Kunglig administration

[Patrick von Brömsen]

Hej
 
Tre kronor brann 1697, försvann då all korrespondans med utländska (ur dagens perspektiv) besittningar? Tänker på baltsidan vi nu inte längre har i Sverige (felformulerat, jag vet, kommer inte på något bättre). Jag vet ju att Gillingstam har skrivit en bok, tar den upp just detta?
Vad hände med korrespondensen som kungen skickade ut? Finns det bevarat i dessa länder idag? kom det tillbaka till Sverige?
Tänker på material som var fram till 1684, fast det kan ju vara intressant att veta ändå.
Vänligen Patrick

[Claes-Göran Magnusson]

Vet inte mycket om detta, men Riksregistraturet finns i alla fall kvar. Det tillgängliggörs nu fortlöpande på SVAR.

[Björn Sonesson]

Hej Patrick!  
Det fanns två kanslier. Det tyskspråkiga och det svenskspråkiga kansliet. Dessutom skickades en del skrivelser ut på latin ännu under 1600-talet. Riksarkivet gav år 1996 ut boken Brev ur askan. Författare är just Hans Gillingstam. En annan bok är Sverige i franska arkiv som gavs ut år 2000. Det tycks inte finnas fler liknande böcker just nu i SVAR:s bokhandel - OBS! Det finns en kort beskrivning av böckernas innehåll där. (har sökt på ämne A).  
Dels finns det sådant som räddats ur askan, dels fanns på annat håll avskrifter gjorda före branden som historiografer med flera hade gjort. På Uppsala Universitetsbibliotek (UUB), Kungliga Biblioteket och naturligtvis Riksarkivet med Krigsarkivet bör dessa handlingar finnas idag. Kolla gärna beståndsöversikterna som Riksarkivet och Krigsarkivet har givit ut.  
mvh Björn

[Patrick von Brömsen]

Tack till er båda! jag får börja kolla upp detta.
 
Vänligen Patrick

[Michael Lundholm]

Gillingstams bok Brev ur askan har inget med utrikes korrespondens att göra. Det är en rekonstruktion av privata diplom (dvs det handlar om medeltida jordtransaktioner) som kommit i kronans hand på olika sätt, diplom som förstörts i branden 1697 eller tidigare.

[Lars-Olov Eriksson]

Jag vet inte riktigt hur frågan ska förstås. Jag har under ett halvår grävt ner mig i riksregistratur, rådsprotokoll, kammarkollegiets olka typer av handlingar i olika tidsavsnitt 1627-1696. Jag har inte ägnat mig specifikt åt baltisk korrespondens, men mitt intryck är att det är häpnadsväckande hur mycket som finns bevarat. Det material, som jag hittat mest luckor i, är länsräkenskaperna. Korrespondens med Finland har jag haft intresse av och funnit mycket. Som sagt, ett ganska ospecifikt besked.

[Patrick von Brömsen]

Hej Lars-Olov
 
Jo, jag vet att den som sagt är svårpreciserad. Det jag är ute efter är brevväxling mellan Dorpat, där då anan Johan von Bröms ((Brömse(s)en)) borgmästare finns och Sth.  
 
En undran om du möjligtvis kan påminna dig om du sett Namnet von Bröms eller Dreff när du grävt dig ner i olika handligar?
 
Vänligen Patrick

[Claes-Göran Magnusson]

Ang. Dorpat kan du också kolla ämnessamlingen Livonica II som finns på Riksarkivet.

[Claes-Göran Magnusson]

Möjligen kan det finnas något i Ekonomiståthållaren i Dorpat (Pernau) Gustav Adolf Strömfelts kontors arkiv (RA).

[Patrick von Brömsen]

Tack Claes-Göran
 
Detta är noterat på göralistan.
 
Vänligen Patrick

[Christer Gustavsson]

Jag har en fråga av lite yngre dato.
I familjen finns en handling som är utställt av Kungl. Majts utrikesminister 1946:
¨Kungl. Majts till Sverige utsedd minister för utrikes ärenden anmodar alla vederbörande att låta svenske undersåten NN, vilken i offentligt uppdrag avreser till utlandet, fritt och obehindrat passera samt lämna honom skydd och bistånd i händelse av behov¨.  
 
Kan nog tycka att UDs arkiv är lite röriga. Däremot hittade jag i UDs inkommande diarium ett dokument som rör samma ärende. Vad jag kan förstå så bifaller framställningen samt medgiver, att till NN må till bestridande av rese- och traktamenstskostnader för ifrågavarande studieresa utbetalas ett belopp av högst niohundra kronor från myndighetens omkostnadsstat. Undertecknat av Gustaf.
 
Var det verkligen så att det vid den tiden krävdes att kungen beslöt om kostnader för utrikes ärenden som ändå belastade myndighetens ekonomi?

[Chris Bingefors]

Det var det nog! Många småärenden skulle beslutas av Kungl Majt - dvs inte kungen personligen utan konseljen, men underskrevs av kungen.

[Ingela Martenius]

Det var samma sak i många länder, även rena rutinärenden skrevs faktiskt under av kungen själv (han hade inte en aning om vad det rörde sig om). Från England berättas att George III efter 1811 - då han omyndigförklarades pga sinnessjukdom - inte kunde skriva på och att hans son, prinsregenten och sedermera George IV, bara skrev på det viktigaste (och då endast efter påstötningar). George IV dog 1830, vilket betydde att den stackars William IV (George IV:s bror och efterträdare) hade 19 år av underskrifter att ta igen. William var, till skillnad från sin bror, en samvetsgrann man, så han presterade tusentals underskrifter varje dag - hans fingrar gjorde så ont att han hade små bunkar med varmt vatten på skrivbordet, där han tålmodigt satt och skrev under och doppade högerhanden i vattnet och fortsatte skriva under...
 
Ingela

[Christer Gustavsson]

Tack Chris och Ingela.