEMSIDA ÄR   http://www.freewebs.com/anneosven/index.htm