Äldre inlägg (arkiv) till 11 juni, 2011

[Margareta Högman]

Hej!
Min avlägsna släkting i Amerika har framför namnet på en anfader hittat ordet Uild. Nästa gång ordet förekommer ser det ut som Vild. Kan det vara en förkortning av någon yrkesbenämning och i så fall vilken?

[Knut Bryn]

Hva er eller var en f.d. handlande?

[Anders Ellerstrand]

Knut, jag tror att handlande helt enkelt är affärsman.

[Knut Bryn]

At en handlande er en affärsman er greit nok, men hva betyr forkortelsen f. d.?

[Maud Svensson]

Det är en förkortning av före detta, han var vid tidpunkten alltså inte längre verksam som handlande.

[Marianne Björkman Carlsson]

Hej
 
Är det möjligen någon som vet vad yrket hegare innebär? Är det något militärt kanske?
 
MVH Marianne

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Marianne,
 
Det skall nog vara Hemmansägare.Förkortades ofta så.
 
Hälsn. Eivor

[Anders Berg]

Gissar på förkortning av hemmansegare.

[Marianne Björkman Carlsson]

Hej Eivor och Anders
 
Tack för hjälpen  
Marianne

[Emelie Hermansson]

Hej!
Jag undrar om någon vet vad ovanstående förkortning står för.
 
Tacksam för alla svar!

[Per Thorsell]

Det vore lättare att svara om Du gav någon upplysning om tid, plats och sammanhang.
 
Om det står där man skulle vänta sig ett yrke, ligger Torpfolk närmast till hands, dvs en torpare eller torparfamilj.
 
Per Thorsell.

[Ann-Charlotte Lindberg]

Hejsan!
Undrar vad en öfverskär. arb, en grundv.arb och en trumpk. sysslade med i staden Norrköping på 1830-talet. Har det med textil eller papperstillverkning att göra?
Hälsningar
Ann-Charlotte Lindberg
Lund

[Åke Bjurström]

Överskära enl. NE
metod att skära av utstående lugg på textilier, främst på ylletyg, så att den blir jämn och vanligen också kort.
 
Mvh Åke

[Åke Bjurström]

Ur Boken om Norrköping av Birgit Gejvall Seger 1973, sid 74.
Från ull till vävnad.
Sedan den färdiga väven klippts ner, följer appreteringen, berättar mäster, dvs beredningen av tyget. Klädet skall ju ha en luddig yta och för att få den måste det kardas och blötas i rugghuset. Han pekar på ett litet rött hus på tomten. Efter den proceduren måste det spännas upp på tork. Därefter breds det ut på överskärarens disk, och med sin stora sax klipper han tygytan jämn. Det är ett svårt jobb. Pressning under värme i skruvpressen ger till sist tyget dess glans, dess lyster.
 
Mvh Åke

[Åke Bjurström]

Nordisk familjebok- Uggleupplagan.
Grundpenningar, en gammal avgift i städerna som var det samma som Grundrensningspenningar.
....avgift för fartyg hvarest särskilda anstalter för sjöfartens trygghet och bekvämlighet åvägabragts.
Grundrensningspenningar och Grundverkspenningar voro afgifter på rörelsen i städerna under 1600- och 1700-talet och nyttjades till bestridande af kostnaden för mudderverk o.d.
 
Åke

[Christer Gustafsson]

Vad kan förkortningen Engv. stå för? Texten är tydlig, så det är nog inte felläst.
Gäller 1820-talet (Värmland, Stavnäs socken, återfinns på flera ställen)
Mvh
Christer

[Maud Svensson]

Det finns diskussioner om Ängevaktare/ängsvaktare och Ängsvattnare under Yrken.

[Marie Louise Hiller]

Vad står det för?
Det kan inte vara magister i bemärkelse skollärare.(?)

[Elisabeth Thorsell]

En sådan fråga är ju lättare att besvara om du berättar litet mera och kanske citerar den text du hittar ordet i. Magist. borde vara magister, men sådana finns ju av olika slag.

[Maria Engqvist]

Hej!  
 
Är det någon som vet vilken ställning och funktion de slags personer hade som titulerades Dr. i husförhörslängden? Vanlig läkare? En doktorand?
 
Mvh Maria

[Torsten Söderberg]

Inte dräng väl....? ;-)

[Elisabeth Thorsell]

Jo, visst är det dräng, den absolut vanligaste titeln för en ogift man på 1800-talet. Läkare var oerhört ovanliga på landsbygden, där majoriten av befolkningen levde då.  
 
Var det någon läkare som var noterad, så var titeln helt utskriven.

[Ulrika Lundin]

Hej!
Jag har släktingar i Örebro län (Hidinge församling och Vitrosa församling bl.a.) som i kyrkböckerna har titeln EgBr. Vet någon vad det står för?
 
Hälsningar
Ulrika

[Elisabeth Thorsell]

Eg[er och] Br[ukar] = äger gården och brukar den själv, ingen arrendator eller liknande.

[Ulrika Lundin]

Hej Elisabeth!
Tack för svaret.
 
Kan man sätta likhetstecken med hemmansägare? Var det samma sak?
 
Hälsningar
Ulrika

[Elisabeth Thorsell]

Ja, det var det.

[Per-Åke (Peo) Hjälm]

Hej!
 
Min anmoder Margareta Larsdotter, bosatt i Ramsberg (T), beskrivs i hfl omväxlande som piga (p) och som något annat: k. Vad kan detta k betyda? (Tidsmässigt rör vi oss i början av 1700-talet.)
 
Se t.ex. Ramsberg AI:4 sid 202 eller Ramsberg AI:3 sid 218 (där det verkar stå ko-någonting)
 
Har inte stött på detta tidigare. Någon som vet?
 
Mvh,
Peo

[Camilla Eriksson]

På AI:3 tycker jag att det står kon, dvs konan. Har hon fött ett utomäktenskapligt barn?

[Per-Åke (Peo) Hjälm]

Jo, Camilla, du har alldeles rätt - Margareta födde sonen Lars i mars 1709. Så det mysteriet var snabbt löst  
 
Tack för hjälpen!
 
/Peo

[Anna-Carin Olander]

PROSTEN M . M .
S A SCHILLER
   X
   X
 
Texten är funnen på en gravsten i Ödsmål, Stenungsund och jag undrar vad   M . M .   står för? Latin? Snälla, stilla min nyfikenhet...!

[Maritha Berglund]

Prosten Ordensledamoten Högwördige Herr Kyrkoherden  TROR du inte att det kan betyda med mera?

[Stefan Zylberstein]

Det kan kanske också vara magistrat  ?  dvs stadens myndigheter. Tänk borgmästare och så.

[Eva Drewsen]

Jag har på flera ställen i födelseböcker stött på förkortningen Måg. framför t ex det aktuella barnets far!
Jag har sökt i alla tänkbara listor för att få en förklaring men utan resultat.
Om ordet måg= svärson skulle avses, borde det väl inte varit en punkt (.) efter?
Och om så är fallet, vem är då vederbörande (far) måg till? Till barnet han fått? Nej det verkar orimligt!
 
Det aktuella 'fallet' gäller Per Eric född 21/2 1850 i Ytterselö, Selebo hd, Sörmlands län.
AD-online Ytterselö C:6 (1828-1861) Bild 52/sid 48.
 
I samma födelsebok finns fler med samma yrkesbeteckning. Något lokalt?
 
Tacksam för en rimlig förklaring!
Med vänlig hälsning
Eva Drewsen

[Lennart Flodin]

Han är måg, svärson till bonden på gården, som är hushållets överhuvud. Alla som ingår i hushållet har en titel som beskriver deras relation till huvudmannen, så är det genomgående i bl a husförhörslängderna.
Mvh Lennart

[Eva Drewsen]

Tack så mycket för svar och förklaring!
Ska gräva lite djupare!
 
Måhända jag återkommer med någon följdfråga.
 
Mvh Eva Drewsen

[Krister Larsson]

Stött på det uttrycket ett par gånger nu, antagligen något smed aktikt för de är smeder som jag sett det står om. tex står så här:
 
Mästersven vid Sälboda, Gunnarskog (S). 1808 - 1811.  
Mästersven vid Räxed, Gunnarskog (S). 1811 - 1815. Inhyses där 1815 - 1819.
Inhyses vid Fredros Bruk, Gunnarskog (S). 1819 - 1820.  
Hjälpsmed vid Räxed, Gunnarskog (S). 1820 - 1830.  
F. d. vid Räxed, Gunnarskog (S). 1830 - 1847.  
 
Tacksam för svar, Mvh Krister

[Fredrik Derefeldt]

Antagligen så enkelt som F(öre) D(etta).
 
mvh
Fredrik

[Kristina Gunnarsdotter]

Krister: varifrån kommer uppgifterna du citerar?
Fredrik: det verkar saknas något efter före detta. F.d. vadå?

[Krister Larsson]

Ifrån Anarkiv.com, smeder, F.D näms hos Jonas Andersson Kropp f 1745, Jonas Kropp f 1807 och Anders Nilsson Wahlberg.
 
http://imageshack.us/photo/my-images/402/20359615.jpg/

[Fredrik Derefeldt]

Troligen saknas det bara ordet smed hos anarkiv
 
Alltså före detta smed.
 
// Fredrik

[Stefan Zylberstein]

Lite udda att först är han mästersven, och sedan är han inhyses många år - men vid smedja... Vadå?  Sedan är han ett tag hjälpsmed, och avslutas med före detta...  Min gissning är att han fick någon skada 1815. Därefter räknades han inte längre som fullvärdig arbetskraft, kunde inte längre få ett fullbetalt jobb, och fick inhysas. Men var ändå så pass kunnig och kry att man ville ha honom med i arbetslaget.