ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Hans Ersson i Stensund, Sorsele  (läst 1536 gånger)

2012-04-03, 12:34
läst 1536 gånger

Utloggad slj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3372
  • Senast inloggad: 2019-05-22, 16:30
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Tackar för Constantinus länk ovan som dock avslutas med ett mellanslag och därför resulterar i felmmeddelande!
Rätt nedladdnigslänk av Göthes avhandling

2012-04-07, 01:50
Svar #1

Erik Holmlund

Constantinus> Att König Persson i Granön fiskade i lappmarken trodde jag var gammal skåpmat i Hans Ersson-debatten  
Egerbladh tar ju också upp detta.
 
Vad har du för belägg för påståendet att König Perssons i Granöns dotter Barbro blev bortgift till lappmarken? (se gärna tidigare debatt kring hennes ursprung i tråden)
 
Exemplifiera gärna några av de flertaliga tidiga exempel på bondflickor från kustsocknar som gift sig med samer i Arjeplog, som du talar om. Gärna även exemplet från 1640-talet.
 
För övrigt kan man nämna ytterligare ett faktum att lägga till den numer ganska stora högen av bevis som klart talar emot att Hans Ersson skulle ha kommit från Umeå socken, nämligen det faktum att det i Lycksele Dombok 1709 finns ett mål där allmogen utfrågas om vilka utav nybyggarna som var födda i Umeå socken. Tre namn räknas upp, däribland en utgammal soldat,  
men dock ingen Hans Ersson från Stensund/Sorsele. Det är ganska svårt att förklara. Bara nämner det för protokollet.
 
Den Erich Joens hustru som du nämner förekommer som dopvittne även 1721, då ranlappen Anders Sjulsson låter döpa ett barn. Vem Erich Joensson var vet jag inte, men det finns en Erich Joensson i Umbyn bland de djäknar som räknas upp 1686 i Olaus Stephani Graans förteckning över djäknar, som återfinns i E.Nordbergs källskrifter över skola och kyrka. Han bör ha varit tämligen gammal kring 1720 och jag är långt ifrån säker att det är samme Erich Joensson. Någon Erich Joensson återfinns mig veterligen inte i några skattlängder för Umeå lappmark.

2012-04-07, 03:02
Svar #2

Erik Holmlund

Barbro Königsdotter läste för allmogen i Sorsele(se källref.tidigare i tråden), och det är svårt att anta något annat än att hon gjorde det på samiska. Visst finns det svenskar som lärt sig samiska, men det är ändå ett faktum som står ut. Hon hankar sig knappast fram i språket, hon bemästrar språk i sån grad att hon kan predika inför församlingen. Det finns en annan familj i lappmarken som gifter ihop flera barn med familjen Laestadius, och det är Noraeus/Fjällströms i Silbojokk. Kan det finnas något koppling mellan Barbro Königsdotter och Erik Persson Noraeus, är en fråga man kan ställa sig, då deras familjer uppvisar samma unika giftermålsmönster.
Ptja, det följande innehåller en stor dos spekulation, vilket jag alltid öppet erkänner när jag spekulerar, men om antagandet i detta inlägg stämmer () så var Erik Persson Noraeus hustru kusin med lappfogden Könik Olofsson Kuuth. Och att Könik Olofsson Kuuth var anklagad för att lägrat den lappska kvinnan Lucia Andersdotter har jag tidigare rapporterat i denna tråd. Den som fäller anklagelserna mördas just före rättegången(mördaren uppges f.ö. komma från Gran/Sörvästerbyn). Ingen tycks därefter villig att stå upp för anklagelserna mot Kuuth. Här kan nämnas att Kuuths svärfar är underlagman vid Åseletinget och att Kuuths svåger är kyrkoherde i Anundsjö, till vilken Åsele var annexförsamling. Det är svårt hitta en starkare maktapparat att ha i ryggen. Han undkommer rannsakningen då ingen tycks våga stå för anklagelserna längre. Den lägrade lappkvinnan Lucia Andersdotter gifter sig med en Erik Persson, som jag antagit är identisk med lappmannen i Åsele med samma namn, innan lägersmålet är avklarat vid tinget. Några år senare dyker Erik Persson upp på skattlandet Örträsk i Umeå lappmark med en ny hustru (källreferenser finns tid. i tråden). Lucia Andersdotter måste ha dött eftersom Erik Persson har en ny hustru, och om något barn(fött ca.1657) kom av lägersmålet med Kuuth så undrar man vem som tog hand om det? Oftast var det någon barmhärtig släkting som ställde upp i dylika fall. Kanske rentav någon släkting på Könik Kuuths sida? Fanns bara en sån i lappmarkerna. En prästfru i Silbojokk. Så skulle giftermålsmönstret kunna ha sin förklaring. Men det ingår flera obevisade element i resonemanget, det tål att upprepas. Men sådana bevis tycks inte finnas för andra teorier heller, och då bör olika spår undersökas.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-04-07 03:06)

2012-04-07, 06:52
Svar #3

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Erik: Lars Nilsson i Sjuga, Arjeplog, var gift med en dotter till bonden Esbjörn Mattsson (ca 1582-1667) i Svensbyn 6, Piteå lfs. Det styrks av ett rådhusrättsprotokoll från 1672 i Piteå stad. Makarna hade barnen Esbjörn Larsson (se Carl-Oskars inlägg i denna tråd från 25/2 2011 kl.00:13) och Karin Larsdotter, som tjänade hos Silbojokk-födda Sofia Noraeas hushåll i Piteå stad och fick barn med hennes man Johan Andersson Burman år 1689.    
 
Esbjörn Larsson hade i sin tur en dotter Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) gift 1:o med Mickel Andersson (som varit uppe flera gånger tidigare) och 2:o med Per Larsson, som senare blev 2:o gift med Karin Eriksdotter från Granbyn, som intressant nog var dottersons dotter till Erik Persson i Åsele/Örträsk som du passande tagit upp i ditt senaste inlägg (se även mitt  i tråden om Anna Andersdotter)!
 
År 1675 förklarade Lars Nilsson bonden Nils Nilsson i Lillpite som arvtagare i gengäld mot att denne såg till att försörja Lars Nilsson och hans hustru så länge de levde. Varför inte sonen skulle ärva vet vi inte, men med tanke på att skattelandet Sjuga senare ägdes av just Esbjörn kan vi tänka oss att Nils Nilsson aldrig mottog sitt löfte eller mottog sitt arv. Rimligtvis var Nils Nilsson på något sätt befryndad med Lars Nilsson eller dennes hustru. På vilket sätt har inte varit möjligt att ta reda på. (sida 36 i Carl-Oskars C-uppsats Bland präster, borgare och bönder - en genealogisk blick på fast bosatta i Arjeplog 1640-1750, Umeå universitet 2000).
 
Vid denna tid var Nils Nilsson gift med Ingeborg Persdotter, som dömdes till döden 1682 för att ha trollat ihjäl Arvidsjaurherden Daniel Offerdalins hustru Brita Jakobsdotter Wagnera 1680-12-03. Ingeborg anses alltjämt vara den näst sista som avrättats i Sverige för häxeri, läs gärna bloggtexten här! Bygdéns herdaminne anger felaktigt Britas släktnamn som Wangstadius och dödsåret som 1681. Jag finner också det en smula anmärkningsvärt att ingen forskare tidigare kopplat ihop Brita Wagnera med blivande superintendenten Mattias Steuchius i Härnösand, som liknade samernas kultur vid trolldom och försökte förhindra dessa med olika medel! Brita var dotter till bonden Jakob Mattsson i Vangsta, Härnö sn och hade två bröder Mattias Wagner (ca 1635-1693), kyrkoherde i Jakob fs, Stockholm och Petter Wagner (ca 1637-1689), kyrkoherde i Köping. Mattias Wagner och Mattias Steuchius var gifta med döttrar till Linköpingbiskopen Jöns Terserus (1605-1678). Jag citerar dina ord Det är svårt hitta en starkare maktapparat att ha i ryggen. när trolldom skulle beivras, något som Ingeborg Persdotter fick sota hårt för!
 
Nils Nilsson i Lillpite gifte om sig i Piteå lfs 1686 med bondflickan Sara Ingevaldsdotter från Gråtrsäk och här kommer vi in på exempel 2 och 3: Saras systrar Malin Ingevaldsdotter gifte sig i början av 1680-talet med samen och nybyggaren Johan Thomasson i Kasker, Arjeplog; och Brita Ingevaldsdotter gifte sig 1684 med klockaren Per Gunnarsson och senare med hans efterträdare Nils Pålsson i Ajeplog (bägge samer). Johan Thomassons förmodade kusin Thomas Sjulsson gifte sig i Piteå lfs 1691 med Malin Nilsdotter från Hortlax 28 och blir bonde där. Längre fram i tiden dyker allt fler exempel på giften Piteå-Arjeplog och vice versa, som inte behöver tas upp just nu.
 
Sen nämner du Lucia Andersdotter och genast tänker jag på Ture Jakobssons klan i Granbyn, som har tre Lucior: Lussi Jonsdotter 1728, Lussi Turesdotter 1731 och Lussi Persdotter 1740! Varifrån kan namnet ha kommit och finns något tänkbart samband med Erik Perssons första hustru i Åsele? Hmm... kan Tures far Jakob Andersson och Lucia Andersdotter ha varit syskon?
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-07 07:12)

2012-04-07, 11:37
Svar #4

Erik Holmlund

Constantinus> Tack. Man glömmer lätt bort allt intressant som varit uppe i denna långa tråd.  
Just Esbjörn Larsson har jag varit förbryllad över, i synnerhet uppgiften att han noteras som swänsk karl, eftersom han återfinns i Olaus Stephani Graans förteckning över djäknar från 1686. På den tiden gick bara lappar i Lycksele lappskola. Att ena föräldern var lapp gör Esbjörns skolning i Lycksele mer logisk. Förvisso har Nordberg tolkat namnet som Essper Larsson, ifrån Arjeplog, men det torde inte kunna syfta på någon annan än just Esbjörn Larsson.

2012-04-07, 18:15
Svar #5

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Erik: Jag har funderat lite på Åsele-spåret. Du menar alltså att lappfogden König Olofsson Kuuth omkring 1657 skulle ha fått en utomäktenskaplig dotter Barbro med lappigan Lucia Andersdotter, som äktar sig 1658/59 med Erik Persson i Åsele (som senare flyttar till Umbyn/Örträsk). Lucia dör och Erik gifter om sig med Malin Persdotter, med vilken han fick två döttrar som blev gifta med Matts Mattsson i Umbyn resp. Erik Christoffersson i Åsele.
 
Så här långt är allt OK, men hur hamnade Barbro Königsdotter i Sorsele? Efter mammans bortgång tar morbrodern Jakob Andersson hand om flickan, som får växa upp hos hans familj. Barbro gifter sig senast 1682 med Hans Ersson (parets äldste son König föds då). Jakob Andersson skattar för Olselet 1661-1704 och får sällskap av Hans Ersson som skattar för samma lappland 1686-1720. I Jakobs delområde anläggs så småningom Saxnäs/Storvallen och i Hans' delområde tillkommer Stensund. Platserna ligger bara någon mil från varandra fågelvägen. I så fall kan man konstatera att Hans Ersson blev ingift i Jakob Anderssons familj genom fosterdottern Barbro, och då kan du mycket väl ha rätt i ditt antagande så det är bara att gratulera.  
 
MEN det finns ett stort frågetecken i denna historia! Du skriver själv i detta  att du inte vet om något barn blev avlat genom kärleksaffären mellan König Olofsson Kuuth och Lucia Andersdotter, och det är ett uppenbart svaghetstecken (hela historien står och faller på denna lilla detalj!). Även Åsele-spåret består av en mängd spekulationer och detta är inte så mycket bättre än Granö-spåret där vi vet att bonden König Persson hade en dotter med namnet Barbro! Likväl skulle jag uppskatta att chansen åt endera hållet är fifty-fifty. Säkra på hur det hela faktiskt förhöll sig kan vi aldrig vara.  
 
Om nu Barbro Königsdotter och Per Noraeus Fjellström i Silbojokk var tremänningar, så blir jag nyfiken över Erik Persson Sorsell (1682-1754) från Sorsele som gifte sig med Pers dotter Barbro Fjellström (1684-1759). Erik bodde i Silbojokk åtm. 1716-1721 där han var klockare och familjen flyttar senare till Heden i Öjebyn, Piteå lfs. Erik kom då att fungera som tingstolk i lappmarken. Vem är tänkbar fader till Erik Persson Sorsell?
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-07 18:36)

2012-11-02, 08:27
Svar #6

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Är denna domboksnotis om Hans Erssons svåger känd sedan tidigare?
 
Lycksele 12/1 1694 (s.749): Det framkom för Rätten Mårten Andersson i Sårsele, anhållandes, att honom måtto efterlåtas, opptaga sitt boställe på Åhmfjäll landet, och därföre ährläggia sin tillbörlige skatt, till Kongl.Maÿ och Cronan, så emedan det nogsampt intygar blef, att detta landh nu alleredan i 5 åhrs tÿdh öde legat, och dessförinnan ingen skatt därföre ähr prœsterat worden, alt för den skull inrÿmmes bemälte Mårten i bem:d landh åthniutandes det samma medh alla dess ad portinentœr, i skogh och mark sampt fiskwattn :/ dess utan andra skattelappars prœneditz och förfångh :/ så längie han gitter och förmåhr, ehrläggia till högtbem:te Kongl.Maÿ:t den där afgående skatträttighet. Med reservation för feltolkningar.
 
Anders Persson från Tegsnäset i Umeå lfs, som flyttade ut till lappmarken 1686, verkar ha slagit sig ner på Anund Anundssons skatteland (Turträsk) i Umbyn om man får tro Lyckseles dombok från 1688 9/1. Mikrofilmningen av just denna volym håller usel kvalitet och gör det svårt att läsa vidare.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-11-02 10:50)

2012-11-08, 15:12
Svar #7

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Jag har lagt in ett nytt  om Mårten Anderssons förmodade familj under Sorsele.

2013-06-03, 10:52
Svar #8

Utloggad gunilla63

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 89
  • Senast inloggad: 2018-09-02, 21:17
    • Visa profil
Hallå där, Sorseleforskare.  
Hittade detta i Leif Boströms forskning, men det saknas källanvisning. Är själv inne på att klockaren Hans Ersson är av samesläkt, något som tidigare stötts och blötts här i forumet och i alla fall fått mig övertygad. Blir dock nyfiken på denna uppgift. Någon som vet eller har tankar kring detta? Tänker att det borde finnas en förteckning över Västerbottens regementes manskap. Var kan man hitta det? Har sökt i Centrala soldatregistret utan resultat. Googlar man Trööt Ant så kommer förslaget Trött Tant och det är kanske inte riktigt samma sak.  
 
Vänligen, Gunilla Broman
 
Leif Boström:Hej! Hans Ersson 1657-1722 var inte profoss men hans far var regementprofoss Erik Persson Trööt Ant. 1667 från corpral vid Umeå komp. Avg. 1676-06-01 till: död på skeppet Stora Cronan Brev 1676-10-04 i Stockholm av änkan Margareta Thomasdotter till sin broder Nils Thomasson i Öhn, fordran av regementskrivaren Olof Svensson på 1676 års lön. Hemvist Umeå Mvh/BW (E-brev från Bengt Wikström 2011-02-27 17:50)

2014-01-14, 01:45
Svar #9

Erik Holmlund

Vid tinget i Grundsunda 1684 20 feb hade lappfogden Könik Olofsson Kuuths efterlämnade änka Malin Burman inlämnat en klagoskrift emot Karin Olofsdotter i Önskan, som gjort en serie intressanta (och uppenbarligen ärekränkande) utfall på kyrkovallen, gentemot hela familjen, kanske i synnerhet mot den sedan ca 12 år salige Könik Kuuth, men även mot Malin Burman själv och hennes två döttrar. Ett mål som i högsta grad är intressant i fallet Barbro Köniksdotter, Hans Erssons hustru. Tack till Teo Sundin som gjort domboksavskrifterna, och tack till stadsbiblioteket i Örnsköldsvik, där avskrifterna gjorts allmänt tillgängliga. Och stort tack till de i målet inblandade kvinnorna. Utan deras träta hade dessa utsagor aldrig bevarats för eftervärlden.
 
§ 7
 
Hust: Malin Burman inlade i Rätten en klagoskrift emot Karin Olofsdotter i Önskan, såsom hon förutan vad ord som hon med dottren Karin Köniksdotter växlat, de där skamlige varit på Kyrkovallen om S.Andreae dag förledit år icke förskont de frånvarande, utan
 
1./  kallat henne Lögnerska, som inlagt i Rätten lögnareskrifter,
2./  dottren som frånvarande var en hora, så väl som den som tillstädes var.
3./ Men som i Jorden ligger en horkarl, begärandes att på sådant ett laga straff följa måtte, och hennes hus till dess ära och reputation restitueras. Karin Olofsdotter klagade vice versa att hon av hennes dotter Karin Kuut överfallen blev med en hop smädeord i det hon först i Kyrkan tilltalte henne om en bindel, som kom deras piga till, den hon på pigans vägnar igen begärte, och som hon svarade henne pigan skola få sin bindel igen, enär hon får sitt Taffzkläde av pigan. Säger Karin Kuut, få hennes bindel igen, eljest lärer hon intet vackert hedra dig. Hon frågar varföre hon henne hedra skulle? Då begynner hon kalla henne Ryttarehora, Soldathora, jag håller dig för en Påstrukin hora, det henne svårliga förtröt, att hon av en person den hon intet kände skulle få sådant höra. Nekade sig talt om Modern, fader och systern det som deras ära angick. H: Malin sade dottern henne intet kunnat så överfalla som hon säger, där denna icke först med sin skamlösa Mun begynt sålunda, Gud nåde oss för dig såsom man intet kände dig. En hora äst du, en hora är syster din. Far din gick i Lappmarken och gjorde horungar, och Mor din en lögnerska som inlade i Rätten Lögnareskrifter.
 
Härover avhördes följande vittnen,
 
Nl:  Johan Erichsson i Fanbyn efter avlagd vittnesed betygade att Andersmässedag enär desse Stintor vore komne med varandra i trätomål på Kyrkovallen hörde han intet mera som han kan eftersäja, än, då de skildes åt, den ena gick österåt, den andra västeråt, sade Karin Olofsdotter i Önskan, en mörjerlig Man var far din, en Lappkäringridare var han, eljest ock att de horkalla varandre. Hörde ock att Lögnareskriften nämdes, Nl:  Mor din inlade i Rätten en lögnareskrift här. Den andra svarade, det lög du, min mor är en ärlig hustru, men du äst en hora, och en hora skall du vara till dess du det bevist.  
 
Nils Håkansson i Skede efter avlagd vittnesed bevittnade att då han hörde ljud av deras trätomål, sedan det var ändat, steg han utur stallen, och hörde därav intet mera, utan Karin Olofsdotter i Önskan sade, där du äter, så lär du.
 
Brita Mårtensdotter, en piga om sine 20 år, den ingen någon oärlighet hade att bevisa, avlade sin vittnes ed och berättade, att Karin Olofsdotter i Önskan kallade Karin Köniksdotter en hora, den andra kallade henne en Soldathora och en Knektehora igen, den andra sade åter en hora är du, och en hora är syster din, och en mörjelig Qwinna är Mor din, som lade Lögnareskrifter i Rätten här om året. Och när de voro gångne ifrån varandra sade Karin Olofsdotter, en Mörjelig Man var far din och som gick i Lappmarken och gjorde horungar. Vilken som först begynte horkalla annan, visster hon intet betyga.
 
Karin Joensdotter, en piga om sine 15 år, betygade att då folket var kommit utur Kyrkan Andersmässdagen, och hon skulle gå i Ladan efter halm, blev hon varse Karin i Önskan stående intet långt ifrån Klockstapeln, som ropade en mörjelig Man var far din, nog känna vi honom, han gick i Lappmarken och gjorde horungar, du och din syster äre horor I. Den andra ropade däremot, du skall vara en hora till dess du bevisar mig eller min syster något horstycke.  
 
Hust. Karin Hansdotter i Öden efter avlagd vittnesed betygade, att hon varken hörde begynnelsen eller ändan, utan när hon kom i stegluckan hålla de på att träta. Då säger Karin i Önskan, de orden skall du svara mig före. Ja säger den andra, en knekt hoora och en Soldathora äst du, mera hörde hon intet, utandå skulle skiljas åt, trätte likväl mera öster om boden. Vad det var hörde hon intet.
 
Märit Eriksdotter i Skede bevittnade, att hon varken hört begynnelsen eller ändan, utan Karin Köniksdotter kallade Karin i Önskan en hora och en Knektehora, mera hörde hon intet. Sedan vittnen sålunda voro avhörde, togs saken av Rätten uti noga överläggande, stannandes i följande slut:
 
R:  Emedan desse unge personer, J: Karin Köniksdotter Kuut ifrån Anundsjö socken och Länsmansdottren i Grundsunda Karin Olofsdotter i Önskan äre utav ett rägge tilfälle rakade med varandra uti trätomål,  som likväl tillförne varandra aldrig sett eller känt, uti vilken träta de varandra givit okvädinsord av hastige mode, ty plikte de å bägge sidor sine 3 marker Smt vardera efter det 43 Cap: Tingmb, vilka böter fördubbles efter det var hänt och skett på en Kyrkodag och Kyrkovallen. Men för det Karin Olofsdotter i Önskan vid samma tillfälle icke förskont de frånvarande, utan Karin Köniksdotters Sal:  Fader, som i jorden ligger, Modren och Systern än i livet med okväde ihågkommit, det vittnen betygat, ändock hon intet sådant tillstå velat,  förklarat sig med dem intet annat veta än ära och gott, ty pliktar hon för sådant obetänkt tal sine 12 marker Smt för dem vardera efter det 31 Cap: ådst:b: Stl, alldenstund det skett var emot så hedersamt folk uti sådan freqvens på Kyrkovallen. Och de restitueras till sin honeur, ära och resput på alla sidor
 
 
Här kan man låta sig påminnas om att Grundsunda ligger i norra Ångermanland, och den lappska kvinna med vilken Könik Kuuth hade anklagats för hor vid Åseletinget(se längre upp i denna tråd), Lucia Andersdotter, gifte sig med lappen Erik Persson i Åsele lappmark, som senare kom att flytta till skattelandet Örträsklandet, det allra nedersta/sydliga av skattelanden i Lycksele lappmark, ett skatteland som gränsade mot Ångermanland. Inte allt för långt geografiskt avstånd till Grundsunda. Att Grundsundaborna intresserade sig för Könik Kuuths förehavanden kanske även hade en viss koppling till att Könik Kuuths syster var prästhustru i Grundsunda, och således hade släkt i Grundsunda. Och att hålla sig á jour med vad maktens män har för otvättade bykar har alltid varit hett stoff hos gemene man.
 
De rykten som omgav Könik Kuuth, även långt efter hans död, är självfallet något man bör ta i beaktning i fallet med Hans Erssons hustru Barbro Köniksdotter, som ju på sin ålders höst predikade på samiska i Sorsele, i den onyktre prästens frånvaro(se tidigare inlägg i tråden). Uppväxt med en samisk mor och en samisk styvfar så var det fullt naturligt att hon behärskade samiska språket.
 
Och visst är det rykten, men det är uppgifter från samtiden, och utsätts man för både åtal om hor med en lappsk kvinna och rykten som uppenbarligen vägrar klinga av långt efter ens död, om att ha avlat horungar i lappmarken så är det högst sannolikt att det finns åtminstone något bakom dessa rykten. Och i tillägg till de uppgifter vi hade tidigare, från åtalet i Åsele, som ju handlade om hor, så har vi nu, med uppgifterna från Grundsundatinget, 20-talet år senare, uppgifter om att horet gav upphov till horungar. Könik Kuuth var inte unik. Det finns många andra fall av att lappfogdar och birkarlar dragits inför skranket för hor i lappmarkerna.  
 
Några konsekvenser som detta får för diskussionstrådens huvudman:
-Hans Erssons svåger den lappske skickaren Mårten Andersson behöver inte nödvändigtvis ha varit gift med en Eriksdotter. Det kan även ha varit en Köniksdotter, eftersom det talas om horungar, alltså pluralis.
-En ny möjlig faderskandidat till Hans Ersson seglar upp, lappmannen Erik Persson. Giftermål mellan icke-blodsliga styvsyskon var tillåtet. Nåväl, mycket finns kvar att ta upp rörande Hans Erssons fäderne, och andra i tråden redan omnämnda kandidater finns det flera anledningar att återkomma till.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2014-01-14 01:54)

2014-01-14, 19:41
Svar #10

Utloggad admin

  • Administrator *****
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2019-05-22, 07:26
    • Visa profil
Några inlägg är borttagna.
 
Med vänlig hälsning,
Viktoria Jonasson
Anbytarvärd / moderator Västergötland

2014-01-17, 01:12
Svar #11

Erik Holmlund

Vid närmare eftertanke så kan man nog utesluta lappmannen Erik Persson som möjlig fader till Hans Ersson. Något sådant skulle förutsätta att Erik Persson varit tidigare gift, innan han mellan Åseletingen 1657 och 1658 gifte sig med Lucia Andersdotter, och att HE avlades i detta tidigare gifte. Men kollar man när makarna HE & Barbro Köniksdotter på ålderns höst faller bort ur mantalslängden(vilket man gjorde vid 60 års ålder) så försvinner mantalsskatten för BK bort ur hustrukolumnen 1718 (vilket indikerar födselseår 1657 för henne) alltmedan HE fortsätter att betala skatt för egen del, som husbonde. Alltså pekar detta på att HE var yngre än BK och därmed synes det orimligt att HE skulle ha varit en son från Erik Perssons eventuella tidigare gifte. HE skattar i mantalslängden t.o.m. 1721, och är borta ur mantalslängden 1722. Det indikerar ett födelseår på 1661 för HE.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2014-01-17 01:24)

2014-10-16, 11:59
Svar #12

Börje Abramsson

Hans Erssons sonson Hans Hansson D.Y. gift 1753 med Maria Eliasdotter.
Lycksele F:1 Bild 140 / Sid 135 - Vigselboken
1753 Sept - Klåckar Hans Hanssons son Hans med Maria Elias dotter, Östersund
 
Enligt mig skall Maria Eliasdotter varit ifrån Jämtland!  Men vedertaget var att hennes far var Båtsman i Ångermanland. Han kan trots allt haft sina rötter i Östersundstrakten.  
Östersund hade inga kyrkböcker från denna tid. När blev Östersund officiellt, placerad på kartan. Jag har granskat vad som står i vigseluppgiften och kan inte tolka det annat än att det står Östersund!!!

2014-10-16, 12:46
Svar #13

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Börje: Det hade varit bättre om du lagt in ditt senaste inlägg under  istället.

2014-10-17, 09:23
Svar #14

Börje Abramsson

Tag gärna bort mitt inlägg den 16 oktober! Tack!
Det står faktiskt I Stensund

2017-08-17, 06:43
Svar #15

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
För kännedom: Hans Erssons son Könik Granlund ankom till barnaskolan i Umeå den 2/2 1699. Han var inneboende hos Marcus Bostadius i staden. En förteckning över Köniks personliga utgifter för de första 65 veckorna daterad 3/5 1700 (redan då kallar han sig Kenicius Joannis Granlund) återfinns bland länsräkenskperna ifall någon vill läsa. Enligt Per Sundins register över elever vid trivialskolan i Härnösand så studerade Könik Granlund där från år 1706, och därefter blev han inskriven vid Uppsala universitet från och med 14/10 1710 (Bygdéns herdaminne). Resten är, som bekant, historia.

Källa: Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län 73 (1699-1699) Bild 8340 / sid 1396 (AID: v840961.b8340.s1396, NAD: SE/RA/5511311)

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna