Vångavaktare / Vångagömmare / Vångemanskarl

[NE.Persson]

Nils Clemmedsson i Skepparslöv(L) f 1744 var vångagömmare. Vad betyder det?

[Rolf Liljhammar]

I Nationalencyclopedin's nätupplaga står:
Vångalag, skånsk benämning på den  
arbetsorganisation som reglerade arbetet på  
gärdena i bysamhället. På grund av  
ägosplittringen i de oskiftade byarna kunde  
åkerfälten vara mycket smala. Det var därför  
nödvändigt att plöjning, sådd och skörd  
skedde  
samtidigt. Bönderna i byn utgjorde ett  
gemensamt  
vångalag och reglerna för vångalaget var  
stadfästa i byordningen. Överträdelse  
beivrades  
genom böter. På slättbygden kunde  
vångalaget även  
vara gemensamt för flera angränsande byar.  
En  
särskild s.k. vångavaktare eller  
vångagömmare  
anställdes för att skydda de besådda  
vångarna mot  
betesdjur.
Mvh
 
Rolf L

[Mats Pettersson]

Om de olika funktioner som funnits i skånska vångalag går att läsa i artikeln: Pantare och sexmän, innammare och vångagömmare, hörar och vallhjon - om åldermansbiträden och tjänstehjon för betesgången i de skånska bya- och vångalagen på 1700-talet  som finns i boken Saxo, Kulturhistorisk årsbok för Skåneland, 1995.

[Eva Lindgren]

Hej!
 
I ett brev daterat 1891 i Blekinge nämns en person med titeln vångemanskarlen. Är det någon som har stött på detta? Bör väl ha något med jordbruk att göra. Tacksam om någon har någon närmare förklaring.
 
MVH
 
Eva Lindgren

[Mats Pettersson]

Ja, som Liljhammar och myself sagt var detta ett s k åldermansbiträde i byarna. Denna medhjälpare till åldermannen kallades innammaren, vångavaktaren, vångagömmaren eller som Du säger även vångemanskarlen. (ordet karl antyder att han var lejd till sysslan som vångeman). Dennes arbete var koncentrerat till den s k fredstiden för vången eller vångarna dvs den odlade marken. Han skulle dels ta in lösgående djur (av nemma eller nimma = ta), dels allmänt dra omsorg om vångarna (av gömma = vårda, sörja).  
Mats

[Eva Lindgren]

Hjärtligt tack för uppgifterna!
 
MVH
 
Eva