ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tidskrifter - kvalitetskrav  (läst 1361 gånger)

2003-12-13, 17:02
läst 1361 gånger

Lotta Nordin (Lotta)

Vilket ansvar har en redaktör för en släktforskarförenings tidskrift när det gäller kvalit??  
 
Igår fick jag två tidskrifter och så fort jag bläddrat lite i dom dök det upp en hel del frågor. Vad har redaktörerna för ansvar när det gäller publicering av annonser och artiklar med tanke på kvalit?n på ”varorna” och innehållet?  
 
Om vi tar annonserna först. Om någon vill annonsera för att sälja något, tjänster eller egna skrifter, bör inte då redaktörerna först ta reda på lite om hur tjänsterna utförs och vad skrifterna innehåller, t ex med tanke på källhänvisningar, innan man publicerar annonsen? Eller ska alla inlämnade annonser publiceras utan någon som helst garanti för att det som annonseras ut är seriöst? I dom två tidskrifter jag fick förekommer det minst ett par annonser som jag anser inte borde ha publicerats för att inte lura eventuella köpare. I båda dessa fall hade det varit enkelt att kontrollera med annonsörerna om det de säljer verkligen motsvarar de kvalitetskrav man borde kunna ställa på deras ”varor”. Det hade till och med varit enkelt att kontrollera utan att kontakta annonsörerna.  
 
När det gäller artiklar, ska inte redaktörerna innan publicering göra åtminstone en grov uppskattning av hur trovärdiga uppgifterna i artiklarna är? När t ex en släktledning från nutid till 1500-talet görs på ett sätt så att det verkar vara fakta, är det då rätt att publicera den om källorna uppges vara okontrollerade uppgifter från Internet (dock sägs vissa vara kontrollerade av bl a en som själv har felaktiga, ihopsamlade uppgifter på sin hemsida)?  
”Av en fjäder blev en höna” är ett uttryck man kan använda sig av när det gäller vissa artikelförfattares sätt att ”koppla ihop” släktleden. För att ta ett exempel, i ett par välkända av många använda böcker nämns en person (1600-talet) som troligen tillhörande en viss släkt. När samma person nämns på en hemsida finns släktnamnet med utan reservation, dock utan redovisad släkt bakåt. Nästa gång personen dyker upp (i ovan nämnda artikel) i en föreningstidskrift är personen försedd med släktnamnet och släkt bakåt samt ett bestämt födelseår. I artikeln görs inga som helst reservationer för dessa uppgifter, det står t ex inte att personen är född cirka det årtalet (som dessutom skiljer sig avsevärt från tidigare publicerade uppgifter).  
 
Ska man som redaktör för en föreningstidskrift publicera en sådan artikel? Jag tycker inte det. Hur många läser artikeln och tar de publicerade uppgifterna för fakta? Hur många av läsarna lyckas koppla ihop detta med sin egen släkt och lägger in uppgifterna som fakta i sin egen släktforskning? Det har diskuterats källkritik, källhänvisningar och kvalit? i släktforskningen på åtskilliga ställen den senaste tiden. Det har tagits upp hur viktigt det verkligen är att ta med källhänvisningar, inte minst för att alla ska kunna kontrollera uppgifterna själva. Dessutom blir en artikel mer trovärdig om källor redovisas (även om man som läsare inte kontrollerar dom). Att ange Internet som källa, och dessutom utan att uppge hemsidesadress eller upphovsman, det borde inte få förekomma överhuvudtaget.  
 
Eftersom jag vet att det varje år hålls en redaktörskonferens under släktforskardagarna och, enligt uppgift på bl a Rötter, att där också diskuteras hur viktigt det är med källredovisning och kvalit? på publicerat material, så förvånar det mig att man fortfarande kan hitta artiklar av den typ jag nämnde ovan. Att enskilda personer publicerar vad som helst på Internet eller att de säljer sina egna skrifter eller tjänster går inte att förhindra, men redaktörerna för föreningarnas tidskrifter borde och ska rimligtvis förhindra att material av dålig kvalit? sprids, inte hjälpa till att sprida det. Jag vet att det i många tidskrifter står att man inte tar ansvar för innehållet i insänt material och inte heller ansvarar för vad som utlovas i annonserna, men jag anser att redaktörerna måste ha ett ansvar för vad som publiceras i tidskrifterna.

