TACK Mats
det låter troligt. Ska kolla med biblioteket om de kan ta fram den boken åt mig.
Detta var en släkt med nära släktband. Sisådär 100-200 år tidigare hade det varit en välbärgad bondsläkt men under 1800-talet försvann
rikedomarna eller späddes ut. Vad jag vet hände inget särskilt men den familj min mormor växte upp i (hon var född 1896) var inte särskilt rik
men de klassades nog inte heller som fattiga. Mormor fick dock lämna hemmet tidigt och arbeta som piga hos en granne. Man har också alltid
haft goda relationer och mycket kontakt inom släkten, vad jag vet.
Han behöver ju inte heller ha blivit stämd för detta. En vild gissning men, om förtroendet var bra kanske de helt enkelt väntade på att han skulle komma hem igen med betalningsförmåga. Han kom ju också hem igen efter några år och familjen bodde kvar hela tiden på gården. Utan maken hemma och alla barnen små måste det ju också betytt att de fått hjälp med bruket av gården, av dräng eller släkting eller granne. Familjesammanhållningen var nog lite annorlunda på den tiden, man ställde upp för varandra men förväntades nog också ge igen när förmåga fanns.
eller var det inte så det fungerade?