ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2011  (läst 644 gånger)

2010-01-27, 13:30
läst 644 gånger

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2015-10-17, 22:16
    • Visa profil
    • www.btz.se
Dina förfäder kommer kanske uteslutande från sådana sociala miljöer där mannen förväntades vara äldre?  Läs gärna det Ingela Martenius har skrivit i tråden Åldersskillnader!
 
Jag gjorde några stickprov i mitt släktträd; utgick från personer födda i slutet av 1800-talet och tittade på 4 generationer bakåt. Nästan alla är torpare eller bönder. På Öland och Tjörn var kvinnan äldst i hälften av fallen, i Norduppland och utanför Alingsås (mer urbaniserade miljöer?) var mannen äldst i nästan samtliga fall.

2010-01-28, 02:53
Svar #1

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Anna-Carin, det Du skriver var som Du påpekar inte ovanligt alls: yngre män och äldre kvinnor. I mitt eget bonniga stamträd finns åtskilliga par där mannen är 2-6 år yngre än sin hustru.
Mest skandalösa fallet (förutom mannen som gifte sig med sin 14 år äldre grannfru som blivit änka) var utan tvekan en piga på ca 26 år som får barn med sin arbetskamrat, en dräng som inte fyllt 20. De hann inte få dispens från Kungl. Maj:t att gifta sig innan deras dotter fötts utan vigseln stod några månader senare. Så här har vi ett perfekt exempel på en ung man på knappa 19 år som får ihop det med en kvinna på mera mogna 25.
I vissa landskap var det t.o.m. vanligare med att kvinnan var några år äldre än mannen än tvärtom (Dalarna t.ex.).
 
Men som jag skrev i tråden Anna-Carin hänvisar till - i borgerliga kretsar var detta mycket ovanligt, försåvida det inte gällde att konservera änkan.
 
Vice landsarkivarien i Göteborg har skrivit en bok där hon visar på att det där med att män från högre sociala miljöer gjorde pigor med barn är betydligt överdrivet. Det vanligaste var drängen från granngården, eller från samma gård. Ser man på åldern på de ogifta mödrarna, så är det få fall med riktigt unga flickor - tonåringar. De här flickorna fick sin första pigtjänst vid kanske 15-16 år (och många senare än så, kanske 17-19 år) och hade därför arbetat i flera år innan de fick sina illegitima barn.
Att en ung, naiv flicka på 15-16 skulle bli offer för en husbonde kan jag svälja, men en kvinna som stått på egna ben i kanske fem-sju år skulle plötsligt mista all sans och inte kunna hantera en situation hon torde ställts inför åtskilliga gånger under de åren??
Vad hade hon att vinna på ett förhållande med husbonden? En gift man av betydligt högre social rang? (Och glöm inte att dessa män hade hustrur som höll ett skarpt och vakande öga på sina hushåll! Möjligen visste de inte var männen höll till alla timmar på dygnet, men pigan visste de allt var de hade!) Tänk istället på vad pigan hade att vinna på ett förhållande med granndrängen: de kunde få tag på ett torp eller kanske t.o.m. arrendera en gård om de båda varit ordentliga och sparat. Efter fem-sex år var hon kanske trött på att vara piga, hennes väninnor hade just gift sig eller stod i begrepp att göra det. Alltså, bli med barn med granndrängen, som faktiskt lovat att möjligt - den sista lilla knuffen för att få honom att inte bara antyda utan fria på riktigt. Och så gick det snett...
Jag har själv ett riktigt paradexempel där min ff mm satsade på att snärja sin unge, ogifte husbonde - men det gick åt pipan; ff m föddes uä. Först flera år senare lyckades hon, med samma metod, få till ett äktenskap med en betydligt mindre välmående torpare och knalle.
 
Det är landsarkiven som har hand om häradsrätternas protokoll, ja. Innan 1864 var det egentligen brottsligt att föda barn utanför äktenskapet, men långtifrån alla fall togs upp; ju närmare man kommer 1864, desto ovanligare blir det. Däremot kan mannen bli instämd för underhåll. Det kan också vara värt att kontrollera bouppteckningar - illegitima barn hade mycket begränsad arvsrätt (ingen alls från början) efter sina föräldrar, men det var ju inget som hindrade att viss egendom testamenterades till dem.
 
Det är också oriktigt att säga att någon adopterades innan 1917 - institutet fanns inte alls innan dess, och det blev fråga om stark adoption först på 1950-talet. Däremot var det mycket, mycket vanligt - regel och inte undantag - att styvbarn och även fosterbarn använde sin styvfars/fosterfars efternamn (eller t.o.m. patronymikon). Man kan inte dra någon som helst slutsats av det.
Det kan också vara värt att påpeka att barn ofta fick namn efter husbonden och hans familj (utan att husbonden eller äldste sonen var fadern) - man kan väl anta som tack för att modern inte blev utslängd omedelbart det uppdagades att hon väntade barn olovandes. Kanske fick hon och barnet annat stöd av dem också - det var t.ex. inte så ovanligt att någon av husbondfolket ställde upp som dopvittnen.
 
Ingela
PS. Anna-Carin, Dina iakttagelser kan ju bero på tillfälligheter, men jag undrar allt om Du inte har rätt i att Alingsås och norra Uppland var mer påverkade av närheten till borgerliga miljöer.

2010-01-28, 07:43
Svar #2

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Om något skall tilläggas till Ingelas utförliga genomgång, vill jag varna för blind tro på arv och bouppteckningar som bevis på faderskap. Ett barn som hustrun 'medfört i boet' fick ofta ärva styvfadern, alldeles oboeroende av lag och testamente.  
 
Bouppteckningen efter min farmors farfar, död 1893, är ett solklart sådant exempel.

2010-01-28, 11:06
Svar #3

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Tror du verkligen på fullt allvar, Ingela, att husmodern kunde veta var pigorna höll hus hela tiden?
 
Det kanske inte alltid var pigorna som snärjde husbonden utan tvärtom.
Och prassel förekom säkert redan då, som nu.
Jag har exempel på vänner till patroner , som bodde på gården  och gjorde pigan med barn. Jag lämnar inte ut dessa exempel, men det är utrett.  
 
Det var ju lätt att köpa sig fri, men tråkigt för släktforskare som får fel anor  
Eivor

2010-01-28, 19:42
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 12:15
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Att det var vanligare att en dräng fick barn med en piga, än att en gift bonde fick barn med en piga låter väl helt rimligt!
 
Men att det var vanligare att en gift bonde fick barn med en piga, än att en bondhustru fick det med en dräng, är väl lika klart, eller?  
 
Ursäkta, men nu har jag och flera ovan med mycket intressanta inlägg kommit låååångt ifrån adoptioner!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-01-28, 20:36
Svar #5

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Tack alla, jag jag har en hel del av undersöka när jag får möjlighet! Bonus familjer är i varje fall inget nytt påfund...! MVH Steve

2010-01-28, 22:03
Svar #6

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Jag håller mig under samma rubrik ett tag till...
 
Min farmors kusin Johannes Strömberg (som gick bort 1916) och hans hustru Elisabeth (Elly) St?we (som senare gifte om sig med en professor Koch i Lund) lär ha haft (enligt St?we forskare i England) två adoptivbarn (de hade inga biologiska barn!). Finns det någon här på anbytarforum som känner till/har forskat i detta, eller har möjlighet att finna de riktiga källorna?  
 
Johannes var rektor för Strömberg skolan i Lund som han också grundlade, den s.k. Spyken (som fortfarande existerar med annat namn på denna fortfarande existerande gymnasieskola i Lund).  
Johannes var också den dåtida liberala regeringens sakkunnige i pedagogiska frågor (gjorde en utredning bl.a. om skolreformer alldeles innan sin bortgång).  
Jag håller på med att utforma en så utförlig släkttavla över Stockholms släkten Strömberg som möjligt där naturligtvis adoptiv och fosterbarn har en lika viktig plats som de biologiska släktingarna och ättlingarna!
 
Mvh Steve

2010-01-29, 19:56
Svar #7

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 16852
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 23:43
    • Visa profil
[color=0000ff]Vice landsarkivarien i Göteborg har skrivit en bok[/color]
 
Vilken bok är det du avser, Ingela?

2010-01-30, 20:57
Svar #8

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Jaha, tänk om jag kom ihåg vad den heter. De glömda eller nå't i den stilen. När jag började med släktforskning 2002 gick jag en kurs som leddes av denna kvinna (Karin??). Ett av ämnena som kom upp var givetvis husbonden (godsägaren/baronen/kungen) gjorde pigan med barn och hon hänvisade då till den forskning hon hade gjort just för den boken.
Boken finns att köpa på Landsarkivet i Göteborg, och jag vet att den finns på olika bibliotek (bl.a. UB i Göteborg). Jag kan försöka kolla nästa gång jag är på Landsarkivet, för den skyltas med (eller gjorde åtminstone för några månader sedan när jag var där senast).
Jag borde kanske påpeka att jag själv inte läst boken, utan det var helt och hållet författarens referat av sin forskning.
 
Jag säger inte att det inte förekom att pigor gjordes med barn av husbonden - det är klart att det gjorde - men inte alls i den omfattning som litteratur och familjehistorier vill göra gällande. Vi ler gärna lite åt amerikanare som menar på att deras svenska anmoder hade barn med kungen (vilket bevisas av att det krävts kungens tillstånd för dem att emigrera - dvs. det krävdes Kungl. Maj:ts tillstånd att undslippa exercisen för unga män) - men vi sväljer glatt den gamla familjehistorien om fmm som minsann blev med barn med baronen. Man kan då börja med att fråga sig varför baronen valde en lite sliten kvinna på 27 år istället för en fräsch ung flicka på 16 år? Vi kan nog utesluta intellektuellt utbyte. Sedan kan man dessutom fråga sig varför baronen ville ha en piga, som förmodligen var uppfostrad av strängt moraliska föräldrar, istället för en ung kvinna av hans egen sociala status, som hade helt annan syn på utomäktenskapligt sex.
 
Men visst förekom det! Kanske troligare dock att det var äldste sonen; jag har själv sett ett underbart exempel på just detta: En av jungfrurna (stort säteri) blir hemskickad till sina föräldrar men återkommer fem månader senare, dagen innan hon föder barn (!), och gifter sig med en av drängarna - varpå drängen nästa dag upphöjes till rättare (man belönar ju alltid tjänstefolk som burit sig illa åt, eller hur?)...och äldste sonen i husbondfamiljen åker samma dag till USA.
 
Eivor, en husmor som inte visste var pigorna höll hus var inte vatten värd. Men precis som det finns dåliga chefer idag fanns det naturligtvis det då också, och visst förekom det också att pigan blev sänd i något ärende istället för att moran gick själv. Man måste dock ta i beaktande att kvinnor och män till minst 90% hade helt skilda arbetsuppgifter. Särskilt en piga och en husbonde naturligtvis. Det syntes alltså om husbonde och piga kom ut från samma bod etc. Den sociala kontrollen var stark: visst fanns det danser, bröllop etc. där såväl husbondfolk som tjänstefolk deltog. Men om husbonden och en piga alltid var samtidigt försvunna så lades det märke till och det var snabbt någon som talade om det för moran.
 
Jag är faktiskt inte övertygad om att det var så mycket vanligare att hubonden hoppade över skaklarna med en piga än att moran gjorde det med en dräng. Utom om moran var dum nog att bli caught in the act eller välja en dräng som skvallrade var det oerhört svårt att få ett barn som fötts när modern var gift förklarat uä (jag har en anmoder som lyckades - hennes man var knalle; inte smart). Om maken var helt impotent var det ju knappast något han ville skulle tas upp på tinget, och annars trodde han sig säkert om att kunna få sin hustru gravid. Nej, det var betydligt säkrare för en gift kvinna att ha utomäktenskapligt sex än för en man att ha det med en icke-gift kvinna. En grannfru var ett mycket bättre val!
 
Vad jag vänder mig emot är att så snart det är en ogift piga som föder barn så börjar de flesta kolla upp husbonden och om de sedan kommer underfund med att det är drängen som varit framme, så blir de förvånade. Jag säger: vänd på det istället. Börja med att kolla upp den egna gårdens och granngårdarnas drängar (kolla geografin på en karta!) och ta det som en överraskning om det visar sig vara husbonden!
 
   
Det är riktigt att styvbarn i många fall blev betraktade som egna, en sorts adoption innan den fanns lagligen, men om ett barn som inte tidigare på något sätt kan misstänkas tillhöra familjen, eller vara gudbarn, plötsligt dyker upp i ett testamente är det definitivt värt att kolla var testator och testamentstagarens mor befann sig nio månader innan testamentstagaren föddes.
 
Men nu håller jag med Stefan: vi har glidit väldigt långt från adoptioner! Och Steves problem!
 
Ingela

2010-01-30, 21:27
Svar #9

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Hej Ingela:
 
Jag har läst igenom vad Du skriver, mycket intressant och tankeväckande! När en piga, som min anmoder, arbetar hos i detta fall en ensam karl, låt vara friherre och tulltjänsteman, så frågar man sig ju (he he) kanske; kan han vara fadern??? Alltså KANSKE? Men ingen vet...Min morfars farmor fann ju sin man och gifte sig och fick äldsta dottern accepterad i familjen (som jag förstått det). Hon fick i alla fall adoptivfaderns efternamn. Jag har ett underbart kort på Jenny i ca 60-70 års åldern där hon skrattar varmt och leende mot kameran, henne tror jag inte att det gick någon nöd på, men man vet ju aldrig?
Varför vill ett barnbarns barn veta varifrån morfars mor (och de andra anfädrerna!) har sin härstamning? Jo för att vi älskar dem...av hela vårt hjärta, även om vi aldrig mött dem!
 
Kram Steve

2010-01-31, 06:59
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Olika skrönor om fina fäder till barn är avsevärt överdrivna.
 
Barnlösa par kunde nog använda både en dräng eller piga som vikarie för att det skulle komma barn i gården. Detta var kanske också så att alla parter var överens. Några sådana exempel misstänker att jag hittat. I ett fall finns en gammal muntlig berättelse att man anlitade en trollgubbe (sockenlapp) som trollade så det blev barn i gården. I samma by finns fortfarande många med lite mörkare hy.

2010-01-31, 12:23
Svar #11

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 16852
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 23:43
    • Visa profil
Ingela,
boken heter De bortglömdas skuggor och är skriven av Karin Edvall. Till skillnad från dig har jag läst boken och i den påvisar Karin Edvall alls inte att det där med att män från högre sociala miljöer gjorde pigor med barn är betydligt överdrivet. Hon tar över huvud taget inte upp saken.  
 
Du har - med hänvisning till Karin Edvall - minst ett par gånger tidigare här i forumet avfärdat husbönders sexuella utnyttjande av pigor som en myt:  
Att det skulle vara den elake husbonden som rådde sin oskyldiga piga med barn kan vi hoppa över - i de allra flesta fall var det drängen
En ogift dräng i granngården är rent statistiskt det vanligaste.  
 
Som jag redan för ett par år sedan meddelade dig i en annan diskussion, är det olämpligt att referera till Karin Edvall när du gör sådana påståenden, eftersom hon tar avstånd från dem. Hon har - enligt egen utsago - aldrig yttrat sig på det sätt som du gör gällande.
 
Förmodligen har du missuppfattat henne, eller så minns du fel. För det enda Karin Edvall säger sig ha kunnat konstatera i denna sak är att i de flesta fall där pigan utpekat en barnafader har den utpekade haft ungefär samma sociala ställning som hon själv.  
 
Av detta kan man givetvis inte dra slutsatsen att det i de allra flesta fall var en dräng som gjort pigan med barn. Vilken samhällsklass barnafadern tillhörde i alla de fall där han är 'okänd' - och de fallen är ju många gånger fler - vet vi nämligen inte. Där finns av förklarliga skäl ingen statistik.  
 
Pigans benägenhet att stämma barnafadern på underhåll var avhängig av hennes utsikter att bli trodd på sitt ord. Ju högre social status mannen hade, desto mindre chans att pigan skulle få rätt, men samtidigt desto större chans att hon ändå fick en slant, om inte annat så för att hålla tyst.  
 
Din beskrivning av pigor som slipade förförerskor som målmedvetet försökte snärja en stackars husbonde eller torpare in spe, har inte mycket med verkligheten att skaffa.
 
Pigan löd under legostadgan som föreskrev att hon i allt skulle lyda sin husbonde och utföra de sysslor han begärde. Annars riskerade hon stryk och/eller att visas på porten utan lön och med ett uselt betyg, vilket troligen skulle leda till att hon inte fick någon ny tjänst. För en piga som saknade laga försvar återstod bara att tigga och/eller prostituera sig; en säker väg mot spinnhus, kurhus och undergång. Pigan städslades på ett år. Att lämna tjänsten innan dess var straffbart och husbonden hade också rätt att hämta henne tillbaka.  
 
Husbonden - vare sig han var bonde, borgare, präst eller adelsman - hade alltså oinskränkt makt över sin piga under den tid hon var städslad. Man behöver inte vara genusforskare för att inse med vilken lätthet den makten kunde missbrukas; hur lätt gränsen mellan det tillåtna maktutövandet/våldet och det otillåtna kunde överskridas. Påståendet att detta skedde så ytterligt sällan att man kan hoppa över misstanken om husbonden som far till pigans barn, framstår för mig som ... naivt. Men i ditt senaste inlägg här nyanserar du dessbättre dina tidigare så kategoriska uttalanden om husbönder som höjda över alla misstankar.
 
För visst kan husbonden misstänkas, i lika hög grad som drängen. Vem som rent statistiskt är den mest trolige barnafadern är det ingen som vet. Tyvärr är det sällan så enkelt att man genom att kolla upp den egna gårdens och granngårdarnas drängar raskt och behändigt finner ett prydligt faderskapserkännade eller att husbonden överraskar genom att visa sig vara fadern. I de allra flesta fall förblir fadern okänd.

2010-01-31, 15:56
Svar #12

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Intressant med lite vinklingar, Maud. Tack för det.
 
Jag har ett fall där husbonden erkände på sin dödsbädd att han var far till ett uä -barn i granngården.
 
Sedan fanns ju också alla dessa hushållerskor som bodde hos grosshandlare och präster bl.a. men aldrig fick någon ring.  
Det finns en rolig historia om en präst i Solberga för länge sedan.
Han levde ensam med sin hushållerska och han hade en vän som kom på besök ganska ofta.
Varje gång han lämnade prästgården så försvann en silversked från gården.
Efter ett tag frågade prästen sin vän hur det kunde komma sig?
-Har du letat överallt? frågade vännen.
Ja, sa prästen.
 
Jag har lagt dom i din säng, sa vännen .
Den hade han tydligen inte använt..
Så kan det vara  
Kanske inte adoptioner, men ändå en replik.
 
Hälsnigar Eivor

2010-01-31, 17:19
Svar #13

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Här läser jag det ena inlägget efter det andra och förstår överhuvudtaget ingenting...? ???
Vem är DU Maud? vad menar Björn med fina? och Eivor jag har läst din roliga historia flera gånger men jag förstår ingenting.... Dum som en dumbom alltså känner man sig...efter tre olika inlägg?????
 
ja det är väl bara att rycka på axlarna igen...
 
MVH Steve

2010-01-31, 18:14
Svar #14

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Skojar du med oss, Steve? Maud riktar sig ju till Ingela. Nog kan du räkna ut vad fina betyder i detta sammanhang. Och visst var väl Eivors historia lite rolig.  Hon förklarar ju t o m poängen.

2010-01-31, 19:20
Svar #15

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Jo Anders, jag är nog DUM! Jag har läst det igen men förstår ingenting!!! men skit i det...kanske jag förstår bättre nästa gång?!

2010-01-31, 19:27
Svar #16

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Steve,
 
Göteborgare brukar fatta poängen  
Prästen sov alltså inte i sin egen säng utan i hushållerskans.
Den gode vännen spelade honom ett spratt för att avslöja detta.
Jag tyckte det var lite roligt i allafall.
Eivor

2010-01-31, 19:40
Svar #17

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Kära Eivor, ja visst var det säkert roligt, men jag flyttade ju från Gbg på 1970-talet...det verkar som om man blir bara dummare med tiden!!! Jag hoppas Du förlåter mig Eivor (ha ha!)!
 
Mvh Steve

2010-01-31, 22:54
Svar #18

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil

2010-08-22, 12:55
Svar #19

Utloggad Karin Jegelius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 716
  • Senast inloggad: 2019-08-19, 11:05
    • Visa profil
En man född 1941 i Norrköping blev bortadopterad. Vi vet vad den biologiska fadern heter, hur gör jag för att få fatt på den biologiska modern?

2010-12-29, 21:30
Svar #20

Utloggad Helen Petterson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 208
  • Senast inloggad: 2015-03-17, 05:16
    • Visa profil
Min mamma föddes 1924 uä. Hennes pappa och hans fru tog hand om henne. Är det till Riksarkivet man ska vända sig om man vill veta om hon blev adopterad eller ej.
Helen

2010-12-30, 15:17
Svar #21

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2019-07-24, 11:51
    • Visa profil
Det här var en intressant och lärorik debatt om dessa hur och varför. Och vad som gjordes i så fall.
När allt är sagt och gjort, tror jag ändå det ligger en hel del i det som Ingela sagt - trots minnesfel  om källan. Dvs, jag tror att problemet fanns givetvis, men det var inte alls fullt så vanligt eller nattsvart som man i allmänhet tror.  Vidare och inte minst - många av dessa biologiska fäder /husbonn´s tenderade att försöka lösa saken så snyggt de kunde om det nu blev barn.
Ungefär som exemplifierades i tråden: pigan i fråga blev bortgift med en villig dräng. Drängen upphöjdes till rättare - vilket gav dem och barnet automatiskt ett OK liv.  OCH så DESSUTOM näpstes sonen för sitt övertramp: man tvingade honom att emigrera.
Jag tror att sånt var hyfsat vanligt.
 
Jag tror jag har sett ett sådant exempel i Lidköping mitten av 1800-talet. En burgen familj, fader och ett antal vuxna söner. Pigan blir med barn, fadern okänd. Barnet adopteras av brodern och hans hustru. (alltså husbonn´s broder, som givetvis även han hade det gott ställt).  
Här kan det finnas en mångfald varianter, och man kan man enbart spekulera i exakt vilken variant det var fråga om.
Men poängen är att de löste det väldigt snyggt, nu när det blev så.
Oberoende av exakt vem som var fadern och hur kom det sig att barnet blev till.
 
Vidare. Nu i dagarna släppte SVAR sin 1900-års folkbokföring för gratis prov. Jag genomförde givetvis ett antal sökningar efter Lidköpingsbor hemma och i förskingringen, där jag även tittade på de pigor som bodde i hushållet. Och vad fann jag?  Jag hittade EN piga om 15 år. Några få 17 åringar (två av dem städslade inom samma släkt).  Alla andra var äldre. Så de inneboende pigorna var nästan alla vuxna kvinnor, inte så sällan rent av äldre kvinnor.
Min tolkning är att man ville ha erfarna, kunniga pigor, hellre än unga och fräscha, - som man kanske kunde förföra utan större ansträngning.
 
OM unga flickor användes som pigor - vilket vi vet att det var vanligt, de tog ju tjänst senast efter konfirmationen, så måste de rimligt sett bott kvar hemma, och arbetat inom gångavstånd, eller nåt sånt.
Jag kan också tänka mig att unga pigor var vanligare på landet än i stan.

2011-01-18, 11:29
Svar #22

Tobias Jeppsson

Det är en lång tråd detta, så jag ber om ursäkt om frågan redan är besvarad, men jag har följande fråga:
 
Min farfar blev förmodligen adopterad av en foster-far nån gång strax efter 1919 då min farfar föddes. Den riktiga fadern står som okänd i födelseboken. Så först och främst undrar jag i vilket arkiv man kan hitta adoptionshandlingar och om det alltid står där vem den riktige fadern är?
 
Jag råkar också veta att min farfar någon gång på 60-talet besökte sin riktiga far för att på något sätt skriva på att han inte skulle få ärva något från sin riktige far. Det är åtminstone vad min pappa säger och vad han minns. Finns det några handlingar på en sådan händelse, och var ska man leta då?
 
Jag läste i något inlägg att man tipsade om att titta i tingsrätternas protokoll när det gäller adoptioner, är det där man ska leta? Och är det någon som vet om de finns inscannade på nätet hos genline, svar eller arkiv digital isåfall?
 
Tacksam för svar
mvh
Tobias
 
(Meddelandet ändrat av universum 2011-01-18 11:30)

2011-01-18, 12:48
Svar #23

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4024
  • Senast inloggad: 2019-04-16, 21:02
    • Visa profil
Hej! Tingrättshandlingar kring adoption är inte inskannade. Du vet ju en del redan om . Jag har inte sett en sådan adoptionshandling själv, men jag har svårt att tro att namnet på den biologiska fadern står där om han aldrig nämns i någon av de andra handlingarna.
 
Adoptionsdatum bör stå i församlingsboken och den är vad jag har för mig inte tillgänglig digitalt, utan den (liksom originalfödelseboken) finns hos Landsarkivet i Lund - enligt dina uppgifter i den andra tråden om vilken församling som det gäller.
 
Du bör inte leta tingsrättsprotokoll innan du vet om han verkligen adopterades, och det får du veta genom församlingsboken. Och det vore intressant att veta om du sett uppgiften att ingen far nämns även i den riktiga födelseboken, inte bara i SCB-utdraget. Jag har mer än en gång (och mer än tiotalet ...) sett att fadern nämns i originalfödelseboken men står som okänd i SCB-utdraget.
 
Hälsningar,
Eva

2011-01-18, 16:39
Svar #24

Utloggad Eva Almqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2019-09-26, 16:51
    • Visa profil
Hej!
Eva har helt rätt när hon säger att man ska leta i domstols/tingsrättshandlingarna. För att hitta rätt domstol måste man leta i församlingsboken när adoptionen skedde eller i personens eller föräldrarnas personakt. Det kan också framgå av bouppteckning efter föräldrarna när adoptionen skett. Jag hittade beslutet om en adopterad bror till en släkting genom att gå till församlingsboken där domstolsbeslutet fanns antecknat och sedan till själva beslutet.

2011-01-18, 22:40
Svar #25

Tobias Jeppsson

Tackar för tips och info Eva och Eva. Jag ska kolla upp orginalfödelseboken då i landsarkivet i Lund. Nu precis ikväll så har jag genom mer luskande från min far fått fram uppgifter om vilken gata han bodde på och jag visste sen tidigare vilket förnamn han hade och har tack vare de uppgifterna och folkräkning 1970 ringat in en tänkbar person. Så jag har börjat med att beställa en bouppteckning för denne person och se om det står nåt där. Om inte det ger nåt så går jag vidare med orginalförsamlingsboken. Men jag tror rätt starkt på denne person.  
 
(Märkligt nog så bodde han på andra sidan ett kvarter som min farfars mor bodde på, och flyttade på ålderns höst till ett ålderdomshem som låg ett par kvarter från där min farfar och farmor bodde. Kan vara en slump, men lite märkligt ändå.)
 
mvh
Tobias

2011-03-04, 07:49
Svar #26

Utloggad Ulla Hjelm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 6
  • Senast inloggad: 2019-06-30, 14:20
    • Visa profil
Hej!  jag hoppas någon kan hjälpa mig med uppgifter. Var  kan man leta efter  adoptionshandlingar?  jag hamnar hela tiden i  återvändsgränder. Adoptionen ägde troligen rum på 1940talet.Tack på förhand.

2011-03-04, 16:52
Svar #27

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1383
  • Senast inloggad: 2019-10-12, 20:01
    • Visa profil
Ulla, adoptionen ska finnas i någon dombok. För den tingsrätt som församlingen där adoptivföräldrarna tillhörde. Du får söka i aktuellt landsarkiv.

2011-07-17, 10:33
Svar #28

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Jag undrar om det stämmer det jag hört genom åren gällande att kollektivtiden sent 60-tal? 70-tal så hade man åsikten att det var bättre att adoptera än att sätta ytterligare barn till världen.  
 
Var det bara en åsikt eller finns det bevis på att så också skedde? Och i så fall, hur var omfattningen på detta. Finns det någon utredning på detta?  
 
Vänligen Patrick

2011-07-17, 11:34
Svar #29

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2019-07-24, 11:51
    • Visa profil
Patrick. Ja, det minns jag att en sån åsikt förekom. Hur pass vanligt, och hur pass seriöst det var sagt - det vet jag inte. Tankegången förekom och var inte ovanlig. Och märk väl, med adoptera menades adoptioner från utlandet. Svenska adoptioner var ovanliga redan då.
Så jag sekunderar din fundering  om det finns utredning om detta.  

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna