Äldre inlägg (arkiv) till 29 maj, 2010

[Lars-Olof Delsing]

Hej allihopa. Jag har länge funderat över klockaren Hans Ersson i Stensund, Sorsele och hans ursprung. Ossian Egerbladh är den som (vad jag vet) har diskuterat saken utförligast (i boken Sorsele 1671-1821). Jag refererar kort hans diskussion, sedan kommer mina egna synpunkter. Jag vill gärna ha kommentarer från folk som har fler källor än jag.
 
Egerbladh skriver: En rad skribenter tycks vara eniga om att han var från Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) i Umeå socken, att hans hustru hette Anna Mickelsdotter och att hon härstammade från Granö. Egerbladh påpekar att ingen belagt uppgifterna i dokument, och han skriver att en forskare (som han inte namnger) har antagit att HE varit nybyggare i Tväråträsk i Sorsele. Egerbladh tillägger Att HE var bondeson från Umeå socken förefaller att vara en mycket trovärdig uppgift. Men att söka belägg för att på han kom från Tväråträsk stöter på stora svårigheter.
 Egerbladh refererar också Bygdén (1923-28) som skriver att HE var svåger till komminister Henrik Lyckselius (kallas också Svenonius och Lappo och ”var äkta same). Enligt Egerbladh heter Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter, och han visar att HEs hustru heter Barbro Königsdotter. Då är det svårt att se svågerskapet dem emellan, menar Egerbladh.  
 Egerbladh citerar också Læstadius (1833), som menar att Hans Ersson varit styvson till Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo (äkta same enligt Egerbladh). Till sist nämner Egerbladh en uppgift ur domboken 1706 som säger att HEs svåger var skickaren och samen Mårten Andersson.
 
Egerbladh skrider till verket genom att acceptera huvudantagandet att HE kom från Ume socken. Han visar att HE inte kan vara identisk med de två Hans Ersson som finns belagda i Tväråträsk, Umeå. Han belägger dock inte på något sätt att HE är från Umeå, det är bara en mycket trovärdig uppgift. Han visar dock att det finns en möjlig svärfarskandidat till HE i Granö, Umeå. König Persson.
 Egerbladh lägger alltså inte fram vilka de trovärdiga skälen för att HE kom från Umeå. Det rör sig förmodligen delvis om följande anteckning ur Lyckelse HF bok AI:4 sid 102: Hans Hansson klockaren d 1765 73 år gammal, son till Hans Ersson ifrån Umeå och Tväråbäck som var första klockaren i Sorsele. Hans Ersson dog 1722. Johan Hanssons broder Anders Hansson d 1781, 74 år gammal och dess hustru Barbro Laestander d 1778, 77 år gammal (länsman Lestanders dotter ifrån Arjeplog). [citerat här efter Kjell-Åke Lundströms forskningsmaterial]
 Anteckning verkar understödjas av ortnamnen Tväråträsk (numera Tvärålund) och Tväråbäck i Umeå och ortnamnet Tväråträsk i Sorsele. Åtminstone kan man tolka den av Egerbladh citerade Sorseleforskaren på detta sätt. Egerbladh påpekar dock att Tväråträsk i Sorsele upptogs som nybygge först 1783 (60 år efte HE:s död).
 Anteckningen i Lycksele HF-bok är gjord efter 1778. Om vi angriper frågan från en källkritisk synpunkt bör vi rimligtvis värdera domboken från 1706 som den mest vittnesgilla. Noteringen är skriven under HEs livstid och säger alltså att han har är svåger med skickaren och samen Mårten Andersson.  
 Vi vet att HE:s hustru hette Barbro Königsdr; hon nämns i 1723 års dombok som hans änka och som moder till sonen Hans, vilken är född 1692. Det är alltså knappast genom hustrun Barbro som HE är besvågrad med Mårten Andersson. Svågerskapet måste i stället bestå i att Hans Ersson haft en syster som som varit gift med samen Mårten Andersson.  
 Det hände ibland att svenska bondsöner och bonddöttrar gifte sig med samer. I de kända fallen har det dock alltid varit i samband med att samen blivit bofast nybyggare. Eller känner någon till en sådan nomadiserad svensk/svenska? Den rimligaste tolkningen, menar jag, är att Hans Erssons själv var same, och att hans syster var gift med samen Mårten Andersson.
 Andra tidiga klockare inom lappmarken var samer; det gäller åtminstone Adam Christofferson i Noret (Åsele), Mårten Mårtensson i Falträsk (Lycksele) och Anders Johansson i Arvidsjaur. Dessa har blivit nybyggare i samband med att de blivit klockare. Även Nils Andersson, skattlapp på prästbordet i Lycksele, var klockare. Man kan också notera att de tre första prästerna i Sorsele var samer: Henrik Lyckselius, Lars, Rangius och Sjul Mårtensson (Granberg). Den fjärde var König Hansson Granlund, son till HE.
 Enligt den näst äldsta uppgiften (Læstadius 1833) var HE styvson till samen och prästen Henrik Svenonius/Lyckselius/Lappo. Det är omöjligt att veta om det är Henriks kända hustru eller en annan hustru som är mor till HE i så fall. Likväl finner jag det slående att han enligt de äldsta källorna har både en samisk svåger och en samisk styvfar.
 En ytterligare uppgift som kan vara av intresse finner vi i domboken från år 1700 (här citerad efter Egerbladhs Sorselebok) där Hans Ersson vittnar om bl a julhelgen föregående år: ”att ingen Gudstiänst blef sädan den dagen af honom [Lars Rangius] hållen, utan Klåckarens Hustru har läst i Postillan, för tillstädes warande Allmoge.” Klockarens hustru är alltså Hans Erssons hustru. Man frågar sig varför hustrun får läsa ur postillan. Jag vet inte om det fanns en samisk postilla vid denna tid, eller om det är en svensk postilla som avses. Var det för att hon var den enda som hade svenska som modersmål som Barbro Königsdotter fick läsa ur postillan? Är det någon som kan upplysa om huruvida det fanns en samisk postilla i bruk år 1699?

[Carl-Oskar Lundström]

Hej Lars-Olof!
 
Intressanta tankar du lägger fram. När den första samiska postillan förekom, har jag ingen koll på. Inte heller känner jag till något om samen Mårten Andersson. Du har rätt i att en övervägande del av klockare och präster i lappmarken var samer. Däremot är jag osäker om klockaren Anders Johansson i Arvidsjaur verkligen var same. Inte har jag heller gjort någon egen forskning om Hans Erssons härkomst. Men det har andra gjort.
 
Då det gäller Hans Erssons och hans hustrus härstamning, så tycks den mest omfattande utredningen kunna tillskrivas Erik Gunnar Lindgren i ”Anteckningar om Hedlunda by” (Lycksele 1975). På sidorna 41-52 utvecklar han sitt resonemang kring släktförhållandena. Där framgår det att Hans Ersson med största sannolikhet var från Granö by i Degerfors (nuv. Vindeln), samt kusin till sin hustru Barbro Königsdotter.
 
Lindgren sammanfattar på sidan 49 tio punkter som bevis som finns att Hans Ersson från Granö är identisk med Hans Ersson i Sorsele. Dessa tio är:
 
”1) Vid en genomgång av tidsskedets alla bönder med namnet Erik i Umeå socken, så kan man som tänkbara fäder till klockaren Hans Ersson utesluta alla utom två: Erik Pädersson i Granö och Erik Olofsson i Tväråträsk. Den senares son Hans stannar emellertid kvar på hemmanet i Tväråträsk.
2) Hemmansköpet i Klabböle skulle ej ha försökts utan släktförbindelser. [Här gäller det ett hemman som Hans Ersson i Granön köpt 1679 och som ägdes av sterbhuset till fältskär Axel Olofsson Orm, som var bror till König Olofssons hustru Anna Olofsdotter, min anm.]
3) Efter det misslyckade hemmansköpet försvinner Hans och Barnro spårlöst från Umeå socken, och man kan ej senare återfinna dem i Umeå sockens begravningsbok.
4) Hans Ersson liksom Barbro Königsdotter återfinnas i Lycksele-Sorsele dödbok.
5) Namnet König var ej vanligt bland samerna.
6) Tunéus skriver i sitt herdaminne Hans Königsson, medan prosten Erik Lindahl skriver Hans Ersson. Vilken annan Hans från Umeå socken kunde ha fått två farsnamn utom Hans i Granö med fosterfadern König? [Här har Lindgren tidigare visat utifrån ett tingsprotokoll från Umeå 2-11 okt. 1676 att König Persson uppfött sin brors – Erik Perssons – barn efter att denne drunknat 1667, min anm.]
7) Kusinerna och klockarna Per Persson i Ekorrträsk och Hans Hansson i Sorsele togo till hustrur två systrar från samma familj i Falträsk. Detta tyder på tidigare förbindelser mellan familjerna.
Namnen Erik, König och Peter (Petrus) återkommer i de senare barnkullarna inom släkten i Sorsele.
9) Släktingar till König Perssons hustru stå som långivare till Hans Ersson i Sorsele. (Här avses borgare i Umeå).
10) Bröderna Samuel och Thomas Linder från nybygget Blåbergsliden i Burträsk foro som vuxna åt skilda håll. Samuel blev bonde och kyrkvärd i Ekorrträsk och senare i Tannsele, medan Thomas blev soldat och rustmästare i Bygdeå. Båda männen togo emellertid hustrur bland Per Erssons och Hans Erssons efterkommande, vilket även detta tyder på släktförbindelser.”
 
Gunnar Lindgren lutar åt att Hans Erssons mor var den forna ”hustru Barbro Simonsdotter” som nämns vid Umeåtinget 1700. Han tillägger dock att det här förekommer osäkerhet. Barbro Simonsdotter var dotter till birkarlen Simon Olofsson o.h.h. Malin Matsson i Granö. Lindgren diskuterar svågerskapet som skulle ha rått mellan Lyckselius och Hans Ersson och visar på att begreppet svågrar var mer vidare då, och att Barbro Simonsdotter var systerdotter till Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter. Vad JAG dock undrar över är om det förutom Bygdéns påstående om svågerskap finns någon äldre källa eller anteckning om att dessa två var svågrar. Læstadius redogörelse att Hans Ersson var styvson till Lyckselius tycker jag låter mer intressant. Det skulle då betyda att Kerstin Mickelsdotter var Hans Erssons mor (och änka efter Erik Persson). Tyvärr saknas otvetydiga källor, så vi torde få leva i ovisshet om hur det riktiga förhållandet var.
 
Mvh/ Carl-Oskar Lundström

[Lars-Olof Delsing]

Hej Carl-Oskar!
 
Tusen tack för referensen. Tack också för att du stillade min nyfikenhet genom att gå igenom argumentationen hos Lindgren. Jag har hittat boken hemmavid (Lunds universitetsbibliotek) och har beställt den.
 
Lindgrens första argement utgår från förutsättningen att Hans Ersson kommer från Umeå och flera av de andra berör snarast hans hustru. Vissa argument verkar dock mera övertygande (och pekar mot att HE var från Granö), men jag ska läsa noga och återkommer förhoppningsvis i ämnet
 
Lars-Olof

[Rune Forsgren]

Erik Gunnar Lindgren hade lagt ned en hel del arbete, och det kan hända att hans slutsats var korrekt. Jag tar inte ställning för eller emot någon teori, däremot har jag stora problem med hans 10 punkter. Som Lars-Olof påpekar ovan kan åtskilliga av punkterna lika gärna förklaras via hustrun (åtminstone nr 5, 7, 8 och 9). Nummer 1 betraktar jag som nonsens. Det är helt omöjligt att gå igenom alla de Erik som fanns i Umeå i mitten av 1600-talet. Det fanns ungefär 30 st i mantalslängderna, dessutom soldater m fl.
Vad gäller nr 6, så samlade HJ Tunaeus  under 1700-talets andra hälft in en mängd uppgifter. Arbetet med herdaminnet över Lappland skedde under 1780-talet. Han hade knappast egen kännedom om de tidiga prästerna, utan fick förlita sig på olika uppgiftslämnare. Att König Granlund (Hansson) förses med en far Hans Königsson ser jag inte som speciellt förvånande. Man ska dock notera att i det tryckta herdaminnet står det bara klockarson från Sorsele.  
Punkt 2 är däremot helt korrekt. På vårtinget 1680 behandlas Hans Erssons i Granö hemmansköp.
 
I en artikel i Från bygd och vildmark 1 (1910) behandlande Sorseles äldre historia poängteras att Hans Ersson skulle ha varit svensk. ...från Umeå socken en svensk man, Hans Ersson..., Den förste svenske prästen Koenicus Granlund. Artikeln bygger till stor del på Ericc Lindahls utkast till en präst- och kyrkohistoria för Sorsele. Den finns under Sorsele C:1. Där kan man notera att Lindahl inte skriver om Hans Ersson var svensk eller lapsk, däremot nämner han om alla Granlunds företrädare att de var lapska. Detta skulle då möjligen kunna tolkas som att han inte var det. Eric Lindahl var från Umeå, präst i Sorsele 1749-67, men själv för ung (f 1717) för att ha egen kunskap om Hans Ersson, Så man får förmoda att han fått uppgifterna av klockaren Hans Hansson. Det är alltså från Lindahl vi får uppgiften om att Hans Ersson kom från Tväråträsk.
I originalet är Tväråträsk skrivet med grövre stil, eventuellt står något annat under. Lindahl blev sedan präst i Lycksele, och kan därför förmodas stå för uppgifterna i Lycksele kyrkobok. Han var vidare den som lämnade uppgifter rörande Lycksele med omnejd till HJ Tunaeus.
 
Arr König Persson i Granö hade en dotter Barbro visas vid hösttinget 1680, där han får böta för att han  undanhållit henne vid räkningen. Hon var då 18 år.
Erik Persson i Granö hade minst fyra barn, därav tre (en dotter och två söner) födda före 1661 och minst en (okänt kön) senare.Per E i Granö och Nils E i Tegsnäset var söner, om Zachris E i Tegsnäset också var det vet jag inte.

[Rune Forsgren]

I Matrikel öfver i Upsala studerande Norrlänningar (Erik Modin o E. N. Söderberg) står 1710. Kenicus Granlund f i Sorsele (af lapska föräldrar) Källan till detta anges dock inte.
I Uppsala universitets matrikel står efter Kenicus Granlund Lappo, vilket jag tolkar som att han var från Lappland. Han skrevs in tillsammans med västerbottningarna Gabriel Wenman och Isaacus Grape. De kom på rekommendation av rektorn vid Härnösands gymnasium (om jag fattat latinet).
De två första lappska böckerna kom 1619 (enl Norrländsk Uppslagsbok).

[Carl-Oskar Lundström]

Hejsan!
 
Gjorde ett litet fynd som tycks styrka Erik Gunnar Lindgrens slutsats.
 
I Arjeplogs kyrkoräkenskaper maj 1685 lämnas uppgiften att Arjeplogs kyrka erhållit pengar för det att Hans Ericsson Gran ifrån Sortzelet låtit begrafwa ett barns l?k i k?rckan.
 
Detta torde knappast handla om någon annan än klockaren. Namnet Gran (eller Graan) tycks även ha burits av soldaten Per Ersson, som enligt Lindgren skulle ha varit bror till Hans Ersson. Gran syftar förstås på hembyn, som då borde var Granön. Tyvärr ställer det förstås till en del att det i Sorsele finns samebyn Granbyn.
 
Likaså ger det ett visst stöd för Hans Erssons härkomst från Granö att sonen König som präst tar sig namnet Granlund.
 
Att hustrun Barbro Königsdotter var från Granö är väl knappast att ifrågasätta? Detta ger i så fall ännu ett stöd att Hans Ersson var från nuvarande Vindel-området.

[Erik Holmlund]

Att König tar namnet Granlund ger absolut inget stöd för att Hans Ersson kommer ifrån Granö, eller Vindelområdet. Att en person boende i Sorsele tar sig ett namn som innehåller ordet Gran måste vara ett väldigt starkt indicium på att vederbörande har rötterna i samebyn Gran. Samebyn Gran är den största samebyn i Sorsele vid den här tiden och en stor andel av befolkningen har rötterna i den.

[Rune Forsgren]

En korrigering, i del 4 av Uppsala universitets matrikel finns bl a förklaringar. Där skrivs att med Lappo menas lapp, same. Således inte från Lappland, som jag trodde.

[Rune Forsgren]

König Granlund hittar jag som dopvittne i Lycksele bara fem gånger. De två första till barn åt Umeå- och Granöbor. Dels Per Eriksson (den eventuelle farbrodern) och dels Zachris Jonsson (vars hustru kan ha varit en moster). Därefter två gånger när Örträskborna Lars Olofsson resp Samuel Samuelsson får barn 1718. Sedan ett långt hopp till 1739 när kollegan Petrus Fjellström får barn.  
I mantalsängden 1718 finns en kommentar om Pedagog H Königh Granlund ... .. .. .... och skall ingen lön njuta. Intressant att få veta vad andra tyder inledningen till.

[Magdalena Larsson]

En gång för alla: vem var König Persson gift med, och hur ser hennes anor ut? Enligt somliga verkar hennes mor vara Malin Ericsdotter Njurenia, Malin Zachrisdotter Njurenia, och andra åter Barbro Håkansdotter. Hennes far är väl Olov Svensson Orm, och bror Axel Olovsson Orm? Enligt Staffan Bengtsson lördag den 15 juli 2000 kl. 22.42 under Etniska grupper: Samer (lappar): Mårten Mårtensson i Falträsk, Lycksele sn: Vem var hans far?  var Olov Orm gift med Malin Ericsdotter Njurenia, och detta har ingen dementerat där. Vem var i så fall hon? Och har någon forskat på denna Orm-släkt?

[Marlene Brännström]

Mårten Mårtensson född 1665 i Umebyns sameby, Sorsele. Död 23/2 1719 Falträsk, Lycksele. Gift med Karin Mårtensdotter född 1670 Umebyns sameby, Sorsele. Död 24/2 1740 Falträsk, Lycksele. Mårten och Karin gifte sig 1686 Lycksele. Mårten ska enligt uppgift ha gått i skolan och varit både läs och skrivkunnig, vilket kom väl till pass eftersom han både var klockare 1694 och skickare (fjärdingsman)biträdande åt byalänsmannen i Umebyns sameby.Han finns nedskriven i domboken 1699 som länsman. Samma år fick han böta för tjuvfiske i Falträsket då brodern Olof övertagit skattelandet. Alltså hade han inte kvar en skattelapps privilegier, och nybyggarrättigheter hade han ännu inte erhållit. Detta var inte sista gången Mårten var inblandad i tvister gällande fiskerättigheter mellan traktens bönder och samer.
Mårtens far ska ha enligt mina uppgifter varit Mårten Olfsson/Jonsson Djäkne gift med Anna Axelsdotter Orm dotter till regenmentsfältskärar- en Axel Olofsson Orm.
Jag har inte hittat några anor på Mårtens sida längre bak än hans far. På mordens sida finns det dock anor dokumenterade så långt bak som 1240 talet.
Ang. Olov Orm så har jag uppgifter på en Olof Svensson Orm ( far till Axel Olofsson Orm) han var regemäntsfältskär och gift med Barbro Håkansdotter.

[Staffan Bengtsson]

Marlene
 
Mårtens mor var inte dotter till Axel Olofsson Orm. Om du går in under Etniska grupper/Samer/Mårten Mårtensson kan du läsa mer om detta.

[Rosita Lundström]

Hej. När skulle han ha varit skriven i Stensund? Min mor kommer därifrån, hette Lindgren som ogift, Linder som gift i Nyby. Mor hette Eina Elisabeth född 230128, dotter till August Lindgren o h h Matilda född Johansson, Saxnäsby?
Båda avlidna mellan 1953-1965. Jag som undrar heter Rosita Lundström, född Linder, Nyby Sorsele. Dotter till Bror o Elisabeth(Lisa)Linder. Rosita Lundström, 0950-80 02

[Erik Holmlund]

1) I en skrivelse till konsistoriet 1728-03-31 kallar kyrkoherden i Lycksele Olof Graan, sin komminister i Sorsele
Könik Granlund för 'lapp' och varandes 'av lappsk nation':
Nu ehuruwäll några af den lappska nation, som kommit till at studera, gifwit godt hopp om sig, så länge de warit
wijd Kongl. Gymnasium och Academien; men så snart the till Sacrum ministerium blifvit wärdige ährkiände, och kommit
till fiället, hafva the begynt ett annat lefwerne och j Fyllan framfarit med trätor och slagsmåhl, ibland sina
åhörare Lapparna som de lijkwäll annorledes borde underwijsa. Men hwad denne Hr Kiönig Granlund angår, så hafwer han
utaf them alla, varit den fogligaste och stiligaste och på den tijden han siälf intet godt kan uthrätta så söker han
intet heller att nedbryta, hwad andra upbygga såsom ty wär skiedt är af de andra präster som af lappska nation warit.
http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand25/SE_FOARK_25_04_04.pdf (sida 6 & 7)
 
2) I en skrivelse till konsistoriet 1728-06-10 kallar Könik Granlund sig själv för lappoike i en bedjan
till konsistoriet om att få byta tjänst:
Bediande och ödmiukelin, att så framt passion framdeles icke lindras, utan mehra tilltager, at Jag då kunde hafwa
hopp antingen till förwäxling till ScholaeBestälningen (fast jag veet att det är swårt med en will lappoike) elr få mig
en hielp i arbetet den jag med kost och löhn will uppehålla, på det Jag såleds som är...  
http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand25/SE_FOARK_25_04_04.pdf (se sida 9)
 
Punkt 1) och 2) tycker jag är mycket starka bevis för att Könik Granlunds far Hans Ersson INTE kan ha varit av
svensk härkomst. Det är fullständigt orimligt Könik Granlund skulle kalla sig själv för en lappoike om bägge hans
föräldrar var av svenskt ursprung. Det går inte att försöka bortförklara på samma sätt som jag har sett att flera
har försökt bortförklara det faktum att Könik Granlund skrivits in vid Uppsala Univ. med tillskrivna epitetet 'lappo'  
med att de rörde sig om svenskar boende i Lappland. Jag har haft svårt för den tolkningen, och nu hoppas jag att alla
andra slänger den tolkningen på soptunnan. Nåväl, jag accepterar tills vidare att Hans Erssons hustru Barbro Königsdotter kom från Granön och var dotter åt bonden König Persson, så det är väl oavgjort på den tolkningen då .  
Vad Könik Granlund med menar med 'lappoike' lär vara 'lappson'. Pojke är väl ett låneord ord från finskan
och i finskan betyder ordet 'son' och det är väl inget långsökt antagande att ordet kan ha använts i bemärkelsen 'son'
även i Sverige i äldre tider. Lappson alltså. Fadern lapp, modern svensk. Klockrent.
 
Case closed. Stryk Erik Persson i Granön som far till klockaren Hans Ersson ur era antavlor.

[Erik Holmlund]

Som sagt så tycker jag det citaten i det ovanstående inlägget bevisar att Hans Ersson inte kan ha varit svensk. Men det finns ju en uppsjö av ytterligare indicier som i sig inte bevisar något, men som ytterligare stödjer påståendet att Hans Ersson var lappsk, som även de kan vara värda att omnämna:
 
3) Hans Ersson tituleras profoss. Jag vet uppriktigt sagt inte i vilken källa uppgiften att han var profoss kommer ifrån men det tycks vara en uppgift som repeteras av många forskare. Så här skriver von Duben i I Lappland och Lapparne, tryckt 1873, sid 35-36 om profoss-befattningen:
Det är sådana afsigkomna varelser, s. k. fattiglappar, hvilka slå sig på kring-vandring och tiggeri i hemlandet, eller uppträda som vallhjon i sydligare delar af Norrland och vid dess kuster. Ur dem rekryterades fordom de s. k. Socken-lapparne, hvilka åtogo sig profoss- och afdragare-befattningar i orterna omkring.  
Von Duben talar förvisso om sockenlappar, men profoss-titeln tycks ofta ha varit en befattning som tilldelades just lappar.  
Märk väl att de militära profosserna torde vara att betrakta som ett helt annat kapitel.
Tips på andra profosser i lappländska socknar mottages gärna, oavsett om de är svensk, finsk eller lappska.  
 
4) Hans Ersson bebor ju ett lappskatteland. Märkligt att ingen tillmätit det en större vikt.
Har ingen undersökt vidare i mantalslängder/uppbördsböcker om det fanns någon Erik bland skattlapparna i Umeå lappmark  
som kan ha farit hans far?
 
5) Könik Granlund kallas som sagt för 'lappo' på ett flertal platser. Det borde inte ha viftats bort så lättvindigt.
 
6) Könik Granlund uppges i en konsistorieberättelse från 1740 vara mäktig lappska språket(återges även i herdaminnet). Han har inte lärt det sig av sin moder, det är helt klart. Förvisso förekommer det att personer utan lappsk påbrå kunde  lära sig lappska. Att uppges vara mäktig ett språk, det är ett starkt uttryck. Man kan inte bara vifta bort det som en oviktig detalj.  
 
7) Hans Erssons dotter Barbro Hansdotter var gift med lappen Mårten Turesson (af Gran) som mig veterligen inte finns antecknad någonstans som nybyggare. Det är extremt ovanligt att helsvenska nybyggardöttrar gifter sig med lappar som inte är nybyggare, om det förekommer så är det väldigt mkt av undantag. Att döttrar till lappska nybyggare gifter sig med skattlappar är dock inget ovanligt.
 
Carl-Oskars fynd nämnt längre upp i tråden, från Arjeplogs kyrkoräkenskaper är mycket intressant:  
Hans Ericsson Gran ifrån Sortzelet låtit begrafwa ett barns lÿk i kÿrckan
Dock tolkar jag det inte på samma sätt som Carl-Oskar. Jag tolkar inte Gran som en del av ett namn utan som en beteckning för tillhörighet till Grans lappby. För övrigt fanns inget kapell 1685 i Sorsele, utan då låg kapellet i Gillesnoule. Kyrkan i Sorsele byggdes väl ca 1693. Det utesluter förvisso inte att en svensk nybyggare kan ha slagit sig ner vid Sortzehlet redan innan. Dock utesluter det väl att klockarskapet som sidosyssla var något som kan ha utlovats eller lockats med för att få någon svensk nybyggare till platsen.
 
9) Som redan anförts av andra så vimlar det lappska klockare i fjällsocknarna. Det var regel med ytterst få undantag, att de tidigaste klockarna i fjällbygderna var lappar.
 
Sen finns ju de olika anteckningarna om Hans Erssons svågerskap med lappar, som jag dock avstår från att kommentera
här och nu. Kanske reder det ut sig en dag på den punkten .
 
Hursomhelst, det känns som att det har grottats för lite i mantalslängder/uppbördsböcker över Umeå lappmark när det
gäller fallet Hans Ersson, eller har jag fel? Kanske finns där någon Erik som möjlig fader.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-05-24 20:34)
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-05-24 21:59)

[Carl-Oskar Lundström]

Enormt intressant!  
 
Att König Granlund kallar sig själv lappoike kan inte betyda annat än att han själv är ur samiskt ursprung. Punkt 1 och 2 ovan tycker jag bevisar Königs samiska härkomst!
 
Rörande de övriga punkterna i tur och ordning:
 
3) Bropfossen Hans Ersson nämns i Lyckseletinget 1692 (i avskrift hos Egerbladh Sorsele 1671-1821, s. 61).
 
4) Det fanns inget som hindrade att icke-samer kunde vara ägare av lappskatteland. Det finns flera exempel på detta från den äldre tiden innan formella nybyggesinsyningar gjordes. (T.ex skattade klockaren Olof Læstander år 1730 för landet Sjuga i Arjeplog som han kommit i besittning några år tidigare - Tinget i Arjeplog 1733-01-27). Någon Erik har jag inte kunnat finna i mantalslängderna för Granbyn som passar in som far till Hans Ersson. Intressant är att han skattar för sitt land Olselet tillsammans med en Michell Andersson åren 1694, 1697, 1698 samt 1699. Denne bör med mycket stor sannolikhet vara identisk med den Mikael Andersson som var bosatt i Arjeplogs kyrkostad (och ägare av det tidigare nämnda skattelandet Sjuga). Mikael Andersson nämns i Arjeplogs dödbok 1724 vara fordom född i Iuchs byn och Umehå Sochn af Anders Pärson och Karin. Alltså barnfödd i Hjuken, uppges vid sin död vara 50 år gammal och alltså född ca 1673. Han gifte sig ca 1694 med Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) från Arjeplog.
 
5) Det förekommer dock att icke-samer från Lappland kan kallas Lappo. T.ex. kallas Petrus Noræus så i akademiska konsistoriets protokoll 1678-08-22 (se t.ex. Bygdéns Hernösands stifts herdaminne  III, s. 271). Noræus var son till kyrkoherden Erik Noræus i Silbojokk (som var bördig från Nora i Ångermanland) och dennes hustru Barbro Persdotter (som dock i sin tur var dotter till lappfogden Per Anundsson... vars hustrus ursprung jag köper din på annat ställe framlagda teori).
 
6) Det var vanligt att personer uppväxta i Lappland under denna tid kunde samiska eftersom den större delen av befolkningen var samer.
 
7) Kan bara hålla med. En annan sak var om samen var nybyggare, då finns det ett flertal exempel... men inte annars.  
 
Ja det torde vara Grans sameby som avses med namnet Gran. Jag har ändrat mig nu!  Dock vill jag se det mer som ett namn eftersom det låter det underligt med Gran ifrån Sortzelet eftersom jag aldrig annars har sett det skrivet så rörande folk från den intilliggande Granbyn. Det brukar bara stå Gran eller Granbyn på de samer som nämns vara därifrån.
 
9) Möjligen få undantag, har dock inte koll på alla. En icke-samisk klockare är t.ex. Olof Læstander i Arjeplog (verksam från ca år 1700). Men hans företrädare Per Gunnarsson var möjligen same, men nämns dock även ha varit bruksknekt.
 
Svågerskapen är intressant. Jag vill citera en av Hans Erssons ättlingar, nämligen Petrus Læstadius. Denne var född 1802 och har alltså endast muntliga sägner berättade om Hans Ersson. Hur som helst är uppgifterna intressanta. Han skriver (Fortsätning af Journalen öfver missions-resor i Lappmarken, innefattande åren 1828-1832, s. 401): [...] Sorsele nybyggare åter hufvudsakligen från en der varande Prests, Herr Henrics, Styfson, Hans Ersson, hvilken var Klockare på stället, och från Lappar. Samt på sidan 431: Såsom i Arieplog och Silbojock någon af de första presternas söner blef klockare och derigenom stamfar för nybyggare, så var det äfven här. Herr Henric, hvars tillnamn lärer varit Lyckselius, var Capellan i Sorsele på 1670. 80 och 90-talet, och hade en styfson vid namn Hans Ersson, som blef klockare på stället [...].
 
Vad jag kan tycka är intressant är varför ett nybygge i Sorsele får namnet Tväråträsk och att Hans Ersson uppges enligt en anteckning från 1700-talets slut i en av Lyckseles husförhörslängder härstamma från Tväråträsk i nuvarande Vindeln. Ossian Egerbladh har dock avfärdat de Erik i Tväråträsk som kunnat antagas vara Hans Erssons far.
 
Hur som haver, Hans Ersson måste ha varit same. Allt tyder på det. Men som sagt, jag har inte kunnat finna någon Erik i Granbyn i mantalslängderna som kan vara hans far.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Ja, visst var det ett intressant fynd. Klockarsläkten i Sorsele är ju så enormt dominant bland
nybyggarsläktena i Sorsele socken. Dominant i den meningen att den är spridd till ja, i princip varje by, så  
det är ju ett kapitel i Sorseles historia som måste skrivas om, för uttrycka det lite dramatiskt. Tyvärr lär ju de felaktiga uppgifterna om Hans Erssons ursprung i Granön lär leva kvar länge. Thank you Internet  
 
Jo, det är sant att svenskar kunde inneha lappskatteland, och det är sant att det förekommer att svenskar
kunde prata lappska och jo, det förekommer svenska klockare i lappmarken likväl som det antagligen går hitta någon svensk profoss i lappmarken(även om jag inte lyckats med det sistnämnda). Men gemensamt för alla dessa påståenden är ju att om går man konsekvent på undantagsfallet rörande flera indicier som egentligen pekar åt ett annat håll, det är då man riskerar att hamna helt fel som i detta fall. Men ja, det är lätt att va efterklok.
 
Jo, att Tväråträsk förekommer i Sorsele och Degerfors är det ju inte bara du som har påpekat utan många före dig. Det tål att påpekas att det finns biflöden till åtminstone Byskeälven, Bureälven, Rickleån, Umeälven, Åbyälven, Ängesån, Piteälven & Umeälven som samtliga heter Tvärån(Google kan va bra), enbart i övre norrland. Att det uppstår flera Tväråträsk på olika ställen förefaller väldigt naturligt och inget konstigare än att det uppstår flera orter som heter Nyliden eller Storsjön på olika håll utan att det behöver finnas nåt samband dem emellan. Jag tycker egentligen inte att Tväråträsk är ett så pass unikt ortsnamn att har något indicievärde alls. I min bok hör Tväråträskindiciet till kapitlet konstruerade stödjeteorier  
 
Vad gäller namnskicket i Umeå lappmark så stämmer det ju så som många har sagt, att König var ett ovanligt namn i Umeå lappmark, om det ens finns belagd någon namnbärare med det förnamnet, men det utesluter ändå inte att Barbro Königsdotter kan ha varit lappsk. För 1600-talet finns ju endast källor över skattlapparna, dvs en delmängd av det lappska kollektivet, så det kan mkt väl ha funnits någon lapp som hette König. Att det dessutom är just Umeå lappmark vi pratar om gör det hela desto mer sannolikt eftersom förnamnet König är väldigt vanligt i just Umeå och namnskicket när det gäller lappska förnamn i olika lappmarker tycks ha mer gemensamt med de kustbygder som en viss lappmark hade kontakter med, än med andra lappmarker. Det är en känsla jag fått.
 
Förresten, har sett att du verkar mkt insatt i Arjeplogs förhållanden. Du råkar inte ha kopplingar till nybyggaren Nils Mårtensson Lundström i Björkliden, Arjeplog?

[Carl-Oskar Lundström]

Ja vi får se vad som kan återfinnas framgent rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter. Om det är så att Hans Erson var styvson till Henrik Lyckselius så borde alltså Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter vara klockarens mor. Men inget finns i domböcker som pekar på ett släktskap mellan Kerstin och Hans Ersson de få gånger de båda nämns i samma protokoll. Lyckselius hustru har påståts härstamma från Vindeln. Vilken källan som säger det känner jag ej till just nu.
 
Tyvärr är det ju ett begränsat källmaterial för den tid det gäller, men man kan ju hoppas att det dyker upp fler intressanta dokument som klargör släktförhållanden rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter.  
 
Jag har inga kopplingar till Nils Mårtensson Lundström. Min farfars far (visserligen född i Sorsele) kallade sig Lundström efter att mamman gift sig med en Burträsk-Lundström.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Föräldrarna till den Mickel Andersson som du nämner, dvs Anders Pärsson och hustru
Karin, har de identifierats i Hjuken i någon källa?

[Gudrun Norstedt]

Tack Erik för att du tipsade mig om er intressanta diskussion! Jag har några funderingar.  
 
Visst var samer klockare - Lycksele hade bevisligen en samisk klockare vid samma tid. Men finns något exempel från sent 1600-tal på att en same blivit klockare utan att tidigare ha varit inskriven vid Skytteanska skolan? Finns det några uppgifter om att Hans Ersson studerat där? Jag har inte hittat några sådana.
 
Om Hans Ersson nu var styvson till Henrik Lyckselius, och om denne var same som det brukar säga - skulle inte detta kunna vara tillräckligt för att Hans Ersson skulle omtala sig som lapp, även om hans biologiska far inte var det?
 
Jag har sedan tidigare gått igenom alla mantalslängder för Umeå lappmark för den här tiden och registrerat alla skattelappar. Den enda Erik jag hittar är en Erik Eskilsson som dyker upp vissa år. Hans är för övrigt inte heller ett namn som finns inom Granbyn i slutet av 1600-talet (utom Hans Ersson). Någon enstaka Erik och Hans finns i den angränsande Arvidsjaursbyn i slutet av 1600-talet, men inte på något av landen närmast Sorsele.
 
Den person som Hans Ersson vissa år skattar tillsammans med, Mickel Andersson, är också lite udda. Anders är visserligen ett ganska vanligt namn i Granbyn, men Mikael förekommer inte i övrigt i slutet av 1600-talet. Inte heller i Arvidsjaursbyn eller Umbyn. Dock ser jag nu att en annan skribent spårat honom till Hjuken, så det kanske inte är så konstigt.
 
Jag har alltså svårt att hitta någon koppling mellan Hans Ersson och övriga samer i Granbyn. Fast han kan förstås vara same utan att komma från trakten.
 
Det var inget ovanligt att nybyggare innehade lappskatteland. Dock var det ytterst ovanligt på 1600-talet. Hans Ersson var den första nybyggare som blev innehavare av ett land inom Umeå lappmark. Han betalade lappskatt från och med 1687 och av senare dokument framgår att han var innehavare av Oulusjaurlandet eller Olselet. Nästa gång ett land övertogs av nybyggare var 1719, då Mårdbergslandet togs över av nybyggaren Erik Eriksson i Knaften. De allra flesta övertaganden skedde under 1700-talets andra hälft.
 
Att Hans Ersson så tidigt blev nybyggare med lappskatteland talar möjligen för att han var same. Men jag har inte hittat någon koppling mellan honom och den tidigare innehavaren, Per Olofsson.
 
Vad gäller ordet profoss så kan det ju tydligen också vara något motsvarande militärpolis. När man läser domboksutdraget hos Egerbladh där Hans Ersson kallas för profoss verkar det som om det är likartad funktion han utövar - han håller ordning under marknaden. Jag tror inte att klockaren i Sorsele skulle omtalas som profossen Hans Ersson om det syftade på någon bakgrund som bödel.

[Gudrun Norstedt]

Är det förresten självklart att König Granlund syftar på sig själv när han talar om en vill lappojke? Han är ju nästan 50 år när han skriver detta. Kanske syftar han på någon särdeles vild lappojke i skolan, dit han begär förflyttning? Eller på vilda lappojkar i största allmänhet, som han skulle bli tvungen att tampas med om han fick den begärda tjänsten?

[Carl-Oskar Lundström]

Erik > Jag har själv inte försökt mig på att identifiera Anders Persson och Karin. Ser dock att Ossian egerbladh tar med en Anders Persson i Hjuken åren 1660 och 1673 (Degerfors - 1700-talets kolonisation, s. 105). Att ovannämnda Iuchs byn och Umehå Sochn avser Hjuken är min tolkning. Kan det finnas andra orter som avses med Iuchs byn?
 
Gudrun > Rörande elever vid Skytteanska skolan skriver Erik Nordberg i sin Arjeplogs lappskola  (Stockholm 1955 s. 7) att I Lycksele lappskola intogos lappgossar även från andra lappmarker än Ume. Skolmatrikel började föras först år 1715, varför det bereder svårighet att få kännedom om de tidigare eleverna. Från år 1686 föreligger dock en förteckning av skolans rektör över 'djäknarna som där frequenterat och bygga och bo uti åtskilliga lappmarker'. Sistnämnda förteckning finns återgiven i Nordbergs Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska Lappmarken under 1600-talet (Umeå 1973, s. 114).  
 
Den Erik Eskilsson du nämner var f.ö. från Luleå lappmark men hade anor i Piteå lappmark och bodde ett tag i Umeå lappmark. Han nämns i domstolsprotokollen bland annat 1688 för avguderi. Han avled 1693 och var då sedan flera år skriven i Njarg sameby i Arjeplog och har endast en känd son, Anders Eriksson.

[Gudrun Norstedt]

Carl-Oskar> Jag kollade i Nordberg, men hittade ingen Hans Ersson där.
 
En fråga till dig! Jag har konsulerat 1600-talets mantalslängder för lappmarkerna genom Svar på nätet. Där står angående år 1699 att den är kvar i verif.bandet. Jag har inte hittat denna mantalslängd. Ovan nämner du dock att Mickel Andersson skattade tillsammans med Hans Ersson bl.a. 1699. Du måste alltså ha haft tillgång till denna längd. Var hittade du den?

[Carl-Oskar Lundström]

Erik > Du skriver att Klockarsläkten i Sorsele är ju så enormt 'dominant' bland nybyggarsläktena i Sorsele socken. Helt sant och kan bara exemplifiera det med att jag själv härstammar från Hans Ersson (genom två av hans barn, Hans och Barbro) på inte mindre än 13 sätt (12 på pappas sida och ett på mammas)! Jag hyser en tilltro till att det blev bra folk även av inavel.

[Carl-Oskar Lundström]

Gudrun > Mantalslängden från 1699 finns på SVAR (bild-id till uppslaget med Hans Ersson och Mickel Andersson: A0001890_00092).

[Gudrun Norstedt]

Tack för det. Märkligt att man hittar olika saker om man går in på Institution: Riksarkivet respektive Institution: SVAR/Riksarkivet under mantalslängder.

[Erik Holmlund]

Gudrun> Hm, är inte så säker på det. Har läst König Granlunds brev ett par gånger och jag tycker nog det är ganska självklart att det är sig själv han syftar på. En genomgående ton i König Granlunds brev är att den har väldigt underdånig och ödmjuk i tonen då brevet som tycks ha som huvudsyfte att försvara sig mot anklagelser som har riktats mot honom. Att han pratar om sig själv som just en pojke känns som en del i det självförminskandet inför den överhöghet som han inte vill reta upp. MEN, märk att man inte kan se König Granlunds referens till sig själv som 'lappoike' som något isolerat bevis som enkelt går vifta bort, för det bör ses i skenet av andra bevis, i synnerhet då Olof Gran, khde i Lycksele (alltså Königs närmast överordnade) i sitt brev till konsistoriet kallar König för varandes 'af lappsk nation'. Uttrycket av lappsk nation är ett skrivsätt som används ibland om lappar i historiska källor men jag har aldrig sett någon som saknat lappska föräldrar bära det epitetet och jag har mycket svårt att tro att ifall man hade styvföräldrar (en eller två) som var av svensk börd skulle förändra på hur begreppet av lappsk nation tolkar jag som bördsrelaterat, jag ser inte att lappska styvföräldrar skulle kunna förändra något sådant.  
 
Fast här bör det noteras att det finns inga samtida källor som styrker att Hans Ersson var styvson åt Henrik Lyckselius, så styvsonsskapet är om något ett påstående kan hållas för osäkert. Petrus Laestadius är upphovsman till påståendet om att Hans Ersson var styvson till Henrik Lyckselius, men Petrus Laestadius journaler vimlar ju av genealogiska påståenden som har visat sig misstämma med andra källor, och mot rådande genealogiska rön av idag, gällande flera uppgifter som rör tidigt 1700tal och tidigare. Laestadius har bra koll på sin samtid och någon generation bakåt, men längre bakåt i tiden bör man vara vaksam och inte dra för stora växlar på hans.
 
Skulle det dock stämma att Hans Ersson var styvbarn åt Henrik Lyckselius så är det sannolikt att Hans Erssons biologiska far dog vid tämligen ung ålder (även om en son självklart kan lämnas bort ändå). Erik kan ju ha saknas i skattelängder av den anledningen. Dessutom var en stor del av lapparna inte skattelappar. Så jag vet inte om man kan dra några säkra slutsatser av faktumet att någon perfect match gällande faderskandidater för Hans Ersson saknas i lappmarkslängderna. Erik är inte något ovanligt namn bland lappar under 1700-talet.
 
Carl-Oskar> Jag säger inte att din tolkning är fel. Jag har inte kollat i ursprungskällan för Mikael Anderssons dödsnotis, men noterar att de som ligger bakom CDn Piteanor 2008, har tolkat notisen som Luchs byy, Umeå sochn. Men apropå 'Iuchs' så förekommer snarlika ortnamnselement i äldre källor för att beskriva platser i Juktådalen(i nuvarande Sorsele kommun). Vidare, i en domboksnotis från år 1700 refereras det till Michiell Andersson i Granbyn om ett vittnesmål angående Lars Rangs supande. Det är ovanligt att svenska nybyggare räknas in i lappbyar och om de gör det, så är det i det skattetekniska sammanhang i deras roll som skattelandsinnehavare. Varför referera till Michiell Andersson i Granbyn om han vore en svensk nybyggare? Det ter sig mycket osannolikt även om det naturligtvis är möjligt.
 
För övrigt får vi forskare vara tacksamma att Lars Rang söp och härjade som han gjorde, för annars han stor ju för en stor del av domboksnotiser från Sorseleområdet . Jag uppskattar att ca 30-35 lappar nämns vid namn i Rangs olika domstolsärenden.

[Carl-Oskar Lundström]

Jag är inte säker alls på att min tolkning är korrekt. Skickar med en bild från nämnda dödsnotis så alla kan vara med och tolka:
 

Arjeplogs kyrkoarkiv, sign. C:2, fol.108. Ur Arkiv Digitals bilddatabas.
 
Helt riktigt får man ta uppgiften om att Hans Ersson var styvson till Lyckselius med en nypa salt. Jag tycker att det borde ha nämnts något om ett sådant släktskap i t.ex. tvisten om fisket i Formselet 1704 och 1706 (återgiven hos Egerbladh Sorsele 1671-1821, s.69, 71-72) då man nämner att Henrik Lyckselius och Hans Ersson der sammanstädes fiskat hwar om annan. Sen har vi ju Hans Erssons svåger, skickaren Mårten Andersson som nämns i nämnda citat från 1706, och som omtalats ovan av Lars-Olof 2002.
 
Håller med om att vi forskare får vara glad över att kyrkoherde Rangius söp.  
 
Under den äldre tiden innan nybyggen formellt upptogs (man innehade skattelandet och betalade bara den s.k. lappskatten ch inte nybyggarskatten) så hände det att innehavaren nämns under samebyn även om de egentligen vore att anse som nybyggare. Åtminstone känner jag till ett par fall från Arjeplog i denna sak. Mickel var för övrig ett mycket vanligt namn bland samerna. Om Erik var vanligt i Umeå lappmark vågar jag mig inte på att säga något om, men i Pite lappmark är det rätt få samer som bär det förnamnet.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Apropå Per Gunnarsson i Arjeplog. Han kallas Per Gunnarsson lapp i mtl 1663 så han bör nog utan några större tvivel varit lapp.

[Erik Holmlund]

Carl-Oskar> Jo, en Anders Persson finns ju i Hjuken de år du nämner. Gjorde just en ny intressant upptäckt. Det finns det en annan Anders Persson i grannbyn Tegsnäset och om honom uppges det i 1688 års mtl Flyttat till lappmarken anno 1686. I mtl 1685 & 1686 står att han har 3 respektive 2 söner på gården. Sedan försvinner familjen ur mtl för Tegsnäset. Vet nån om den familjens vidare öden är kända?  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-05-29 10:54)