2003-12-13, 21:09
Svar #1

Mikael karlsson

Mycket bra utryckt Lotta, och detta borde i allra högsta grad även gälla internetbaserade publikationer inte bara tidningar. Man skall inte göra reklam för saker man vet inte uppfyller utlovade förväntningar eller kvalitet.
 
Ironi från min sida gällande Genline och Släktforskarförbundets Ordförande som intagit en benhård Position för Genline, men det är väll möjligt man skrivit in något i samarbetsavtalet som förbjuder kritik från förbundets sida,, vad vet jag, jag har inte läst det

2003-12-13, 22:01
Svar #2

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Under min tid som redaktör för Släkthistoriskt Forum läste jag alla föreningstidningar, som kom in till kansliet, och observerade förstås den högst blandade kvaliteten. Det var därför vi startade med redaktörskonferenserna, som sedan blev redaktörskurser, och som jag hoppas många haft nytta av.
 
Men tyvärr är det ju ett begränsat antal redaktörer som kommer vid dessa tillfällen, de som bor nära eller de som är riktigt engagerade i att vilja göra en bra tidning.  
 
De som mest skulle behövt att gå på kurs såg man inte röken av, och att det var så vet jag ju, eftersom jag läste alla tidningarna och dessutom höll i redaktörsmötena. De tycker väl att de kan allt och behöver inte lära sig något nytt, vilket är en inställning man möter ibland även inom andra fält.

2003-12-13, 23:03
Svar #3

Essan Gradhman

Jag var tidigare redaktör i sju år för Gästriklands Genealogiska Förenings medlemstidning, som efter några år fick namnet Gestricia. Det är så gott som ett heltidsarbete att fixa en tidning! Först att peppa folk att skriva i tidningen, sedan fixa bilder, antavlor, teckningar och gärna sponsorer. Så det finns inte en möjlighet att hinna sätta sig in i varje artikel och kontrollera trovärdigheten! Och var finns den redaktör som kan ALLT om forskningen?
Möjligen om det finns en redaktionsgrupp, men för en helt ensam redaktör måste det vara en omöjlighet! Så klanka inte allt för mycket på de kämpar som jobbar med medlemstidningarna!  
Hur är det egentligen när det gäller Släkthistoriskt Forum? Där en annonsör ständigt säljer mikrokortsläsare för specialpris? Den annonsen har funnit med i varje nummer de senaste åren efter vad jag kan minnas! Många föreningar har inte heller råd i att neka en annonsör, då medlemstidningen i många fall kostar skjortan för föreningen. Hellre då, att få tidningen tryckt och distribuerad.

2003-12-14, 07:39
Svar #4

Rune Edström (Rune)

Hej
Måste nog hålla med Essan om redaktörskapet. Det måste ju vara en vida skillnad om man har det som huvudsakligt arbete eller om man har det som extra bredvid annat. Om det finns medarbetare som villigt och glatt förser redaktörn med artiklar, som han kan välja och vraka bland. Tror att han är ganska ensam om jobbet. Han kanske blev vald till redaktör då ingen annan i föreningen ville ta på sig det.  
Tidningen ska ju fyllas med ett visst antal sidor i varje nr. Så förmodar att den lilla föreningen med 150 medlemmar har svårt att ha en alltför hård tolkning av källornas trovärdighet, i ev. artiklar som den ensamme redaktörn får hjälp med. Han kanske har nån annan hobby som han vill ägna sig åt en stund ibland dessutom.
 
