ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Källkritisk granskning av publicerade standardverk  (läst 273 gånger)

2014-07-07, 20:28
läst 273 gånger

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1775
  • Senast inloggad: 2019-06-19, 00:01
    • Visa profil
Tyvärr förekommer det även inom den etablerade forskarvärlden - om än förståeligt p.g.a. volymproblem - att påståenden av gångna tiders genealoger, där källangivelse saknas, uppges som belagda. För att precisera vad jag menar, så citerar jag vad jag skrev om släkten Stålhandskes (nr 98) ursprung 13 oktober 2008:  
 
Efter att ha forskat vidare i släkten Stålhandske, är jag beredd att deklarera att J Ramsays påståenden om Släkten Stålhandskes (nr 98) ev. ursprung- vilket återges i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor - numera i stort sett saknar värde som källa!
För att citera Elgenstierna: .men fru J Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än... o.s.v. Hon har inte uppvisat detta! Däremot har hon inte hittat något samband, vilket inte är särskilt märkligt, då hon bl.a inte kände till Nils Jönsson Sluks son Nils Nilsson Sluk - gift med en frälsekvinna, enl. Anthoni - som sannolikt var far till Thyril Nilsson Sluk, och farfar till bröderna Stålhandske! Hon har dessutom placerat Margareta Stålhandske som dotter till Tyril Nilsson - hennes fars, Tyril Haraldssons, farfar!
 
Ramsays påståenden bygger enbart på antaganden, byggda på den kunskap som fanns tillgänglig vid den tiden! Hon har ifrågasatt - men inte visat någonting... Fjädern blir så småningom en höna...I H. Impolas bok, påstås, utan källa, att Harald Tyrilsson var son till Tyrils, en frälseman(?) i Östergötland. Ett påstående som sannolikt helt bygger på J. Ramsay's antagande... Varje gång ett påstående utan källhänvisning vidarebefordras utan ifrågasättande av en etablerad forskare, så blir påståendet mer och mer 'sant'... Samma naturlag som gäller för 'klipp-och-klistra'-forskningen bland oss amatörer. Majoriteten vinner!
 
Tyvärr uppdateras standardverken inte särskilt ofta - om alls. När uppdateringar sker, så avser det huvudsakligen ny information - inte utrensning av obelagda data.
 
Varför inte etablera en avdelning på detta forum, där man kan föra fram till synes obelagda uppgifter i etablerade standardverk inom genealogin, för diskussion och kvalitetsbedömning. Om man lyckas engagera den professionella forskarvärlden, så skulle man i Lars Berglunds anda 'rensa upp' åtminstone bland de felaktigheter som spritts av annars seriösa forskare...

2014-07-07, 22:51
Svar #1

Utloggad joffe

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Gångna tiders Släkt och hävd hade ett återkommande Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten.
 
Detta skulle kunna bli huvudrubrik. Under det första året får allt samlas under denna rubrik. Sedan får man göra indelning på lämpliga underrubriker: ex-vis Herdaminnen, Nationsmatriklar osv

2014-07-07, 22:54
Svar #2

Carl Szabad

Det är nog så enkelt som att en ny uppgift, belagd i en trovärdig källa, är lättare att tillföra en släktutredning, än det är att bevisa att tidigare obekräftade uppgifter är felaktiga. Hittar man något som talar emot är det ju per definition ett belagt fel, men ofta hittar man inte källan till de äldre uppgifterna. Detta behöver inte betyda att uppgiften är fel, bara att källhänvisningen har försvunnit på vägen, alternativt att den handling som hänvisas till har gjort det.
 
Vilket återigen bevisar vikten av noggranna källhänvisningar.

2014-07-07, 23:33
Svar #3

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1775
  • Senast inloggad: 2019-06-19, 00:01
    • Visa profil
Om ingen källa anges, måste man väl ur källkritisk synpunkt betrakta uppgiften som en hypotes? Din kommentar, Carl, understryker tyvärr problemet - om en 'auktoritet' har påstått något utan att ange en källa, så är det korrekt tills det motbevisas... Inte särskilt stringent källkritiskt tänkande, eller...?
 
