ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2012  (läst 3121 gånger)

2011-02-21, 22:39
läst 3121 gånger

Erik Holmlund

Mikael Anderssons dödsnotis i Arjeplog C:2 är märklig. Den har uppenbarligen inte tillkommit vid hans dödstillfälle utan måste vara upprättad flera år i efterhand. Sånt är viktigt att ta i beaktning när man bedömer en källa. Den står inte i någon vanlig begravningslängd som förts kontinuerligt utan titeln är 'Förtäckning på dhe döda och inkluderar bara 7st personer som dött mellan åren 1724-36. Mikael dog 1724 och nästa namn i listan efter Mikael är en person som dog 1732. Stilen & kvaliteten på bläcket är densamma på åtminstone de 3-4 första personerna. Förteckningen är undertecknad J.L. och det rimliga är väl att det är Johan Laestadius (den tredje med det namnet på pastorstjänsten i Arjeplog), f.1700, som ligger bakom förteckningen, gissningsvis upprättad efter att han kom till tjänsten i Arjeplogs församling 1735. Och hur kan Mikaels föräldrar Anders Persson och hustrun Karin vara så välbekanta i Arjeplog. Det är också märkligt. Mikaels föräldrar kanske fanns på nära håll.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-21 22:52)

2011-02-21, 23:40
Svar #1

Erik Holmlund

Anders Anundsson har ju omnämnts tidigare i denna tråd, förekommande både i Granbyn och i Arjeplogbyn. Constantinus nämnde att han dog år 1700. I Mtl 1702 framgår att en Anders Persson har tagit över Anders Anundssons land i Arjeplogbyn. Landet  kallas Napploucht eller Nappisloucht i olika mtl (jmfr med Näbelocht, som nog är variant på samma namn). Anders Persson tycks finnas på landet i mtl 1702-1723 (har inte försökt följa honom i senare längder). Anders Persson skattar 3 dlr smt varje år.  
 
Michel Andersson finns i Arjeplogsbyn i mtl 1711-1723 och skattar 1.16 dlr smt 1711 och hans skatt sjönk till 1 dlr smt 1720-23.

2011-02-22, 01:32
Svar #2

Erik Holmlund

I domboken för Arjeplogstinget 1723 30/1 framkommer det att hustrun till Anders Persson i Arieplog hette Karin. Hon räknas upp som en av flera personer som skall ha sett prästen Rangius dra tingstolken i håret. Jag finner det mkt sannolikt att Mikael Andersson var son till Anders Persson och Karin på skattlandet Nappislocht. Var låg landet ifråga kan vara intressant att försöka utröna. Att 'Locht' betyder 'vik' på samiska är ju en ledtråd iaf.

2011-02-24, 23:59
Svar #3

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Hej, är tillbaka som hastigast nu. Härligt att diskussionen fortsätter. Jag hoppas att fortsatt forskning leder till många nya rön.
 
Mikael Andersson är tyvärr inte son till Anders Persson och Karin Nilsdotter i Napislockt. De tre var nämligen ungefär jämnåriga.
 
Anders Persson (bror till Per Persson, enligt tinget i Arjeplog 1711). Tvistar 1703 med Måns Nilsson om skattelandet Näbislockt (Napislockt). Båda får ha landet och njuta Maddejaurs och Sautejaurs träskfisken. Skattelandets namn syftar på berget Niepsurt väster om Laisvall, intill Laisälven ett par mil norr om gränsen till Sorsele. Anders Persson begravdes 1740-03-09.
Gift före 1709 med änkan Karin Nilsdotter (hustruns namn enl. bl.a. tingen 1709 och 1741-01-29). Hon begravdes 1744-12-27. Hennes första make var Anders Amundsson (död 1699, nämns vara sjuk vid tinget 1699, är död vid tinget 1700) som ägde landet Napislockt innan Anders Persson. Karin hade två barn med sin första make, sönerna Nils och Amund som var omyndiga år 1700. Sonen Nils omnämns vid tinget 1709 ha avlidit ogift. Anders Amundsson hade två barn i sitt första gifte med en till namnet okänd kvinna, nämligen två döttrar: den ena gift med Erik Eskilssons brorsson Anders Iddesson i Arjeplogbyn och en andra gift med Lars Persson i Granbyn.
Anders Perssons och Karin Nilsdotters fyra kända barn:
1) Anders Andersson, flyttade från föräldrarna 1739 (enl tinget 1741 29/1), gift med Kerstin Månsdotter från Ranbyn. (s:a ting)
2) Karin Andersdotter, död 1744 bg 27/12 samtidigt som mor Karin N. Gift 1742-03-16 med Mårten Bengtsson, f 1722 i Njarg, d 1783-09-.. i Njarg. Maken omgift 1746 samt 1770.
3) Per Andersson, f.1716  
4) Jon Andersson, f.1714

2011-02-25, 00:13
Svar #4

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Notisen i dödboken för Mikael Andersson sticker ut på flera sätt. Skulle Mikael vara same så sticker den ut ännu mer i jämförelse med andra notiser. Min tolkning är att Mikael Andersson är icke-same. Han bosatte sig på kyrkbordet i Arjeplog, där det då vid den tiden endast bodde kyrkoherdens samt klockarens familjer. Han var måg till Esbjörn Larsson som uppges vara enn Swänsk Carl [...], som ock wäl kan Lapperska, och är boendes här wijdh Marcknadz Platzen Arieplog. Dessa familjer hade även fasta hus på landet Sjuga - som jag hävdat är att räkna som Arjeplogs äldsta nybygge. Frågan är om det är denne MA som skattar tillsammans med Hans Ersson i Granbyn - och en följdfråga om så är fallet blir då varför det förhåller sig så.

2011-02-25, 03:06
Svar #5

Erik Holmlund

Carl-Oskar, kanonuppgifter! Vet nån månne när Mikael Andersson nämns 1a gången i Arjeplog? Och finns han kopplad till nåt nybygge? Vad gjorde han i Arjeplog? I Hjuken finns ju en Anders Persson i uppbördslängder 1654-78. Före honom finns bara en Per i Hjuken, nämligen Per Turesson i mtl (åtminstone) 1642-52 som hans trolige far. Givet namnet Tures vanlighet bland lappar i Umeå lappmark kontra nedanförliggande kustbygd så skulle jag hålla det långt ifrån säkert att Mikael Andersson var svensk(eller åtminstone utan lappska rötter) även om han var från Hjuken. Per Turesson var mkt sannolikt son till Ture Persson i Hjuken där han finns i uppbördslängder (åtminstone) 1600-23. Att MA i Ohlsehlet skulle vara samma MA som i Arjeplog förefaller rätt osäkert, inte 'mkt sannolikt' vilket hävdats i tråden. Varför saknas MA i Arjeplog i skattlängder i Arjeplog före 1711? En svensk som slår sig ner utan rätt till mark förefaller som ett väl vanskligt spel. Tbx till MA i Ohlsehlet. Som påpekats, förste sorseleprästens hustru hette Mikaelsdotter och efter Herr Hindrichs död (ca 1696) så blev inte MA kvar länge i Sorsele så MAs närvaro intill prästbordet kan ju haft nån koppling(släktrelaterad eller ej) till första prästparet, snarare än nån koppling till Hans Ersson. Eller så var MA på Ohlsehlet bara nån lapp med det vanliga namnet Mikael som gjorde det vanliga draget att 'hyra in sig' på nån annans land. Renbetesmarker var även då en bristvara, kanske det troligaste scenariot.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-25 10:19)

2011-02-25, 18:21
Svar #6

Erik Holmlund

Några ord om klockarhustrun Barbro Königsdotter.  
-tiden för hennes död bör, som bekant av de flesta, vara i mars 1745, då Gamla gumman Barbro i Stensund dör, enligt Lycksele F:1, sida 134.
-hennes födelseår är okänt. Dock vet vi att hon försvinner ur hustrukolumnen för Hans Erssons hushåll 1718. I mitt inlägg 17 februari 2011 skrev jag att detta var märkligt givet att vet att hon levde länge till, men det är ju inte alls märkligt. Övre åldersgräns för mantalskrivning var 63år. Jag har dock sett kommentaren öfuer 60 år på husbönder(som ju ändå står där trots att de var äldre än gränsen) i t.ex. Umeå sockens mantalslängder på slutet av 1600-talet, som då indikerar att 60 bast var en lokal praxis). Det skulle ge oss att Barbro Königsdotter var född ca 1655-58, lite beroende på vad man utgår ifrån för övre gräns. Det är ju av vikt när man spårar hennes ursprung. Det gör också att det blir än mer problematiskt att härleda hennes ursprung till König Persson i Granön. Detta har ju delvis diskuterats tidigare i tråden, och det bör vara ett par sidor bakåt i tråden vid det här laget.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-25 18:22)

2011-03-02, 20:42
Svar #7

Erik Holmlund

Apropå Erik Eskilsson som fadersalternativ till Hans Ersson så finns ju ett tidsmässigt dilemma i ekvationen trots att Erik Eskilsson framträder i skattlängder (fr.o.m 1684) i Umeå lappmark före Hans Ersson (fr.o.m.1686). Hans Erssons första son König är ju född ca.1682, och även om den födelseuppgiften har en viss osäkerhet kring exaktheten, så får man utgå ifrån att Hans Ersson äktade Barbro Königsdotter senast 1681/82. Eftersom namnet König är vanligt (peppar, peppar) i de kustbygder som har gränser mot Umeå lappmark men knappt förekommer alls i de norrbottensocknar som hade kontakter med Piteå/Luleå lappmark i mitten på 1600-talet så krävs en tidigare närvaro för Erik Eskilsson i Umeå lappmark för att inte vara besvärande för EE-teorin. Och det finns faktiskt en uppgift, som jag just upptäckte, som pekar på en tidigare närvaro i Umeå lappmark av Erik Eskilssons familj. I personregistret för Västerbottens renoverade domböcker 1635-1736 finns en referens till en 'Anders Eriksson i Raan' som förekommer i protokollet för Lyckseletinget 1680 13/1 §2. Eftersom ingen Anders Eriksson finns i skattlängderna för Ran (eller för Gran) kring denna tid så håller jag det för troligt att detta är sonen till Erik Eskilsson. Både EE & sonen Anders Eriksson skattar ju i Umeå lappmark ett antal år senare, men detta tyder på att EE:s familj troligen varit närvarande i Umeå lappmark redan tidigare än vad som är känt från skattlängderna. Därmed är också det tidsmässiga dilemmat löst. Vad som står i denna notis vet jag inte, men det får vi väl kolla upp.  
Carl-Oskar nämnde att Erik Eskilsson ansökt om att få byta från Piteå lappmark till Umeå lappmark. När gjorde han det?
 
För övrigt kan man iofs tänka sig att Erik Eskilsson kan ha kommit i kontakt med folk från bygder där namnet König förekommer redan 1675 då han var involverad vid Luleå silverbruk, där han skattar som hållapp. Väldigt många knektar från Skellefteå & Burträsk tjänade som bruksknektar vid Luleå silverbruk. Utifrån den tanken är naturligtvis inte en tidig närvaro i Umeå lappmark något krav... Personligen tycker jag dock att scenariot att Hans skulle äktat sin fru flera år innan han kommer till Umeå lappmark låter betydligt mer osannolikt än att Hans Ersson skulle ha äktat sin fru efter han kommit till Umeå lappmark.  
 
En König som jag aldrig sett diskuteras som fadersalternativ för Barbro Königsdotter är König Olofsson Kuuth (d.ca 1672) i Anundsjö. Inte så konstigt eftersom Anundsjö ligger en bra bit bort och det är högst oklart om han hade några döttrar som skulle passa in (se mer i tråden om släkten Kuuth). Men enligt ovannämnda domboksregister så förekommer faktiskt 'Kiönick Kuuth', lappfogde i Ångermanland, i en domboksnotis vid Lyckseletinget 1666 11/1 §5. Notisen lär väl knappast ge någon info om någon ung dotter Barbro, men alla König:ars förehavanden i Umeå lappmark är naturligtvis intressanta att kolla upp.
 
En annan intressant person som omnämnts tidigt i denna tråd, som jag inte tror någon har koll på var han tar vägen, är den Anders Persson i Tegsnäset, Umeå som flyttar till lappmarken 1686. Han förekommer tydligen i många domboksnotiser:
Lyckseletinget 1675 9/1 §6 samt vid tingen för Umeå socken 1675 19-21/7 §26, 1682 8-9/6 §15 & 1687 25-26/10 §35.
 
Det finns alltså en hel del möjligen högintressant info att kolla upp i domböckerna. Dock litar jag inte för fem öre på att personregistret är fulltäckande. För t.ex. Lars Rang som vi vet förekommer i drösvis med domboksnotiser finns det bara två domboksreferenser i personregistret. Någon som vet om Västerbottens domböcker finns tillgängliga online? Hittar dom inte på Svar, men kanske på Genline eller Arkiv Digital??
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-03-02 20:43)

2011-08-04, 04:39
Svar #8

Erik Holmlund

Den Könik Olofsson Kuuth som jag omnämnde i mitt föregående inlägg finns belagd som lappfogde i Åsele lappmark 1662-69.
Men det är också intressant att notera att han förekommer i ett utdraget lägersmål i Åsele lappmarks domböcker 1658 & 1659.
Könik Kuuth beskylls för att ha lägrat en lappiga i Vapstens sameby(som dock inte hörde till Åsele lappmark, utan till Ume lappmark).
 
Det följande citatet är av ett inlägg som jag just skrev under släkten Kuuth ( )
I Åsele Db 1658-01-08 §6 stämmer Kiönich Olofsson wapstlänsmannens son Peder Jacobsson om ansvar för falsk beskyllning mot Kiönich för lägersmål med lappigan Lucia Andersdotter. Huruvida något barn blev avlat vet jag inte, men man kan ju anta att det ofta var så lägersmål kom i dagen. I vilket fall som helst så tycks det ha funnits uppfattningar i Vapstens lappby företrädd av sonen till byns betrodde ordningsman, att Kiönich Olofsson lägrat en av byns pigor.
 
Märkligheterna fortsätter i Åsele Db 1659-01-03:
§1 Wapstlänsmannen Jacob Pedersson anmäler att hans son Peder Jacobsson har blivit rånmördad av Enar Andersson av Grans lappby i Ume lappmark.
§3 Rannsakning om Kiönich Olofssons horsbrott mot lappigan Lucia Andersdotter.
 
Uppenbarligen har rannsakningen mot Könik Kuuth fortgått över två ting, men vid tillfället för det andra tinget så finns inte personen som leder anklagelserna mot Kuuth närvarande, för han har just gått och blivit mördad. Vilket märkligt sammanträffande. Måhända fanns det någon halvlappsk person NN Königsdotter/Königsson av oäkta börd i Vapstens lappby. Långsökt är det i vart fall inte. En lägring som mynnar ut i en oäkting torde ha rört upp mer känslor, och dragit upp brottet till ytan, mer än en lägring som aldrig resulterat i något barn.
 
Könik Kuuth förekommer också vid ett tillfälle i domböckerna för Umeå lappmark.
Ume lappmarks Db 1666-01-10 §5 handlar om Siul Jonssons i Wapsten besvär över lappfogden i Ångermanland, Kiönich Kuuth att han försöker slå under sig kronouppbörden för från Wapsten, oaktat icke Kuuthen utan Aegidius Otto vore rätter uppbördsman.
 
 
Det kan alltså mycket väl ha funnits någon lappsk Königsdotter (eller snarare halvlappsk) i Umeå lappmark, född av lappigan Lucia Andersdotter. Detta har bäring mot det som i denna tråd har diskuterats rörande hustrun till Hans Ersson, dvs Barbro Königsdotter. Det har hävdats att namnet König indikerar svenskt ursprung, och namnet König har använts för att knyta klockarfamiljen till olika personer i Umeå landsförsamling, där namnet König förekommer någorlunda frekvent. Könik Kuuths lägrande av en lappsk piga i Umeå lappmark visar dock att det mkt väl redan kan ha förekommit någon person i Vapstens lappby som bar namnet Königsdotter.  
 
Vem som var Barbro Königsdotters föräldrar lär nog vara en fråga som inte får något entydigt bevis åt något håll, men tvärsäkra påståenden att hon måste ha kommit från de svenska kustsocknarna köper jag inte. Som tidigare nämnts i denna tråd, så uppges det i en domboksnotis att hon hållit högläsning ur den [lappska] postillan inför församlingen. Är inte det ett starkt indicium på lappsk börd så vet jag inte vad som är det. Det är i vart fall inget svagt indicium på lappsk börd i en kapellförsamling där ingen annan person i församlingen var av svensk börd, bortsett från någon prästfru.
 
F.ö. kan man notera att om något barn kom ur den påstådda beblandningen mellan Könik Kuuth och Lucia Andersdotter, så bör barnet ha varit närmast jämnårigt med klockaren Hans Ersson.

2011-08-04, 07:28
Svar #9

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: En intressant tanke! Om Barbro Königsdotter verkligen kom från Vapsten så skulle det kunna förklara varför hustrukolumnen hos Hans Ersson är tom i mtl redan från 1718 (se ditt tidigare inlägg från den 17 februari 2011 kl. 22:06 i den här tråden). I mantalslängderna upptogs folk mellan 15 och 60 år och Barbro skulle ha passerat 60-strecket 1717/1718. Men samtidigt ställer jag mig lite skeptisk till det faktum att Barbro vore 50 år gammal när yngste barnet Anders Hansson föds 1707, dock ingen omöjlighet.

2011-08-04, 13:10
Svar #10

Erik Holmlund

Constantinus> Tack för påpekandet om tidpunkten när hustrukolumnen blir tom, för den hade jag för tillfället glömt att reflektera kring, men den tycks ju peka mot födelseår på ungefär 1657/58. Jo, det stämmer ju att det finns uppgifter  som anger att Hans Ersson hade ett sladdbarn född 1707, dvs sonen Anders Hansson. Födelseåret kommer från husförhörslängder. Inget av Hans Erssons barn återfinns, mig veterligen, i någon födelsebok, varför det finns ett stort mått av osäkerhet kring exaktheten i födelseåren i barnaskaran. Andra anledningar att fundera kring födelseåren i barnaskaran:
-Det generellt höga felaktighetsfaktorn i Lycksele/Sorseles kyrkböcker
-Anders Hanssons hustru Barbro Laestadia uppges vara född 1695 (enl husförhörslängder), och hon vore alltså tolv år äldre än sin make om födelseåret 1707 för Anders stämmer.
-Det märkligt långa och utdragna tidsspannet för Hans Erssons barnaskara. 4 kända barn når vuxen ålder. Via bakräkning (sonen König Granlund) respektive osäkra födelseuppgifter i HFL för de andra barnen så kommer man fram till att de är födda 1682, 1692, 1700 & 1707. Utöver dessa barn finns uppgiften från Arjeplog om ett ytterligare barn som begravts 1685(tidigare omnämnd i denna tråd). Det är märkligt stora luckor i barnaskaran. Stämmer alla f-åren, eller kan barn ha fått felaktiga födelseår, är en fråga jag länge ställt mig. Det känns som att det mkt väl kan var så, men jag saknar bevis för påståendet.
 
Tillägg:
Nämnvärt är också att Barbro Laestadia bör vara 47 år gammal när sonen Anders föds 1742, om alla födelseuppgifter är korrekta. Det är också en aktningsvärd och hög ålder att föda barn vid.  
Anders (f.1742) återfinns i Sorseles födelsebok, men den bär dock tecken av att vara en i efterhand rekonstruerad födelselista, snarare än en kontinuerligt förd födelselängd, varför tillförlitligheten även om den uppgiften, är lite svajig.  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-08-04 14:41)

2012-02-26, 21:07
Svar #11

Erik Holmlund

Hans Eriksson tycks ha varit på ruinens brant 1701.
 
Västerbottens södra lappmarkers domböcker, Db 1701-01-04
Rådh och handelsmannen i Uhmeå stadh Östen Jonnsson Wänman oppviste för widh rätten Hans Erikssons i Sorsehle utgifne skrift den 4 hujus af innehåld, det bem:de Hans Eriksson tillstår sigh wara skylldig blefwen efter richtigt sluth räknings till honom Östen Jonnsson Wänman, siuttijo nijo daler 8 öre kopparmynt och därmot pantsatt honom all sin egendom att niuta sin betalningh utaf, fram för andre creditorer, som efter begiäran inprotocolleras.
 
Hans Eriksson har alltså pantsatt hela sin egendom till Östen Wänman. Det låter i mina öron som en närmast krisartad ekonomisk situation. Och det understryks i texten att Hans Eriksson först skall betala Wänman, innan han betalar andra creditorer. Domboksnotisen lämnar lite utrymme för tolkning...
Det kan gälla...
1) ...gamla aggregerade skulder till Wänman, som tillsammans nu har mynnat ut i att Hans Eriksson pantsatt hela sin egendom till Wänman...
...fast man skulle alternativt också kunna tänka sig att...
2) Hans Eriksson har stått i stora skulder(till andra), och att Wänman har hjälpt honom att lösa hans skulder, mot att Hans Eriksson pantsätter hela sin egendom till Wänman.
 
I vilket fall som helst tycks det finnas(funnits?) andra creditorer, eller folk som har(har haft?) fordran på Hans Eriksson, och man undrar vilka dessa kan ha varit. Det kanske inte är allt för långsökt att anta att den Mickel Andersson som enligt uppbördslängderna för Lycksele lappmark 1697-1699 betalade halva skatten för Hans Erikssons skatteland, är en av dessa kreditorer. Det är ju ganska märkligt i sig att någon hux flux dyker upp och betalar halva skatten, för att sedan försvinna ur källorna. Om det är så att Wänman har hjälpt Hans Eriksson att lösa hans skulder, och Mickel Andersson är en av dessa utlösta fordringsägare, så skulle man ha en förklaring till varför Mickel Andersson försvinner ur Sorsele/Lycksele-källorna vid denna tid. Hans ev.anspråk som han kunde ha som ev.lånegivare, på land & nybygge, vore borta. Och att få tillbaka pengar tidigare utlånta pengar, gör att Mickel antagligen har bra förutsättningar att starta upp något eget annorstädes.  
 
Och för att anknyta till det Carl-Oskar skrev tidigare i tråden om att Erik Eskilsson bara hade ett känt barn. Det finns bevis i Lyckseles domböcker om att han hade en dotter i Ranbyn också.

2012-02-26, 22:48
Svar #12

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Mickel Andersson nämns som nybyggare i Arjeplog jämte Nils Pålsson och Sjul Jakobsson (Arjeplog DB 18/1 1708. SVAR H0000333_00247). Sjul Jakobsson kom även från Sorsele.
 
Om Pål Jonsson i Ranbyn får man veta att: ”(...) Pär Anderssons fader Anders Eriksson i Arjeplog har varit Pål Jonssons moders köttsliga syskon och därför är de köttsliga syskonbarn.” (Lycksele DB 15/1 1725; 16/1 1727; SVAR H0000335_00012, H0000335_00310 och H0000335_00500).

2012-02-26, 23:04
Svar #13

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Angående Mickel Andesson som betalar skatt tillsammans med Hans Eriksson så tror jag fortfarande att det är densamme som dyker upp i Arjeplog. Just nu hittar jag ingen säker uppgift på när Mickel Andersson i Arjeplog nämns för första gången. Han nämns vid tinget i Arjeplog 1708-01-18 som nybyggare (Klåckaren Oloff Lestadius, Nybyggarne Nilss Påhlson, Michell Anderson och Siuhl Jacobson...). Då han dör står det i Arjeplogs död- och begravningsbok: ”1724 d 9 April begrofz Mickel Anders af Ariep. by, fordom född i Iuchs [så detyder jag det till] byn och Umehå Sochn af Anders Pärson och Karin, aflat 8 st barn 4 gåssar och 4 flickor, hans ålder: 50 åhr”. Han antecknas här bo i Arjeplogs sameby [vilket inte behöver betyda att man var same. Det finns andra icke-samer som nämns i Arjeplogs sameby] och han upptas även bland samer i mantalen 1711 och 1720 eftersom han var ägare till lappskattelandet Sjuga, som han också med stor sannolikhet bebott under en tid. Vid tinget i Arjeplog 21-23 jan. 1714 nämns att Mikael Andersson ”boor här wid Arieplougz Kyrckia”. Han var gift med Brita Esbjörnsdotter (uppges vara född 1670, avled 1758-03-27). Carl Læstadius har berättat sig minnas Mikkels Brita, att hon praktiserade i medicin och bott ...högre up å backen och syftar på en förhöjning på kyrkplatsen bakom pastorns fähus där hennes far tydligen bott.(J. A. Nenzéns handskriftsamling, s.520) Av parets åtta barn är tre söner och tre döttrar kända.
 
Landet Sjuga (Siouka) i Arjeplog - som Mickel var ägare av - var beläget rätt nära kyrkplatsen, närmare bestämt ungefär vid Pipudden i Arjeplog. Detta var absolut att räkna som ett nybygge - vilket jag närmare går in på i min artikel i Oknytt nr 3-4 2001. Däremot synes han mest ha bott på själva kyrkplatsen.
 
Angående Erik Eskilsson så lät det spännande om det finns belägg att han hade en dotter i Ranbyn. Vilket är tingsprotokollet?  
 
Erik Eskilsson tror jag fortfarande inte är fader till Hans Eriksson, även om jag inte har belägg för det. Jag skulle dock önska att det vore så, för vem vill inte härstamma från den kände Erik Eskilsson?!  
 
Erik Eskilsson begravdes i Arjeplog februari 1693, möjligen avrättad. Vid tinget 7-9 feb 1687 nämns han vara omkring 60 år gammal. Han nämns av Per Noræus ha varit ...full af förgiengelige rijkedomar Sillfwer penningar och wähl tusende Rhener. Vid tinget i Arjeplog 1711 uppges det:
 
... wid pass för tiugu åhr sedan månde een Lappman ifrån Luleå Lappmark Erich Eskillson wid nampn komma at flyttia här kring fiället, och sedan han een tijd uppehållit sig i Uhmeå Lappmark under Granbyen, begynto han taga sit tilhåld här i Piteå Lappmark, och inträngia sig wid een ort Byrgfiäll benemd, under Arieploug Pastorat, denne blef för sin Trulldom och afguderije strax der efter dödat. Sonen Anders Erichson wille äfwen, efter fadren hålla sig wid Byrgfiäll dock med jordägandernes merndels åhrlige åtahl för hwilken ordsak han och aldrig kom at införas i Skattlängden under Arjeplougs by eller Pastorat, utan under Sörwästerbyn och Silbojokks Försambling, där han sig giftat och hustru tagit, hwilket äfwen skiedt Joen Amundson sedan han tog Anders Ersons änkia ...
 
Erik Eskilsson är känd som förhårdad motståndare till kristendomen. Petrus Noræus nämner denne som ...en förhärdad lem, och alldeles gudlös menniskia.... Då Noræus beslagtog Eskilssons trumma så överfölls han av Eskilsson, hans brorson Eskil Iddesson och en Tore Nilsson som med hot om våld återtog trumman. Då han sedermera ställdes inför tinget 1688 gjorde han avbön och lämnade in sin trumma och lovade bot och bättring. Den dödsdom som låg över honom ändrades till böter av Kungl. Maj:ts justitierevision. År 1689 nämns vid tinget att han var född i Tuorpon i Lule lappmark (i detta fall Jokkmokk), där han enligt uppgift fortfarande hade sina föräldrars skatteland. Med tillstånd av lappfogden Ægidius Otto flyttade han till Ume lappmark där han skrevs för Granbyn. Marken han där nyttjade var hans morfaders och låg till viss del inom Arjeplogs församling samt till viss del inom Silbojokk. Uppgifterna om Erik Eskilsson är delvis hämtade från Daniel Lindmarks bok: En lappdrängs omvändelse: Svenskar i möte med samer och deras religion på 1600- och 1700-talen (Umeå 2006).

2012-02-27, 00:12
Svar #14

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jag kan inte låta bli att undra hur Hans Eriksson Gran från Sorselet kunde ha råd att lägga ut hela 6 daler för att begrava sitt barns lik i Arjeplogs kyrka i maj 1685? Någonstans måste hans rikedom ha kommit ifrån.  Man kan gärna jämföra med Erik Eskilssons änka som ger bara 3 daler efter hennes man i febr. 1693 (LI:1).

2012-02-27, 03:06
Svar #15

Erik Holmlund

Constantinus> Ja, det var de domboksnotiserna jag hade i åtanke. F.ö. väldigt utdraget och intressant domboksfall(över tre ting) om turerna kring de två kurtiserande kusinerna runt Rijk Anders Sjulssons änka.  
 
Och sen finns ju Per Eriksson i Granbyn, också med oklart ursprung. Jag nämner honom i tråden, eftersom det är intressant forska kring alla Eriksdöttrar/Erikssöner i trakten, i anslutning till diskussionen om Hans Ersson, eftersom de tycks någorlunda samtida. Fynd om den ene skulle kunna ge något om den andre. Om Per Eriksson i Granbyn som återfinns i uppbördslängderna för Granbyn från 1711, kan nämnas att han redan vid tinget Db1705-01-09, uppges inneha del i ett skattland(Kieng ort??, svårtolkat, liknar inget skattelandsnamn i Granbyn som jag känner till) i Granbyn, och besvärar sig då över intrång från Måns Nilsson i Arjeplog, varav man kan anta att Per Erikssons land låg nära gränsen mellan Ume`Piteå lappmark. Här kan man referera till det inlägg som Carl-Oskar gjorde 2011-01-12, där han han visar på en liknande konflikt från Arjeplogstinget 1711, där Anders Erikssons efterlevande tvistar med tre Arjeplogslappar om rätten till Byrgfjäll(vilket förstås avser den del av gränsfjället Byrgfjäll som ligger i Pite lappmark) och då heter en av motparterna Måns Nilsson, och det är ju samma person som 1705 gjort intrång på Per Erikssons land. Den gemensamme kontrahenten Måns Nilsson i de två konflikterna visar på att de två domboksnotiserna troligen handlar om två landkonflikter på olika sidor av >>samma Nu återupprepar du en felaktighet som jag tidigare har påpekat(se inlägg längre bak i tråden), angående Mickel Anderssons dödsnotis, när du skriver vid hans död noterades. Som jag tidigare påvisat så kommer uppgiften från en längd som knappast förts kontinuerligt, utan är en någons slags dödslängd som bär alla tecken av att ha upprättats i efterhand, vilket man bör ha i åtanke när man bedömer uppgifterna.  Att formulera sig Då han dör står det tycks inte förenligt med källan.
 
Jo, vi vet din ståndpunkt att du inte tror på Erik Eskilsson som möjlig fader till Hans Ersson. Det hade ju varit intressant att någon gång få höra varför du tror så? Jag håller det själv öppet då uteslutande bevis saknas, men jag tycker nog att indicierna som pekar ditåt är ganska starka.  
 
För övrigt så hade jag en utläggning om Hans Erssons svåger skickaren Mårten Andersson i Granbyn, tidigare i tråden, där jag uttryckte att det var rörigt kring de olika Mårten Andersson som fanns i Granbyn. Efter genomgång av domböckerna för aktuell tid har det klarnat väsentligt. Tycker det mesta pekar på att skickaren Mårten Andersson är identisk med den Mårten Andersson som skattar för Åmfjäll, och är identisk med den Mårten Andersson som enligt dödboken dör 1714. Men han är inte identisk med länsmannen Mårten Andersson i Granbyn, som ibland bär tillnamnet Hållsten (vilket f.ö. skulle kunna tänkas vara förnamnet på farfadern, då Hållsten är ett förnamn som förekommer i Gran/Ran). Men Mårten Andersson Hållsten har ingen känd relation till Hans Ersson, så honom lämnar jag härmed därhän i denna tråd.
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-27 05:17)

2012-02-27, 03:42
Svar #16

Erik Holmlund

Ytterligare en person som är möjligt barn till Erik Eskilsson är änkan Karin Eriksdotter som dyker upp i en domboksnotis 1735. Karin Eriksdotter var utom tvivel gift med Sjul Nilsson i Granbyn. Sjul Nilsson skattar tillsammans med sin bror Clemet Nilsson enligt uppbördslängden 1730, och i uppbördslängden 1739 skattar Sjul Nilssons änka tillsammans med Clemet Nilsson på skattlandet Soddesjaur & Sliktfjäll (normerad stavning, och landets namn framkommer t.ex. i uppbördslängden 1739, men inte 1730). Detta skatteland är också delar av det skatteland som på Geddas karta från 1671 kallas Byrgfjäll, och som ligger mot gränsen mot Piteå lappmark. Även där har vi Byrgfjäll som gemensam nämnare, och patronymikon som indicium.  
 
Lycksele tingslag, Db 1735-01-15
öfwerenskommo änkan h.Karin Eriksdotter ifrån Grahn och hennes svågrar nämndeman Clement och Jon Nilssöner samt Lars Mårtensson
därsammastädes...

2012-02-27, 05:31
Svar #17

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Några noteringar som hjälper på vägen (med viss bistånd av Carl-Oskar från tidigare):
 
DB 10/1 1710 (H0000333_00419): En dräng Anders Henriksson i Ranbyn belägrat konan Margareta Eriksdotter från Granbyn.
 
DB 9/1 1705 (H0000332_00939): Per Eriksson i Granbyn skattar för Kiangort.  
 
Eskil Iddessons änka Botil Bengtsdotter uppges vid tinget 1/2 1723 ha en fosterson Anders Persson som hon vill ska bruka hennes skatteland gemensamt med henne på norra sidan af Kiängort. Anders Persson var gift med Anders Anundssons änka Karin Nilsdotter (se Carl-Oskars inlägg från 24/2 2011). Eskil Iddesson hade inga barn. Han tycks ha skattat för Prabmajaur. Botil Bengtsdotter nämns vid tinget 1/2 1745 vara moster till Eskil Anundsson i Semisjaur.
 
DB 12/1 1715 (H0000333_01120): Per Eriksson i Granbyn slagit vice länsman Mårten Andersson ifrån samma by.
 
En intressant sak är att Per Eriksson i Granbyn döper sin son till Kristoffer i Lycksele 25/2 1710! Har det något att göra med nedan?
 
DB 1708 och 1709 (H0000333_00239, H0000333_00324): Anders Sjulsson och Kristoffer Sjulssons änka i Granbyn skattar för Ammarfjäll. Kristoffer var far till Erik Kristoffersson (1698-1775) i Semisjaur. Carl-Oskar har noterat att: Kerstin Eriksdotters förste make Kristoffer Sjulsson anges vid Arjeplogstinget 29/1 1736 ha avlidit 28 år tidigare, vilket medför att han dött antingen året 1707 eller 1708. Vid tinget 28/1 1748 anges han med patronymikonet Sjulsson.

2012-02-27, 08:43
Svar #18

Erik Holmlund

Det finns flera domboksnotiser om änka Kerstin Eriksdotter, från Lyckseletingen.
 
Db 1724-01-13, §7, änkan Kirstin Eriksdotter anmäler att hon funnit diverse silversaker och
andra persedlar på fjället, på norska sidan.
 
Db 1729-01-13, när änkan Sisselas i Grahnbyns arvingar räknas upp är änkan Kierstin Eriksdotter
i Ranbyn en av arvingarna (bland de andra: Sjul Nilsson i Granbyn, Clemet Sjulsson i Granbyn,
Jon Andersson i Ranbyn).  
 
Db 1731-01-09, änkan Kerstin Eriksdotter i Ranbyn tvistar med Anders Sjulsson i Grahn. Har inte
antecknat mer än så om den notisen, men det ska väl snabbt gå kolla upp.
 
Constantinus> Eskil Iddessons skatteland bör väl vara Krabmajaur? (eller Kramajaur på nyare kartor, eller möjljigen nån utflippad stavningsvariant om vi pratar om allra senaste fjällkartorna á la Korhonen)
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-27 10:03)

2012-02-27, 10:34
Svar #19

Erik Holmlund

Vet vi när Erik Eskilssons änka dog? Kan hon ha flyttat till Gran på äldre dar?
Om den domboksnotis i mitt förra inlägg, Db 1729-01-13, om arvet efter änkan Sissela, skulle råka sig handla om Erik Eskilssons änka, så kan några mysterier vara lösta. Jag har nämligen hållit Jon Andersson Halto i Ranbyn, som trolig far till Pål Jonsson (och PJ är ju son till en NN Eriksdotter, och bevisligen dotterson till Erik Eskilsson). Och det faktum att Jon Andersson mest troligt via sin hustru, står som arvtagare till änkan Sissela tillsammans med minst två andra Eriksdöttrar, styrker min teori om Pål Jonssons far är Jon Andersson. Sjul Nilsson var ju gift med en Karin Eriksdotter (se mitt tidigare inlägg). Och därtill kommer Kerstin Eriksdotter som en arvinge till Sissela. Varför ingen Anders Eriksson bland arvingarna kan man undra? (Eller Hans & Per Eriksson, eller Mårten Anderssons hustru, om de nu är barn till Erik Eskilsson) Nä, de behöver inte stå som arvingar, om Erik Eskilsson var gift flera gånger. Finns flera fall i domböckerna i lappmarkerna om arvingar som kräver att få sitt arv utlöst när ena förälderna gifter om sig och startar en ny kull. Eller när den sista föräldern dött, och lämnar efter sig en änka/änkeman som inte är barnets förälder.
 
 
//Tillägg: Det slog mig att Mårten Anderssons hustru faktiskt skulle kunna vara någon de ovan nämnde Eriksdöttrarna, om hans änka gift om sig efter hans död 1714.
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-27 13:42)

2012-02-27, 13:01
Svar #20

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Per Erikssons moder i Granbyn begr. i feb. 1725. Per själv begr. i dec. 1727. Per var gift med Karin Olofsdotter (begr. mars 1733?) som i sin tur gifte om sig 1728-01-21 i Lycksele med Clemet Sjulsson i Granbyn (begr. 1736-02-24 i Lycksele). Av barnen:
 
Kristoffer, döpt 1710-02-25 i Lycksele
Gunilla, döpt 1718-03-23 i Lycksele (Clemet Nilsson med hustru Karin dopvittnen)
Ingrid, döpt 1720-03-25 i Lycksele (Clemet Nilsson med hustru samt Jon Andersson dopvittnen)
Olof, döpt 1721-03-23 i Lycksele
Cecilia, döpt jan. 1727 i Sorsele
 
 
För övrigt har jag varit med om en ana i Arvidsjaur, Clemet Sjulsson som skattar i Levattnet 1684-1723 och som var gift tre gånger. Han hade 4 barn i första kullen, 4 barn i andra kullen och 1 barn i tredje kullen. Två söner från första resp. sista kullen fick till och med bära samma förnamn (Sjul)! Så det är inte otänkbart att Hans, Anders och Mårten Anderssons hustru kan ha tillhört Erik Eskilssons första kull och de övriga i hans andra kull.
 
Erik: Nu hänger jag inte riktigt med. Är änkan Sissela och änkan Gunilla två skilda personer?
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-27 13:06)

2012-02-27, 13:32
Svar #21

Erik Holmlund

Constantinus> Sorry, det gick för snabbt. Det ska naturligtvis stå Sissela och inte Gunilla (jag har korrigerat i inlägget nu). Bra att klarade ut hur Clemet Sjulsson kom in arvingaskaran.  Per Eriksson hörde alltså också till samma kull som Eriksdöttrarna. Och bra med dopvittnena där som ytterligare stärker bevisskaran. Misstänker att ytterligare dopvittnesanalys av barn & barnbarn till släktgrupp skulle styrka kopplingarna sins emellan.
 
Jag är inte säker på vad du syftar på med exemplet om två barn med samma namn? Har vi flera möjliga(eller potentiellt möjliga) barn med samma namn nånstans i Eriks-klanen?
 
Men jag kan intyga att denna märkliga tradition med att döpa flera söner till samma förnamn är ett faktum. Jag känner till tre exempel på brödrapar med samma förnamn, enbart i Granbyn. På rak arm kommer jag ihåg att Jon Jakobsson i Granbyn har två söner som heter Sjul, och om jag minns rätt så framkommer det i en domboksnotis från 1705. Och Sjul Pålsson Nåja i Vapsten är bror till Sjul Pålsson Skarp i Gran/Ran. Även det framkommer i en domboksnotis, som jag har avskriven, men inte åtkomlig från denna dator. Bunden namngivning tror jag inte man kan lita särskilt mkt på i dessa lappmarker.
 
Nästa steg blir att analysera om Hans Erssons och Mårten Anderssons ättlingar uppvisar några dopvittneskopplingar med folk bland änkan Sisselas ättlingar. Det grämer mig att jag är på jobbet och Constantinus kommer hinna först med det ;)
 
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-27 14:15)

2012-02-27, 13:47
Svar #22

Erik Holmlund

Någon får gärna dubbelkolla det som står i nyckel-domboksnotisen i Db 1729-01-13 om arvet efter änkan Sissela, så att jag inte tolkat något fel(fullt möjligt). Jag brukar bara göra excerpter som inte tar med allt. Jag vet att fler personer nämns i notisen, som kan vara relevanta för familjebilden. Jag kommer annars själv att göra en ordentligare tolkning av notisen på nytt ikväll, så att jag inte missuppfattat något väsentligt.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-27 13:49)

2012-02-27, 23:00
Svar #23

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Lycksele DB 1729-01-13 S: dag efter föreslagen förlikning af Rätten förklarade sig afl:ne änkians h. Sissila /: dess faders namn kunde ingen gifwa besked om :/ i Grahnbÿn här närwarande arfwingar nambl:n Nämndemannen Anders Siuhlsson, Siuhl Nilsson, och Clemet Siuhlsson ifrån Granbÿ samt änkan, hustro Kerstin Eriksdotter och Joen Andersson ifrån Rahnbÿ wilia hwar för sig och för sina andehlar tillfrids ställa Erik Östensson ifrån Granbÿ med 1 Car. 16:/: Kop:mt. giör tillhopa 7 Car. 16:/: Kopp:mt. för dess innestående fordran af några st. Rehnar för ben:de hustru Sissilas sterbhuus; hwarmed och Erik Östensson utlät sig wara nögd, och därför protocollerad blef. (SVAR H0000413_00010)

2012-02-27, 23:53
Svar #24

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik Jonssons hustru Sissill var dopvittne till Per Mårtenssons i Gran son Mårten döpt 1718-02-23 i Lycksele. Övriga vittnen Anders Nilsson med hustru samt Gunnar Clemetsson kom ifrån Gran. Vem var Erik Jonsson?

2012-02-28, 01:07
Svar #25

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Det är riktigt att Karin Olofsdotter dog 1733. Clemet Sjulsson gifte om sig i sept. 1734 i Sorsele med Ingrid Sjulsdotter från Gran. Clemet Sjulssons änka Ingrid Sjulsdotter och hennes styvson Erik Persson nämns i DB 1737-01-17 (SVAR H0000374_00250). Erik Persson i Gran (begr. i april 1755) gifte sig i april 1728 med Bengt Anderssons dotter Gunilla.
 
 
Tillägg:
 
Anders Nilssons son Jon Andersson Hunti el. Halto i Ranbyn skattar 1702-1730. Jon begravdes i mars 1733 och hans hustru i dec. 1732. Bland barnen: Enar (1698-1760), Pål (1702-1782), Enar(!) f.1712, Margareta, f.1714 och Anders f.1718. (Lycksele AI:3; sida 15, 70)
 
Anders Sjulsson i Granbyn (bg. 1737-01-16 i Lycksele) var gift med Märet (bg. i april 1750). Bland barnen: Erik, f.1712, Gunilla och Anna (Lycksele AI:1, sida 32). Märet bör vara identisk med den Margareta Eriksdotter från Granbyn som nämns i DB 1710-01-10.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-28 12:08)

2012-02-28, 22:04
Svar #26

Erik Holmlund

I Lycksele tingslags dombok 1743-01-13 framkommer att pigan Karin Månsdotter i Arjeplog ställer krav till Pål Jonsson i Ranbyn, eftersom hennes avlidne bror Eskil Månsson samt hennes avlidne brors änka har gett renar till Pål Jonsson som avbetalningar på någon fordran. Pål Jonsson hade alltså utförliga kontakter med sina släktingar i Arjeplog, om nu Eskil bodde i Arjeplog? Och jag antog att Eskil & Karin är ättlingar till Erik Eskilsson, givet det ovanliga namnet Eskil. Kanske nån med koll på Eskil-klanen vet vilka Karin & Eskils föräldrar var?

2012-02-28, 23:27
Svar #27

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Eskil Månsson och Karin Månsdotter är barn till Måns Nilsson och (möjligen) Gunilla Persdotter i Arjeplogbyn.
 
Familjen såg ut på detta sätt:
Måns Nilsson, död före 1723. Skattar för Uddjaur åtm. 1695-1720. Gift två gånger, andra gången med:
Gunilla Persdotter, död 1737-07-18 (åldersupg. i dödboken 80 år gl)
Barn: (oklart i vilka giften)
a) Cecilia, f.1682, d.1760-08-07, gift 1732-04-02 med Sjul Andersson Torner från Njarg.
b) Karin, gift med Nils Larsson i Arjeplogbyn
c) Nils, f.1690, gift med Kerstin Andersdotter och bosatt i Arjeplogbyn
d) Pål, f.1694, gift och bosatt i Arjeplogbyn
e) Karin, f.1704, d.1774  
f) Elsa, f.1704, gift och bosatt i Arjeplogbyn
g) Eskil, död senast jan 1743
 
Barnen nämns vid tinget i Arjeplog 1736-01-29.
 
Gunilla Persdotter är halvsyster till Lars Persson Dömling (f.ca 1670) i Arjeplogbyn som skattade för Mulljaur och ägde Racktjålm skatteland.
 
Angående att jag inte tror på Erik Eskilsson som far till Hans Ersson beror bara på magkänslan. Jag har inget belägg att komma med vare sig för eller emot. Jag tycker att det känns som att vi har allt för lite på fötterna i dagsläget men jag är helt öppen för frågan. Jag är bara rädd att göra uttalanden som kan medföra att andra skriver in saker och ting i sina släkttavlor som inte är belagda. Hade namnet Hans förekommit bland Anders Erikssons barn så tycker jag att det hade varit ett betydligt starkare belägg, men nu saknar vi det. Möjligen kan jag tycka att det är besvärande med Erik Eskilsson som var en så förhärdad och ogudaktig människa (enligt prästen Noræus) skulle ha en son i Sorsele som var klockare. När blev han förresten klockare? Hans nämns som sådan i alla fall 1704 och som profoss år 1692 - samma år som Erik Eskilsson avled (avrättades?).
 
(Meddelandet ändrat av Col 2012-02-28 23:28)

2012-02-29, 01:06
Svar #28

Utloggad Carl-Oskar Lundström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2023-06-07, 20:30
    • Visa profil
Jag håller med om märkligheten med förteckningen på de döda i C:2 [som egentligen borde heta C I:2, när ska Riksarkivet låta ändra på detta för alla födelse- och dödböcker i Sverige?]. Att det står Förtäckning på dhe döda säger dock inget om att det skulle vara skrivet i efterhand. Det är märkligt med hoppet på flera år mellan 1724 och 1732 på de döda. Även om kyrkboken enbart avsåg Arjeplogbyn så tycker man ju att det måste finnas fler som borde ha upptagits i denna bok. Intressant är att stilen är densamma för åren 1731-1732 bland brudfolken samt 1725-1732 bland de födda. Stilen och kvalitén på bläcket är densamma för de döda, men även för de vigda. Det behöver dock inte betyda att de är inskrivna vid ett och samma tillfälle - men det ser onekligen ut så. Jämför dock de första åren av de döda i C:1 som likaså är lika i stil och bläck, är de också skrivna i efterhand? Stilen förändras till viss del i C:2 (se till exempel siffrorna 3 och 7) för samtliga förteckningar år 1732/1733 då Erik Wallinder blivit kyrkoherde i Arjeplog efter Sigvard Granberg. Den sistnämnde har dock en helt annan handstil än förteckningarna om man jämför de räkenskaper som han skrivit. Kan förteckningarna vara skrivna av någon inom Granbergs familj? Handstilen ser inte ut som hans efterträdare Erik Wallinder men påminner om Johan Læstadius (den tredje) handstil med vissa undantag. Jag kan tänka mig att det är avskrifter/renskrifter av lösa lägg eller blad som funnits. Jag håller med om att anteckningen om Mikael Anderssons död av allt att döma inte gjorts i samband med hans död, men jag tror dock att det är en avskrift. Varför skriva lofvat 30 ör. Km i Testament. och inte betalat eller liknande, om det var en form av efterhandskonstruktion? Betalning finns noterad i kyrkoräkenskaperna. Svårt att avgöra förstås om uppgifterna om Mikael Anderssons föräldrar i så fall skrivits in senare eller om de fanns nedtecknade i den förmodade samtida dödsnotisen. Mikael Anderssons familj bodde som en av tre familjer på kyrkbordet och var därmed närmaste granne till kyrkoherden. Hans änka levde sedan till 1758 på kyrkbordet. Jag tycker med tanke på detta att det inte är konstigt att kyrkoherden hade fått uppgift om föräldrars namn. Mer märkligt skulle väl vara att denna mer utförliga dödsnotis tas upp då det saknas på andra, men det kanske har att göra med en viss särställning samt att han inte var född i Lappmarken? Märkligt är väl också att boken i sin helhet tycks vara påbörjad 1719 men att de döda börjar först 1725 med ett hopp till 1732. Nu var det ju förvisso mest troligt lösa lägg som senare bundits ihop till en volym. I C:1 finns förresten flera av de döda upptagna som nämns i inbetalda bårpengar i C:2. Det verkar ha varit en tillfällighet till vilken församling uppgifterna lämnades - beroende på samernas flyttningar?

2012-04-03, 08:41
Svar #29

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Hittade en intressant sak på sida 153-154 i boken ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750”, en akademisk avhandling av Gustaf Göthe, Uppsala 1929. Publikationen kan laddas hem här:  
 
”Samma år [1671, min anm.] kommer för första gången striden om Falträsket mellan bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade denne att »bruka sina fisketåhlar» i nämnda sjö. Könich genmälte, att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat, men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då Könich idkade själv där »sina våhnar»; detta säges han, Nils Andersson, göra »efter förriga bruk och gammal sedvänjo givandes dessförinnan andra lov detsamma att göra». Vidare klagade Könich, att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån, denne förvägrar sig att bispringa honom. Resultatet blev, att de härom blevo »inför rätten med handsträckning förlikte (emedan bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könichs hemman tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel ifrån förbemälta träsk, då han därom til litas».”  
 
Källa: Sept.-tinget 1667 i Umeå socken samt Umeå lappmarks tingsprot. 9 jan. 1671. Motparterna på Lyckseletinget kom längre fram i tiden att bli ingifta släktingar genom makarna Hans Hansson och Anna Mårtensdotter i Stensund.  
 
Jag kan ännu inte slita mig från tanken på Hans Erssons ekonomiska status (se tidigare inlägg om barnlik från 27/2 kl.00:12) så jag vill lyfta upp frågan om socioekonomiska ställning på den tiden. Hur pass välbärgad eller ”inflytelserik” var König Perssons familj? Jag hade tidigare förundrat mig över att en simpel bondson från socknens utkant kunnat gifta sig med en dotter till en regementsfältskär, där hennes far resp. bror titulerats med Mäster Olof resp. Axel. Ett sådant yrke innebar ju en högre status i lokalsamhället. Axel Orms dotter Margareta blev gift med landskapten Jakob Grubb. König hade en bror Per Persson, som blev borgare med namnet Gran i Umeå stad och där gift sig med Anna Danielsdotter vars far var Daniel Olofsson (stamfar för ätten Steckzenius); styvfar Anders Nilsson Grubb och bror Burträskherden Israel Danielsson Steckzenius (vars svärfar lappfogden Ægidius Otto tillät Erik Eskilsson att flytta till Umeå lappmark, där hans mor föddes). Svaret måste väl bli att Per Mattssons hustru i Granön var av borgarsläkt. På den tiden betydde kontakterna mellan folk väldigt mycket mer än man kan tro...!
 
Med en fot i samhällets högre skikt - hur kunde König Persson gifta bort sin äldsta dotter Barbro till lappmarken? Vi vet nu att Hans Ersson måste ha varit av samiskt ursprung pga svågerskap med Mårten Andersson i Granbyn samt König Granlunds utsago om att han är född lappojke. Det faktum att König Persson fiskar i lappmarken med jämna mellanrum gör att han kommer i kontakt med samer, sådana som kunde fördjupas ytterligare i samband med barngiftermål. Flera tidiga exempel finns från Arjeplog där en svensk bondflicka gift sig med en same - det första kända är från 1640-talet. För att matcha König Perssons ställning måste lappojken komma från en tämligen rik familj och där passar Erik Eskilssons utmärkt (han skall ha ägt 1.000 renar) i brist på andra lämpliga alternativ. Jag kan tänka mig att Hans Ersson och Barbro kom att bo i Granö till en början med det misslyckade köpet av Mäster Axels hemman i Västerhiske från 1680 i åtanke. Köpet kostade 700 daler kopparmynt, varav 200 daker redan utbetalats och någonstans måste pengarna till gårdsköpet ha kommit ifrån - en hjälpande hand från släkten på var sin sida?
 
Hans Ersson ifrån Sorsele låter begrava sitt barn i Arjeplogs kyrka i maj 1685 och skattar sen för Olselet i Granbyn 1686-1720. Efter Erik Eskilssons bortgång 1693 splittrades hans stora förmögenhet upp på många barn som skulle dela på kakan, och bistra tider ledde Hans Ersson till ruinens brant 1701 med efterföljande nedflyttning flera pinnhål på samhällsstegen. Familjen blev nu som en vanlig bland alla andra, men behåller ändå sin lilla ”särställning” genom att gifta ihop två söner med döttrar till kyrkoherden i Arjeplog samt de övriga två med Lyckselesamen Mårten Jonsson djäknes barnbarn.  
 
Ja, det var den socioekonomiska biten! Vem vet om jag bara cyklar runt och inget i historien visar sig stämma alls?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna