Brev och släktsagor

[Magnus Cedergren]

Man kan undra om inte TV-programmet Din släktsaga nästan skapat en folkrörelse INOM släktforskarrörelsen: För den som har tillgång till gamla brev/dagböcker, så öppnar sig historiens dörrar sig på vid gavel - tycker jag.
 
Jag kom igång efter ett av TV-programmen, eftersom farmors farfar bergsingenjören Paul Johnsson var bror med den avhandlade kvinnliga fotografen Lina Jonn i Lund. Jag sitter nu med ett 150-sidigt manus om Paul.
 
Nu undrar jag: Finns det någon metoderfarenhet dokumenterad någonstans på webben eller i bokform: Hur skriver man en släktsaga baserad på gamla brev? Var hittar jag gamla brev? Hur söker man i arkiv efter relevanta personhandlingar? Är privata brevsamlingar vanliga eller extremt ovanliga?
 
Jag har själv hittat information i olika filer på Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv, Tekniska mus?ets arkiv, Landsarkiven i Uppsala och Lund, Det kommunala arkivet Brukskultur Åtvidaberg, KB, KTH:s bibliotek, Jernkontorets arkiv och bibliotek, Kulturen i Lund etc. etc. Dessutom via internet flera intressanta ställen i USA (www.newspaperarchive.com, Utah Digital Newspapers samt några lokala mus?er och arkiv på lämpliga platser).
 
Men som sagt, jag undrar: Hur stor chans är det att folk har gamla brev i sin gömmor, som bara ligger och väntar? Det finns några få brevskrivarregister (bland annat på Riksarkivet i Marieberg/Stockholm). Men vore inte detta något att bygga upp för oss alla glada släktforskare (fritids-)? Eller har jag kanske missat några trevliga resurser på området?
 
(Jag är medlem i Genealogiska föreningen i Stockholm, så jag känner väl till deras resurser).
 
Vad säger ni?
 
Magnus Cedergren, Sollentuna

[gunhild svenonius]

Jag sitter nu och renskriver brev ur min farfars, Statsgeologen Fredrik Svenonius brevsamling.
Just nu sysslar jag med en bunt från 1867 och senare som sparats av hans första hustru, Anna född Ekström. De första får hon när hon är knappt tonåring, så språket är därefter, väldigt mycket vad det vore roligt om du skrev till din gamla mormor och kom nu ihåg att inte bli våt om fötterna
Men det finns guldkorn, det är ju livet i Skellefteå som framförallt skildras. Det finns name-dropping  från olika familjer , mycket om epidemier och annat.  
Jag håller med dig, Magnus, är detta en ovanlig dokumentskatt eller finns det redan i tusental?  
Jag tänkte erbjuda släktforskare i Skellefteå det hela när jag skrivit klart, men jag undrar i vilken form? Alla tjatiga inledande och avslutande fraser borde ju rensas bort, kanske skrivas i mikroskopisk stil? Mycket Gud  och var nu snäll och ursäktelser i långa banor.
Skulle vilja ha en stor diskussion kring det här

[Ann-Mari Bäckman]

Gunhild!
 
Är det inte synd att ta bort alla tjatiga fraser, inledande fraser o s v? Det är väl det som är tjusningen med sådana här gamla brev! Sådant som verkligen talar om hur man titulerade folk eller vilka artighetsfraser man använde på den tiden.

[Kerstin Andersson]

Jag instämmer med Ann-Mari. Om man nu har turen att ha en sådan brevskatt som du  tycker jag inte att man ska rensa bort onödiga fraser eller något som just du inte tycker är relevant. Då försvinner ju det unika och autentiska för hur just de här brevskrivarna hade det. Sättet att uttrycka sig är ju också tidsdokument. Naturligtvis kan du göra utdrag av sådant som du finner intressant, men då är det ju inte längre renskrivning du gör och det bör också anges. Frågan om det är lika intressant då?  
Med vänlig hälsning
Kerstin

[Göran Stenberg]

Mitt ganska bestämda råd är att skriva som det står. Alla har olika ingångar och forskningsintressen då man läser ett textmaterial. Just sådana här fraser säger också mycket om vilka relationer som råder mellan avsändare och mottagare.
 
(Meddelandet ändrat av Gst 2012-02-01 01:14)

[gunhild svenonius]

Ska man använda gammalstavning? På något sätt känns de här rösterna också kunna tala till vanligt folk, precis som Min släktsaga-programmen gjorde. Att göra en roman kommer inte att fungera, jag är heller ingen dramatiker.  
Jag vet själv hur trista jag tycker brevromaner är. T o m Selma Lagerlöfs brev blev ju tröttsamma!  
I breven jag arbetar med  är det sådana saker som att man är i Luleå (förresten en fru vid namn Carin Stenberg) på hösten (jag vill minnas i oktober) och har problem att ta sig till Skellefteå eftersom ångbåtarna knappt kan gå för isen och föret är dåligt för landvägstransport.
Tack för era inlägg, hoppas på flera