Min tanke med mitt inlägg var att få igång en seriös diskussion avseende konkreta frågor - att förhoppningsvis nå fram till någon form av konsensus vad gäller kvaliteten på obestyrkta uppgifter...
 
Runes förslag verkar vara en framkomlig väg!
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-07-07 23:39)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-07-07 23:46)

2014-07-08, 09:02
Svar #4

Carl Szabad

Leif! Jag tolkar ditt svar som att du vill förkasta alla utredningar där det inte finns en hänvisning till en primärkälla för varje uppgiven detalj. Jag håller inte med, helt enkelt på grund av det enorma arbete det skulle krävas att göra om samma jobb igen. Man skulle i så fall upptäcka att någon eller några uppgifter inte är belagda i det genomgångna källmaterialet och därför ska förkastas, men förhoppningsvis även hitta nya. Frågan är till viket pris? Ett sådant forskningsarbete tar vanligtvis åratal av forskning. Viktigare är enligt min mening att hänvisa till de sekundärkällor som använts och sedan försöka bekräfta eller vederlägga dessa.
 
Sen anser jag att Internet både är en välsignelse och en förbannelse när det gäller spridning av uppgifter. Jag har många gånger varit tvungen att förklara att det inte är de uppgifter som förekommer på flest hemsidor som vinner. Men det problemet löser man inte genom att göra om allt arbete med en släkt en gång till. Det är inte ens säkert att en uppgift där ett släktled försvinner accepteras i de breda leden, hur korrekt den än är. Så ser tyvärr verkligheten ut.

2014-07-08, 15:36
Svar #5

Gunilla T Smith

Hej!
Kanske en idé att här tipsa om Guno Haskås utredning Kvalitet inom släktforskningen som han gjorde på uppdrag av Sveriges Släktforskarförbund. Den gjordes redan 2001 men är högaktuell fortfarande.
Mvh
Gunilla

2014-07-08, 17:02
Svar #6

Moderator Källor

Under Källor » Tryckta skrifter finns redan ett antal trådar om diverse litteratur (inte bara rent genealogisk utan även herdaminnen, skol- och nationsmatriklar m. m.), där man ska kunna diskutera just källvärde, felaktiga uppgifter etc.

2014-07-09, 13:45
Svar #7

Utloggad ten

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1775
  • Senast inloggad: 2019-06-19, 00:01
    • Visa profil
Carl,  
Du har nog i viss mån övertolkat vad jag skrev i mitt inlägg. Min ambition var inte att förkasta alla utredningar där det inte finns en hänvisning till en primärkälla för varje uppgiven detalj. Jag tänkte inte på 'detaljer', utan på mer på väsentliga uppgifter - 'typ' filiation... Den diskussionen kan - och bör kanske - i och för sig - föras under respektive släkt.
 
I övrigt har jag, tyvärr, sedan länge dragit samma slutsats som du - därav en viss (stor) frustration!
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-07-09 13:47)

2014-07-10, 09:36
Svar #8

Carl Szabad

Leif! Jag läste dina inlägg flera gånger och kunde inte tolka dem på annat sätt. Vanligtvis finns ju inga källhänvisningar alls i äldre genealogier utom möjligen för någon enstaka uppgift, så den (akademiker) som presenterat utredningen står per definition som garant för korrektheten. Nu har ju tack och lov verkligheten förändrats där så även vanliga människor med ett sunt och källkritiskt tänkesätt kan prestera utredningar av ibland till och med högre klass än vana historiker under äldre tider.
 
Sen kan ju även en detalj som ett födelse- eller dödsår ha minst lika stor betydelse som en filiation, eftersom den kan omöjliggöra vissa konstellationer. Men jag håller med dig om att rättelser bör presenteras under respektive släkt i AF, när nu den strukturen finns och har funnits under många år.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna