Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009

[Johan Skog]

Hej!
 
Har reflekterat över att de flesta fortfarande anger enbart GID (Genlines bildid) som källhänvisning när de behöver hjälp eller ger hjälp till någon annan.  
Detta är ju ett problem för personer som t.ex. mig som kör SVAR och ArkivDigital och inte Genline.
Det är svårt att hjälpa till när man inte vet vilken sida i berörd volym som man ska titta på, och likaså svårt att själv kolla upp källan man själv fått hjälp med.  
 
I vissa volymer (främst födelse-, döds- och vigselbok) saknas förvisso oftast sidnummer men då kan man ju ändå hitta rätt i böckerna med datumet för händelsen.  
Men, vore det inte bra om källhänvisningar i Anbytarforum anges med både Volym, sidnummer och ev. GID?
 
Kanske inte så viktigt, men iaf en sak jag reflekterat över ett tag.  
 
Mvh
Johan

[Helene Jorsell]

Jo, det är viktigt Johan och jag helt med dig. Jag tycker man ska uppge volymbeteckningen och i de fall dessa inte är demsamma hos tex SVAR så kan man gott uppge tex socken si och så, födelseboken samt datum.
 
Helene

[Johan Skog]

Helene
Ja volymbeteckningarna skiljer sig ju också, det har Du rätt i.
Man kanske kan ange källa på detta sättet:
Källa: Hovsta (T) AI:7 (1825-1830) sid. 56, GID: xxx.xx.xxxxx
 
Om sedan volymen heter AI:6 av någon anledning hos en annan leverantör så vet man ju fortfarande att det är Husförhörslängd för perioden 1825-1830 som avses.
 
Mao, anger man så mycket man kan i källan så bör källhänvisningen funka för de flesta, vare sig man använder Genline, SVAR eller ArkivDigital.
 
Hälsningar
Johan

[Eva Dahlberg]

Exempel på hur källhänvisningar bör skrivas i t.ex. Anbytarforum framgår i det som heter Ordningsregler - längs ner på sidan. Där framgår det ni tar upp och lite till  
 
Hälsningar,
Eva

[Christina Helmby]

Jag instämmer verkligen i att det är ett problem. I nuläget har jag både Genline och Arkiv Digital och eftersom jag ofta och gärna hjälper till så slår jag upp sidan i Genline och sedan i Arkiv Digital för att kunna läsa. Men det vill jag faktiskt inte göra längre...
 
Visst står det i ordningsreglerna, men det verkar inte vara så många som läser dem..
 
 
Hälsningar
Christina

[Johan Skog]

Christina, precis min reaktion också.  Jättebra att det står i ordningsreglerna, men problemet kvarstår ju när de flesta ändå bara anger volym och GID och vissa fall endast GID och inget mer.  
 
Faktum är att jag är förvånad över att de flesta fortfarande verkar använda Genline iom att deras bilder i de flesta fall är mycket svårlästa jämfört med övriga aktörers.  Men det är en helt annan historia.  
 
Hälsningar
Johan

[Christina Helmby]

Man kanske konsekvent borde påpeka det varje gång man ser en sådan fråga.
 
Eller är man för mycket vän av ordning då

[Eva Dahlberg]

Hej Christina, det är för få, det håller jag med om - och det är inte första gången problemet tas upp i en diskussion heller. Det är väl allmänt en bristande information till nya släktforskare om hur man bäst gör sina källhänvisningar (vilket också diskuterades mycket för några år sedan).
 
Jag ville bara visa att det faktiskt fanns anvisningar. Eftersom jag aldrig använt Genline hemma (sporadiskt på biblioteket), däremot har egna mikrokort hemma, har tillgång till hela länet på mikrokort på biblioteket nära hemma, dessutom har SVAR och ArkivDigital så håller jag med om att det är svårt att hjälpa den som bara ger ett GID-nummer...
 
Hälsningar,
Eva

[Christina Helmby]

Hej Eva
 
Vi får hoppas att många läser detta och sedan går till Ordningsreglerna.
 
Men hur får man ut information till nya släktforskare som inte går någon kurs, inte är medlemmar i någon förening utan bara köper Genline och sätter igång?
Vi måste nog ta upp diskussionen här med jämna mellanrum.
Och kanske få hjälp av moderator??
 
Hälsningar  
Christina

[Sven-Erik Johansson]

Som vanligt har Databas Kråken varit en föregångare även inom detta område.
Och jag använder tex följande UM/Jämteböle,A1:11b,s640,1811-20 i egen tabellform (NOTISTABELL) sedan drygt 15 år tillbaka
UM betyder Umeå. AR = Arnäs etc
Programmet tillåter obegränsat antal sådan direkta källhänvisningar som är systematiskt ordnade och lätta att generellt ändra och ta bort nivåvis.
I databas Kråken finns miljontals av sådana direkta källhänvisningar.
Sedan kan dessa källhänvisningar hängas på person, familj, antabell etc efter tillfälligt behov när man gör olika utlistningar.
Tyvärr finns det väl bara ett släktforsknings program som klarar av detta på ett bra sätt.
Om ni önskar att titta kan ni ju se mina svar i Anbyatrforum eller gå in på min hemsida www.sikhallan.se

[Johan Skog]

Christina
Ett förslag vore ju att lägga in en informationstext ovanför denna ruta som man skriver meddelandet i, som informerar om att man ska tänka på att ange källhänvisningar så korrekt som möjligt (med länk till ordningsreglerna) för att man skall kunna få hjälp så snabbt som möjligt.
 
Att ta upp diskussionen med jämna mellanrum som jag gjorde nu är förvisso bra, men frågan är hur många som läser just detta ämnet som jag skapade?  De flesta lägger kanske bara in en förfrågan om hjälp på ett ställe och kollar sedan bara där efter ett svar och struntar i resten av forumet.
 
Dessutom brukar ju ordningsregler på ett forum vara i stort sett likadana på de flesta ställen, så risken är ju dessutom stor att många inte ens läser dem.  
Och skapar man sedan t.ex. ett ämne om läshjälp och ser att alla andra namngett sina ämnen med Götlunda AI:4 GID: xxx.xx.xxxx så gör nog nybörjaren likadant då man tror att det är korrekt.  Och sedan är ekorrhjulet i rullning.  
 
Hjälp av moderatorer som går in och styr och pekar med hela handen att man gjort fel är nog inte heller rätt medicin.  Det kan nog lätt tolkas fel och användaren blir rädd för att posta något mer.
 
Hälsningar
Johan

[Bo Nordenfors]

Speciellt kan man ju tycka dagliga övertramp ses betr. denna passus i ordningsreglerna:
 
När man ställer frågor
 
När du ställer frågor på Anbytarforum ska du alltid ange vilket förarbete du gjort. Vilka källor har du redan kontrollerat? Källor som många har tillgång till är de vanliga cd-skivorna. Vet du exempelvis att svaret inte finns där så ange det. Om du inte meddelar vad du redan gjort kan andra i onödan upprepa din forskning i svaret till dig.

[Ted Rosvall]

Sedan många år kör jag med ett förenklat källhänvisningssystem, där jag utgår ifrån att den som är intreserad själv hittar fam till berörd födelse-, vigsel eller dödsnotis. M.a.o. jag anger att en person är född 10 mars 1794 i Slöta församling (VG), och det borde då räcka för den som vill kontrollera eller kanske hjälpa till att hitta fram till notisen i fråga, oavsett vilken leverantör han eller hon använder sig av. Det är bara om notisen inte står där den borde stå, som det kan vara befogat med en mer precis källhänvisning. När det gäller husförhörslängder borde det räcka med att säga t.ex. Slöta (hfl) 1791-1798 sid 234 - så undviker man alla faror med olika numreringssystem. Undantaget här är givetvis när det är finns fler volymer för samma tidsperiod, och varje volym har egen numrering (inte fortlöpande).
 
Min rekommendation är alltså; Överdriv inte källhänvsiningarna!  
En publicerad födelseuppgift skall tolkas som att den ÄR kontrollerad mot födelse- och dopboken.
En publicerad vigseluppgift skall tolkas som att den ÄR kontrollerad mot lysnings- och vigselboken.
En pubicerad döduppgift skall tolkas som att den ÄR kotnrollerad mot död- och begravningsboken.
 
Däremot skall man vara övertydlig när uppgiften avviker från det vanliga. När man inte hittat uppgiften i ministerialboken, när det kanske är en åldersuppgift som spökar eller när den presenterade uppgiften på något sätt känns osäker. Då får det gärna vara mycket exakta källhänvisningar med både volymnummer, GID och allt vad man kan hitta på.
 
Mvh
TED

[Christina Helmby]

Ted!
 
Det handlar inte om att överdriva källhänvisningar.
Din metod fungerar ju utmärkt - inga problem att hitta rätt där.
 
I all forskning (oavsett ämnesområde)är källhänvisning A och O.  
Läsaren ska själv kunna gå till källan och bilda sig en uppfattning, forskaren själv måste kunna hitta tillbaka till uppgiften. Källhänvisningen kan göras på olika sätt, men den måste vara möjlig att tyda.
Vad gäller t ex kyrkobokföringen så finns det ju redan tydliga anvisningar, varför inte följa dem?
 
Vad åtminstone jag protesterar emot här är användandet av GID-nummer som ENDA källa, ex under läshjälp:
Britta Olofsdotter född 1797, men var? GID 1046.7.23800
 
För att förtydliga mig själv: Detta är INTE någon kritik mot Genline.
 
Mvh
Christina

[Marianne Bengtsson Rosander]

Hej. Jag håller med Christina. Jag skulle ännu hellre än GID nummer vilja ha sidan i den hfl  eller annan kyrkbok det berör . Inte alla har genline. Själv använder jag mig av Svar.

[Elisabeth Thorsell]

Personligen anger jag alltid socken, signum och sida från hfl när jag bygger en antavla, för att ange att jag hämtat uppgift om födelse, vigsel och död ur just en hfl. När jag sedan jobbar vidare och kollar mot ministerialböckerna, så byter jag ut uppgiften från hfl till C, E, och F, som ju är signa för födelse, vigsel och död, och ser då i ett senare skede att jag verkligen har kollat allt.
 
Håller helt med om att vanan att bara ange GID-numret som källa är olämplig, då jag i allmänhet har AD Online uppe, och inte vill starta Genline också, och därför kanske inte svarar på så många läsfrågor längre.

[Sven-Erik Johansson]

Jag tycker att jag i databas Kråken har ett fullödigt system sedan 15 år tillbaka för mina kärnsocknar och där jag snabbt och enkelt kan gå tillbaka för kontroll
 
Husförhörslängder
tex UM/Botsmark,A1:10b,s512,1799-1809,måg-f.1769
där man följer personen från vaggan till graven samt se vad personer gör samt eventuella olikheter i födelse eller annan info av intresse
 
Födelse
Angivet dopdatum bekräftar födelsen
 
Vigsel
Beskrivning av Vigselpersoner bekräfta vigsel och att det är rätt person
 
Död
Begravningsdatum och bekräftar det slutgiltiga
 
Felavvikelserapport:
Varför en vissa grundkälla är fel och vad som är det rätta
 
Enligt ovanstående har du personen i ett nötskal och alla personer från alla kärnsocknar i databas Kråken har kollats på detta sätt
 
Socknar utanför denna kärna kallas för arbetsmaterial eftersom de ingående personerna från dessa socknar huvudsakligen är baserade på uppgifter från HFL med alla dess oerhörda mängder av felaktigheter.

[Johan Skog]

Ted
 
Det var inte källhänvisningarna i sin helhet jag egentligen menade när jag startade detta ämnet, utan precis som Christina har skrivit här ovan när personer startar ett ämne om t.ex. läshjälp och enbart skriver Kan någon tyda vad det står efter Pehr Larsson på GID: xxx.xx.xxxx?.
 
Detta GID-nummer ger mig ingenting eftersom jag inte har Genline och mitt ev. bidrag till hjälp uteblir då.  
Och det gäller ju även om personen laddat upp en bild hämtad från t.ex. Genline och endast angett GID.  Bilderna i AF blir små och det kan vara helt omöjligt att tyda dem.  Då är det bättre att man vet att det är sidan 45 i AI:9 som avses och jag kan öppna bilden själv i SVAR eller ArkivDigital för att kunna zooma in och läsa.
 
Vad beträffar källhänvisningar som används i allmänhet är ju en annan sak.  Själv använder jag exakt samma system som Elisabeth skrev här ovan i min egen forskning.  
 
Mvh
Johan

[Ted Rosvall]

Det allra bästa är givetvis om man har möjlighet att lägga in den svårlästa texten som ett utsnitt direkt här i anbytarforum. Det brukar inte vara så svårt. Då slipper man ju att krångla med vare sig GID eller osäkra volymbeteckningar.  
Mvh
TED

[Jörgen Tollesson]

Nej, det brukar inte vara så svårt att lägga in en svårläst bild här - men det blir den ju inte mer lättläst av...
 
Behovet av läshjälp beror ju inte bara på att forskaren har svårigheter med den gamla skrivstilen. Mycket ofta beror det ju på raspiga och oläsliga Genline-bilder...
 
Och vad gör man då om man bara har ett GID-nummer? Med en korrekt källhänvisning, så kan man läsa från en tydlig och lättläst färgbild i stället. Det brukar inte vara så svårt...

[Britt-Marie Waller]

Hej!
 
Om man bara lägger ut en bild från genline utan några källangivelser så har jag inte möjlighet att hjälpa till genom att läsa, eller lägga ut en bättre bild från Arkiv Digital som jag ofta gör idag. Just nu har jag både genline och AD, men det är ju lite onödigt att starta upp genline bara för att få reda på vilken kyrkbok och sidnr som avses...
 
Mvh
 
Britt-Marie

[Lars-Olov Eriksson]

Genlines bilder är väl egentligen inte källor, de är ett medel för att beskåda källor. Att bara ange Genlines signum är, med lätt överdrift, som att göra ett märke i båtkanten när man fått napp (vem vet om Genline ens finns kvar om tjugo år ?). Det enda som är helt fixerat är originalboken av papper, förhoppningsvis säkert förvarad för framtiden.
 
Om man blickar bakåt, upptäcker man vid lite mera energisk djupforskning hemska exempel på vad vacklande principer kan leda till. Jag har under hösten stött på tre fall av dokument som torde finnas, men som kanske aldrig mera kommer att kunna uppsökas (avsiktligt).
 
I ett fall är utgångspunkten en bok skriven på 1800-talet av en arkivarie i Vadstena. Ett kapitel inleds ungefär så här: Baserat på en handling som förvaras i RA kan följande historia berättas.... Jag har kanske blivit besatt av denna utmaning (som personhistorisk forskare får man se upp...) och har ägnat många timmar i KrA och RA åt att återfinna denna handling. Den ligger uppenbarligen inte på någon normal plats och inte heller på någon mindre vanlig plats - den måste ligga på ett fullständigt unikt udda ställe. Jag har naturligtvis pressat den tålmodiga personalen, både den aktiva och den pensionerade, på deras inrådan t o m kontaktat en historieprofessor. Jag ska inte säga, att detta är direkt tråkigt, för det har utvecklat sig till en detektivhistoria, som kräver en helt ny metodik. Jag överväger nu på fullt allvar att släktforska på författarens ättlingar för att hitta eventuella underlag.
 
Ett stort problem är att handlingar har arkiverats efter olika principer under arkivens livstid. Handlingar har alltså flyttats (och flyttats tillbaka), varvid sammanhang och dateringar förstörts. Till slut måste man ge sig in i det s k ämbetsarkivet för att i bästa fall hitta tjänstemeddelanden om transporter. Material med krigisk anknytning verkar ha drabbats särskilt av detta, kanske därför att uppdelningen i militärt och civilt är onaturlig för den s k stormaktstiden, då hela samhällslivet genomsyrades av krigets olika aspekter.  
 
Nåväl, detta var bara en liten suck, när jag fick chansen !
 
PS Jag ser nu, när klockan är 01:00, att det är den trettonde december, dvs Luciadagen. Jag trodde att den var idag, för på RA passerade ett Luciatåg med sång och allt. Som väl är, såg jag inga tomtar...  
 
(Meddelandet ändrat av loe den 13 december, 2008)

[Niklas Hertzman]

Hej Lars-Olov !
Jag har ett liknande exempel från min egen jakt på uppgifter. Jag läste en bok från 1951 (tror jag att det var) och man hänvisade till arkivstudier på Malmö stadsarkiv. Men ingenstans det minsta spår av någon källhänvisning och då jag tyckte att uppgifterna lät så spännande och kunde misstänka att det kunde finnas mer uppgifter än det som nämndes i boken så letade jag ganska mycket efter källan eller vilken handling det kunde vara. Men kammade noll överallt.
 
Då slog det mig att man kanske kan gå en liten annorlunda väg och kanske har du försökt även denna vägen, annars kan det säkert vara värt att prova.
I stadsarkivets ämbetsarkiv fanns alla de gamla besöksliggarna bevarade, alla forskare som har besökt stadsarkivet har skrivit in sig. Jag utgick från året då boken kom ut och letade efter författarens namn bakåt i tiden. Det visade sig att han inte bodde i Malmö och var och besökte MSA bara några få dagar. Med dessa dagar som utgångspunkt, så beställde jag fram förteckningen över beställda handlingar.
Jag hittade vilka volymer författaren beställt fram och tittat i och gjorde samma sak och jag hittade faktiskt uppgiften som jag jagade.
 
Jag tänkte bara skriva detta och ge dig ytterliggare ett tips på en väg att gå. Hoppas att det kan leda fram till en träff för dig.

[Lars-Olov Eriksson]

Det var häftigt, du är värre än jag ! Imponerande. Tyvärr har jag nog inte den möjligheten, för boken kom ut 1896. Men igår upptäckte jag hos GF en hänvisning till ett material av författaren kallat ungefär genealogiska och biografiska anteckningar, såvitt jag vet inte utgivet i bokform, vid Vitterhetsakademien.

[Stefan Simander]

Tala om metagenealogi, när man måste söka genealogernas släkt för att försöka leta reda på material!  
 
Men även jag har drabbats en smula av detta då jag söker originaltexten till en gotländsk avhandling som översatts till tyska!
 
Moberg, Ivar: Gotland um das Jahr 1700. Eine kulturgeographische Kartenanalyse. 28 maj 1938. Medd. från Geografiska institutet vid Stockholms Högskola nr 40. Även Geografiska annaler 1938:1-2. 112 sidor, en kartbilaga.
 
Jag har kontaktat institutionen som inte lyckats hitta något manuskript. Så då återstår att försöka leta reda på var hans forskningar förvaras, möjligen hos någon släkting!
 
Att leta i släkt- och hembygdsforskares material på arkiv är förstås vanligare att man gör! På Visby landsarkiv finns t ex många sådana kartonger med kladdar till genealogier som publicerats i böcker och annorstädes.
 
Ursäkta, jag läste bara de två senaste inläggen och inser nu att dessa intressanta frågor borde ligga under en annan rubrik!
 
(Meddelandet ändrat av simson den 14 december, 2008)

[Chris Bingefors]

Boken finns på Carolina och Geo-biblioteket i Uppsala, den finns även i sin svenska upplaga.
 
Antal tillgängliga exemplar: 1
Tillgängliga på: Carolina Hänvisning
Författare    Moberg, [Bengt] Ivar
Titel    Bidrag till Gotlands kulturgeografi : En inledande kartstudie
Ort/förlag/år    Stockholm, 1932
Serie    Meddelande från Geografiska institutet vid Stockholms högskola, 9908763067 ; 9
 
Även dessa finns, det kanske är de du letar (eller är det det handskrivna manuset?):
Antal tillgängliga exemplar: 1
Tillgängliga på: Carolina Hänvisning
Författare    Moberg, [Bengt] Ivar
Titel    Bidrag till Gotlands kulturgeografi : En inledande kartstudie
Ort/förlag/år    Stockholm, 1932
Serie    Meddelande från Geografiska institutet vid Stockholms högskola, 9908763067 ; 9
 
Antal tillgängliga exemplar: 1
Tillgängliga på: Carolina Rediviva
Författare    Moberg, Ivar, 1901-
Titel    Landskap och bebyggelse på Gotland : några anteckningar till en Gotlandskarta år 1700
Ort/förlag/år    1939

[Stefan Simander]

Tack Chris! Konstigt att inte institutionen visste detta!

[Chris Bingefors]

Antagligen har de rensat ut sina ex, men Carolina har pliktexemplaren som de måste arkivera.

[Sten Magnusson]

Ser här att debatten om källhänvisningar ligger här under ovanstående rubrik. För säkerhets skull länkar jag till ett några andra platser där diskussioner också förs om detta ämne.
 
Anbytarforum » Källor » Källkritik » Avsaknad av källnoteringar i antavlor på webben
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/70515.html?1253567773
 
Anbytarforum » Källor » Källkritik » Källhänvisningens utformning.  
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/364.html?1252563472
 
Anbytarforum » Källor » Källkritik » Källor
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/6667.html?1241819308
 
Anbytarforum » Källor » Övrigt om källor » Anbytarforum, källhänvisningar
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/242775.html?1252954109
 
Mvh/Sten Magnusson

[Jan Jutefors]

Vad säger man då om t.ex. Svenska Släktkalendern, som anses mycket seriös. En person anges t.ex som Kålle Andersson, Grosshandlare i Göteborg f. 1903 d 1985 g 1928 med Ada Osbornsson. I bästa fall kan det stå en ort, men oftast inte. Källor existerar inte i boken överhuvudtaget.
 
(Meddelandet ändrat av Janj 2009-12-21 22:55)