Så även om jag tycker det är fel att inte kolla lite bättre, tycker jag  
 
Gå inte allt för hårt fram mot redaktörerna.  
Tror ju att var och en gör så gott han eller hon kan efter sina förutsättningar.
 
Och Elisabeth tjuvnypet i slutet av inlägget var inte snällt sagt.
mvh
rune

2003-12-14, 10:13
Svar #5

Utloggad Crister Lindström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 447
  • Senast inloggad: 2021-12-25, 10:40
    • Visa profil
Som medlem i flera föreningar får jag också diverse tryckta alster. Några av så undermålig kvalitet att det är slöseri med medlemmarnas pengar. De som producerar är emellertid mycket stolta och påpekar att alla är så nöjda så. Om de överhuvud taget bryr sig. Jag har erbjudit mig att snygga till några -  kostnadsfritt. Tilläggas ska, att jag är en erfaren journalist som också sysslar med grafisk formgivning.

2003-12-14, 11:18
Svar #6

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag vill nog hålla med Lotta. Åtminstonne en elementär kvlitetsgranskning borde enkelt kunna åstadkommas. Den redaktör som släpper in en antavla innehållande Tord i Byr eller Ynglingaätten har antingen avstått från att läsa manuset eller misskött sitt jobb. Denna nivå på sanering borde alla klara. Jag har själv sett medlemsblad där Magda Måneskjölds samtliga uppdiktade anor tryckts, inklusive ett otal männsikor som levde på 700-talet på Tjörn. Elementär källkritik hade lett till att hela artikeln stoppats av redaktören.
 
Anders

2003-12-14, 15:46
Svar #7

Utloggad Jojje Lintrup

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1204
  • Senast inloggad: 2014-12-16, 14:51
    • Visa profil
Jag förstår egentligen inte riktigt varför den här diskussionen tagit den väg den tagit?! För varje tryckt skrift ska det väl finnas en utgivare (tidigare kallad ansvarig utgivare), som är den som ytterst ansvarar för vad som publiceras i tidskriften. Det borde väl ligga i den personens intresse att se till att det som trycks i den tidskriften är korrekt.
Ett annat alternativ som ofta används är att man anger att varje författare själv är ansvarig för sitt inlämnade material. Det fritar inte utgivaren, men det gör det möjligt för en eventuell redaktion att behöva detaljgranska innehållet i varje artikel, vilket naturligtvis är det enda möjliga, om man vill slippa ta på sig ett omöjligt jobb som redaktör. Det är trots allt ideellt arbete det är frågan om.

2003-12-14, 15:56
Svar #8

Essan Gradhman

Givetvis ska uppenbart felaktiga antavlor, antabeller eller artiklar stoppas. Men som jag säger, det är svårt för en redaktör att vara insatt i allt detta. Och hur ska en redaktör veta om en annonsör är seriös eller inte?
Många av dessa redaktörer har inte åratals av forskning bakom sig.  
Det har t o m gått till så, att den enda datorkunniga i föreningen har blivit tillsatt som redaktör! Eller den som hade tillgång till dator! Med endast en släktforskarkurs bakom sig!
Lyckligvis avlöpte det ganska väl den gången.?
Idag är väl de flesta datorkunniga och redaktör kan därför väljas efter kunskap istället. Men för den skull döm dom inte alltför hårt! Belys istället problemet med ett mail till vederbörande eller påtala felaktigheten genom ett telefonsamtal!
Tycker
Essan

2003-12-14, 19:03
Svar #9

Utloggad Carl-Johan Ivarsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 807
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 18:39
    • Visa profil
Att man inte kan allt eller att man inte vill göra en alltför hård tolkning av källornas trovärdighet fråntar inte redaktören skyldigheten till en medvetenhet om källkritikens nödvändighet. Det finns ingen som kan allt om släktforskning!  
Jag tycker att Elisabeth har helt rätt med sin avslutande kommentar. Det är just de redaktörer som finns i vissa små föreningar som borde komma till redaktörskurserna. Men tyvärr brukar det bara komma 20-25 redaktörer, när det ändå finns upp emot 100 föreningar som ger ut medlemstidskrifter.
Det vore faktiskt bra om det kom fram konkreta exempel på just källkritik i medlemstidskrifter här - både bra och dåligt!

2003-12-14, 19:07
Svar #10

Lotta Nordin (Lotta)

I båda tidskrifterna jag fick finns redaktioner så redaktören behöver inte ensam göra allt arbete, det finns även ansvarig utgivare för båda.
Jag menar inte heller att redaktören/redaktionen ska sitta och kontrollera alla uppgifter i en artikel, men när källan uppges vara okontrollerade uppgifter från Internet, då anser jag att vilken redaktör som helst borde dra öronen åt sig och låta bli att publicera. Jag hoppas att inte någon menar att allt, utan någon som helst kvalitetsbedömning, ska publiceras bara för att det är besvärligt att få in material till tidskriften. Har man inte material så det räcker så är det bättre att minska antalet sidor. Man kan hitta intressanta saker att ”fylla ut” med om det man fått in inte räcker till, t ex artiklar ur gamla dagstidningar, intressanta bilder och så vidare.  
Att inte alla redaktörer deltar på redaktörskonferenserna och kurserna är givetvis synd, men information kan alla få.  Har man tagit på sig arbetet som redaktör så borde man rimligtvis även ta på sig ansvaret för att det är en så bra tidskrift som möjligt, inte bara utseendemässigt utan även innehållsmässigt. Kvalitet är bättre än kvantitet.
 
När det gäller annonser så avsåg jag inte den typ av annonser som Essan nämner (läsapparater), utan det jag skrev, ”tjänster och skrifter”. Dessa annonser inbringar inte särskilt mycket pengar och kan inte försvaras med att tidskriften står och faller med om man tar in dom eller inte. Ska man publicera vad som helst bara för att få in pengar, utan hänsyn till vad man kanske hjälper till att ”lura på” läsarna? Svaret kan inte bli annat än nej. Även om en tidskrift görs av en ensam redaktör så har han/hon en hel förening bakom sig som går att rådfråga och be om hjälp om det behövs, och säkert även andra  kontakter. Redaktören behöver inte själv kunna allt, det går att be andra.  
 
Jag vet att det läggs ner massor av ideellt arbete på dessa tidskrifter och jag beundrar alla som jobbar med det. Men det hindrar inte att man som medlem i föreningarna vill att det ska vara bra kvalitet på innehållet.

2003-12-14, 20:24
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Lotta!
 
En fråga. Är det senaste KGF-nytt du tänker på? Jag läste artikeln som nämner släkten Baaz i senaste numret och förfasade mig över de rena faktafel som fanns däri.  Eftersom jag sitter i redaktionen för tidningen men pga förhinder i höst inte kunnat vara aktiv, så undrar jag. Det som skrivs är ett kollektivt ansvar både av författare och redaktionen.  Hade jag haft artikeln för handen innan tryckning hade jag påpekat dessa uppenbara felaktigheter.  Vill gärna förbättra det som är möjligt och då är synpunkter utifrån viktiga.  
 
mvh Niclas R.

2003-12-14, 20:38
Svar #12

Lotta Nordin (Lotta)

Hej Niclas!
 
Ja, det är KGF-nytt jag avser i mitt exempel ovan. Och jag misstänkte att du inte varit i närheten av artikeln före tryckningen.  
Jag tänker naturligtvis också kontakta redaktionen och tala om vilka fel det är frågan om (fast du troligen redan vet det). Att jag tog upp det här utan att precisera närmare vilken tidskrift, artikel eller vilka fel det var frågan om, var för att jag ansåg att själva ämnet, kvalitet i föreningstidskrifter, borde komma upp utan att peka ut någon särskild.  
 
Mvh//
Lotta

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna