Vävskedmakare

[Mikael Martinsson]

Någon som kan hjälpa mig med detta yrke? Vad är det?

[Torbjörn Norman]

En vävsked används i en vävstol för att slå ihop väven med. Varpen löper genom skeden som är ett slags galler. Själva gallret är nu för tiden oftast av metall. Tidigare av smala trästickor fastsurrade hårt med hjälp av ett stadigt tunnt garn.  
Vävskeden är oftast lätt utbytbar när varpen inte är iträdd.  
Den som tillverkar och reparerar vävskeden borde kallas vävskedsmakare.

[Mikael Martinsson]

Tack för den utförliga förklaringen

[Terje Rehn Holm-Johnsen]

I Norge er vevskjedmaker et typisk yrke for omstreifere/tattare

[Håkan Skogsjö]

Detsamma gäller i Sverige. Jag har aldrig träffat på en vävskedmakare i källorna som inte är resande (tattare).

[Mats Åsenius]

Hej Mikael!
Om Du vill veta mera om vävskedar och vävskedsmakeri rekommenderar jag Dig att läsa en bok av Folke Svedenfors som heter Vävskedsmakeri och hornslöjd. Den utgavs av Nordiska museet 1952. Vävskedsslöjd var en viktig binäring både i Sunnerbo härad i Småland och i övre Dalarna.
Hälsningar Mats

[Johan Tistam]

Hej, särskilt Håkan och Terje.
 
Man behövde inte vara resande för att bedriva vävskedsmakeri som näringsfång.
Så icke Nils Peter Svensson som föddes i Markaryd 1822-01-30 och gifte sig med Gustava från Göteryd 1859.
De var bofasta i på Åby 2, Färlöv (L)åren 1859 - 1882, då han gick ur tiden.  
De fostrade fyra söner och en dotter. Ena sonen, dragonen Auguist Nilsson-Lysell tog över huset, som alltjämt är i släktens ägo.
 
Vävskedsmakaren Nils Peter var en i bygden aktad man.
Hälsningar
Johan T.

[Kerstin Andersson]

I min släkt så tillverkades vävskedar hemma på bondgården! Min farfar och även farbröder tillverkade allt som behövdes vid vävning, spinning etc
Det var minnsann inga Tattare eller resande!
Så inga svepande antagande för att en person anser eller tycker något på egna erfarenheter.Vi ska inte skapa skrönor.

[Rune Edström (Rune)]

Oj vad Ni tar i och inte vill bli beblandade med tattare. Bönderna som gjorde vävskedar, gjorde dom för att sälja åt andra eller var det endast för husbehov?
mvh
rune

[Håkan Skogsjö]

Ett förtydligande: Jag talar om personer som i kyrkböckerna omtalas som vävskedsmakare (vävskedsbindare, vävskedsförsäljare), vilket jag tolkar som att det var deras huvudsakliga näringsfång. Skulle man titulera en bonde för vävskedsmakare skulle han nog bli ganska stött... Men självklart tillverkades många vävskedar på gårdarna - precis som man tillverkade mycket annat av de redskap och verktyg man använde - men för den skull bedrev man ju inte hantverket yrkesmässigt som vävskedsmakarna gjorde.  
 
Vävskedsmakaren Nils Peter Svensson var däremot tydligen yrkesmässigt verksam, och får väl då betraktas som ett undantag. Själv kan jag räkna upp åtminstone femton personer som i kyrkböckerna antecknats med detta yrke, som alla är av resandesläkt eller ingifta i sådana, exempelvis korg- och vävskedsbindaren Kaloander Karlsson Ros (1825-1855), hästskäraren, vävskedsamakaren och hemmansägaren Jonas Reinholdsson i Orsbyn, Ärtemark socken, Dalsland (1822-1905) och hästskäraren och vävskedsmakaren Johannes Larsson Faltin (1788-1842).
 
Men kanske är min bild felaktig, kanske är kopplingen mellan titeln vävskedsmakare och resande inte så entydig som jag kommit att tro. Jag har ju i mina forskningar aktivt sökt efter resande, och då är det säkert lätt att göra ett sådant felslut. Så om det finns exempel på att titeln använts om ?vanliga svenskar? på samma sätt som exempelvis skräddare, skomakare och många andra hantverksyrken som man kan träffa på i kyrkböckerna vore det bra att få sådana exempel redovisade här. Med andra ord: Hur ovanlig är Nils Peter Svensson?

[Anders Berg]

Det finns alltid undantag till alla regler, men nog är vävskedmakare ett ovanligt yrke utanför resandekretsar. Som illustration på det kan jag säga att jag aldrig hade hört talas om yrket trots lång tid som släktforskare, förrän jag härom året halkade in på resandeforskning.
 
Att Nils Peter Svensson är bofast under andra halvan av 1800-talet utesluter inte att han (eller hustrun) har någon anknytning till resande. De var i alla fall inte födda i Färlöv någon av dem. Hur väl utforskade är deras anor, Johan?

[Mats Åsenius]

Med anledning av den ordväxling som uppstått beträffande resande och vävskedar vill jag återigen hänvisa till boken av Folke Svedenfors som jag nämnde i mitt inlägg i går. Svedenfors skrift bygger på ca 400 uppteckningar i folklivsarkiven. i första hand svar på frågelistor utsända av Etnologiska undersökningen vid Nordiska museet och folklivsarkivet i Lund. Nedan ett citat från sid 36.
Tattare som vävskedsmakare torde ha varit någon enstaka företeelse. Den i hög grad tålamodsprövande vävskedsslöjden kan inte ha varit något som legat för representanter för detta folkelement. Att en och annan tattare däremot salufört vävskedar tillsammans med andra varor (förmodligen som täckmantel för pockande tiggeri)synes mig klart framgå av ovanstående uppteckningar.
Hur tillverkning och saluföring gick till beskrivs ingående i boken, som också redovisar ett antal vävskedsmakare.
Hoppas att detta kan undanröja ev förhastade slutsatser. Knallar var oftast högst respektabla människor som bedrev sin ambulerande handel med myndigheternas goda minne.

[Olle Elm]

Om vävskedstillverkning vet jag ingenting. Däremot blir jag bekymrad när ett citat från en bok utgiven 1952, med för den tiden förhärskande attityder mot resande, framläggs som ett argument. Både de resandes sätt att försörja sig, ex vis som förtennare, och deras liv i samhällets utkant, torde enligt min mening ha varit ytterst tålamodsprövande.

[Rune Edström (Rune)]

Tänk Olle det har jag också trott, att resande måste ha haft ett stort h-e att vara så föda sig och att överleva under den attityd, som dom bofasta hade.
mvh
rune

[Håkan Skogsjö]

Att kombinationen resande (tattare) och vävskedsmakare skulle varit någon enstaka företeelse är knappast korrekt. Mina erfarenheter är desamma som Anders Bergs. Huruvida tattarna bedrev yrket som täckmantal för pockande tiggeri, vet jag inte, men man kan notera att boken utgavs 1952 medan de resande ännu var en mycket föraktad grupp i samhället, tidningarna skrev ogenerat om ?tattarplågan? och steriliseringsprogram pågick (höjdpunkten på denna hets torde ha infallit på 1940-talet).  
 
För att inte diskussionen ska halka ur styr bör kanske påpekas att knallar ingenting har med resande att göra. Knallarna var bönder och bondsöner som var hemmahörande i trakterna kring Borås och Ulricehamn i Västergötland, och de hade resehandel som en inkomstbringande extrasyssla. De resande var zigenare och zigenarättlingar som förde en ambulerande tillvaro (graden av bofasthet varierar av allt att döma så väl över tiden som mellan olika familjer), som försörjde sig på mångahanda vis. De påträffas ofta som värvade soldater (1700-talet), valackare (1800-tal) eller skärslipare (1900-tal). Knallar och resande (tattare) har alltså ingenting med varandra att göra.
 
När det gäller kopplingen tattare och vävskedar (-bindare, -makare, -försäljare), så är min erfarenhet att det tidsmässigt för det mesta handlar om senare delen av 1700-talet och 1800-talets första hälft. Jag tycker mig också se en viss slagsida på beläggen till Västsverige (Dalsland, Bohuslän, Halland), även om exempel finns också från andra trakter.  
 
Huruvida de resande tillverkade en stor eller liten del av de  vävskedar som salufördes i äldre tider lär sannolikt vara svårt att reda ut. Däremot vill jag - åtminstone till vidare - hävda att om man träffar på en person i kyrkböckerna på 1700- eller 1800-talet med titeln vävskedsmakare är sannolikheten stor att vederbörande är av resandesläkt. Själv har jag aldrig sett yrket på någon person som inte är av resandesläkt. Därför är jag, som jag skrev ovan, mycket intresserad av om någon kan påvisa sådana. Nils Peter Svensson är tydligen ett - men finns det fler?

[Anders Berg]

Ja, jag reagerade precis som Olle och Rune när jag läste citatet från 1952. Man får intrycket att Svedenfors går i någon form av försvarsställning emot uppfattningen att vävskedsmakare skulle ha något med tattare att göra (hemska tanke). Det skulle han knappast göra om det inte fanns visst fog för att sammankoppla dem.
 
Jag sökte lite på nätet och det finns uppenbarligen en vävskedstillverkningstradition i trakten kring Markaryd. Se t ex denna litteraturförteckning:
http://www.vaxjo.se/bibliotek/markaryd/mark6.htm
 
Förklaringen till att jag och Håkan inte observerat detta är väl att den är så lokal. För att få en uppfattning om yrkets spridning sökte jag på Demografisk Databas Södra Sverige. Den ende vävskedsmakare som återfanns i någon födelsebok var just Nils Peter Svensson! I vigselböckerna återfanns ingen och i dödböckerna hittade jag endast en: Sven Albrektsson, gift, vävskedsmakare från Tuthult i Markaryd socken, död i Vittskövle 1866 31/8 utan åldersangivelse. I dödboken är noterat: Avis om dödsfallet afsänd till Pastors-Embetet i Markaryd d. 3/9 1866.. Om detta är en resande eller en handlande knalle är svårt att säga endast på den uppgiften.

[Ingrid och Olof Bergström]

Citat ur norsk bok, Schlyter: De reisende(1993): ...det er vevsjebindning som först och fremst er kjent som et utbredt håndverk blant reisende på 1700- og 1800-tallet. ... Bindning av vevskjeer var et fint håndverk som krevde presisjon og övelse, og det gikk i arv i enkelte familier i mange generasjoner. Markedet var alle hjem der en hadde vevstol. Da vevskjeene senere ble masseprodusert av fabrikker, mistet de reisende dette markedet.

[Ingrid och Olof Bergström]

Jag missade en mening, ska stå mellan de två sista: Salget medförte en ambulerende tillvärelse.

[Mats Åsenius]

Man bör inte undervärdera eller försöka göra sig lustig över Folke Svedenfors forskning kring vävskedstillverkare och vävskedsförsäljning efter att bara ha läst ett citat som endast omfattar en del av en fotnot. Att föra in knallarna i diskussionen är relevant eftersom de svarade för en viktig del av distribution och försäljning. Man bör inte hellet blanda ihop resehandel med Resandes handel

[Tyrone Eklund]

Söker uppgifter om Maria Charlotta Johansdotter Kask Ros född 1828 i Hestra, södra hestra fs Jönköpings län. Bifoga gärna de uppgifter ni har via mail.

[Moderator Yrken]

Hej Tyrone!
 
På vilket sätt hänger Maria Charlotta Johansdotter ihop med yrket vävskedmakare? Om hon tillverkade vävskedar, men du är nyfiken på hennes liv, är det nog bättre om du stället din fråga under Landskap » Småland » Socknar » Södra Hestra istället.

[Lars Lindmark]

hej Tyrone
i Sv.befolkning 1880 finns Johansdotter Ros af Kask , Maria Charlotta
f.1828 i Hestra piga ogift kvinna ensam i familjen
står som kvarstående obefintlig
mvh Lasse