ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vagnmakare  (läst 2178 gånger)

1999-08-26, 14:57
läst 2178 gånger

Utloggad Marita Melin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
se under rubriken Korgmakare

2003-05-28, 22:33
Svar #1

I Sandeberg

Vad var en Vagnmakare?Någon skrev att jag skulle leta under Korgmakare.Jag kan inte se någon likhet eller?
MVH I.S

2003-05-28, 22:41
Svar #2

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Vagnmakare är väl inte konstigare än att det handlade om att bygga vagnar? Min farmors farfar var vagnmakare, men finns även upptagen som snickare på något ställe. Händig hantverkare som kunde bygga en vagn kunde väl även snickra lite av varje?
 
Jag kan tänka mig att det funnits vagnar som krävt inslag av korgmakeri - annars är väl den kopplingen inte självklar?

2003-05-28, 22:44
Svar #3

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se

2003-05-28, 23:10
Svar #4

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Det här hittade jag på en trevlig släkt-sida:
 
Vad vet man om vagnmakaryrket?  
 
I boken Hantverk i Sverige Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken berättas att vagnmakarna var en länk i en kedja av hantverkare som tillverkade vagnar. Smeder, hjulmakare, snickare, sadelmakare, glasmästare och målare är exempel på olika yrkesverksamma som kunde vara involverade i arbetet med att färdigställa en vagn. De olika hantverkarnas arbetsområden kunde variera mellan olika verkstäder och vagntyper. Exklusivare vagnar för persontransporter tillverkades för det mesta hos mer specialiserade vagnmakare i städerna.  
 
I boken berättas vidare att antalet vagnmakare växte under 1700-talet, och under århundradets andra hälft ökade antalet sysselsatta inom vagnmakarhantverket kraftigt och expansionen fortsatte ytterligare under 1800-talets första hälft. Förbättrade vägnät och ökad användning av vagnar för persontransporter är förklaringar. Under 1800-talets andra hälft och 1900-talets första årtionden lade den tekniska utvecklingen grunden för vagnmakeriets död. Tåg, spårvagnar, bussar och bilar kom att konkurrera ut vagntillverkningen för persontransporter. Boken behandlar visserligen svenska förhållanden, men samma förhållanden borde ha gällt även Finland och Helsingfors, kanske med viss förskjutning tidsmässigt.
 
Länk till sidan:
 
http://w1.522.telia.com/~u52221538/johan.htm

2003-05-28, 23:16
Svar #5

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
I Sandeberg,
 
Korgmakare var väl oftast blinda, men det kunde nog inte vagnmakare vara..
 
hälsn. EA

2003-05-29, 00:51
Svar #6

I Sandebeerg

Tack snälla ni för Er information om vagnmakare.Vad beträffar kopplingen mellan vagnmakare och korgmakare var det inte jag som hittade på det,det var en upplysning jag fick.Det framgår ju av min fråga eller?Jag vill helst inte framstå som en komplett idiot.Jag tycker att tonen överlag i svar som man får är på gränsen till oförskämt.Finns det ingen mer än jag som tycker att man inte behöver spela besserwisser?
Herr Ellerstrand.Min morfarsfarfar var också vagnmakare.Det var därför jag frågade
MVH I Sandeberg

2003-05-29, 01:10
Svar #7

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Hej igen I.S.
 
Min farfarsfar var kusk med droskvagnar i Göteborg, men han flätade inga korgar.
(surt sa räven om rönnbären)
God Natt - Eivor

2003-05-29, 09:10
Svar #8

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Kanske bäst att upplysa för allmän kännedom att inläggen här (förutom det första) är hitflyttade.. Det ursprungliga inlägget här från 1999 syftade bara på att personen skrev något även under Korgmakare; detta har kanske uppfattats som en ren hänvisning dit.
-Därmed kan vi nog släppa kopplingen mellan vagnar och korgar. (Tänk också på att skriva ut även förnamnet vid inlägg.)

2003-05-29, 11:44
Svar #9

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Herr I Sandebeerg.
Jag besvarade Er fråga med all vänlighet. Jag hade inte någon som helst avsikt att skriva med en oförskämd ton. Er tolkning att jag skulle agerat bessewisser gör mig mycket ledsen. Jag lovar att jag inte ägnade en del av min kväll med att söka information om vagnmakare med annan avsikt än att hjälpa Er.
 
Om Ni klickar på mitt namn ser Ni att det finns möjlighet att skicka mail till mig. Personlig kritik får Ni gärna lämna den vägen. Eftersom Ni inte avslöjat Er mail-adress saknade jag den möjligheten.
 
Med vänliga - och lite sårade - hälsningar
Herr Ellerstrand (Om Ni önskar så är det helt OK för mig att lägga bort titlarna. Jag heter Anders.)

2003-05-30, 00:33
Svar #10

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6027
  • Senast inloggad: 2021-04-19, 15:42
    • Visa profil
Visst finns det en koppling mellan korgmakare och vagnmakare. Som Anders E skriver fanns förr inslag av korgmakeri i vissa vagnstyper, t ex barnvagnar och slädar. Dessutom kallas överredet på en vagn för vagnkorgen, oavsett om det är flätat eller ej. Den som tillverkar överreden till vagnar är alltså en vagnkorgmakare, och analogt med detta blir väl den som tillverkar nutidens varukorgar på hjul korgvagnmakare...

2003-05-30, 11:02
Svar #11

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Kristina, tack för det! Jag tänkte mig ungefär så - att det funnits lätta vagnar med inslag av korgflätning... Korgar är ju fantastiska i sin kombination av styrka, flexibilitet och låg vikt. Mest typiska exemplet idag är väl korgarna till varmluftsballonger?
 
Så inte är det väl otänkbart att någon kombinerat yrkena korgmakare med vagnmakare? så som min ana kombinerade vagnmakeri med snickeri.

2003-10-13, 15:18
Svar #12

Utloggad Helena Thorman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 408
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 13:46
    • Visa profil
Hej,
 
Har precis fått reda på att jag har en ana som heter Carl Sporrong.
Han levde under 1700-talet och var först vagnmakare, sedan hovvagnmakare och ålderman inom sitt skrå  
(om jag har förstått Kjelles bok om Sporrong-familjen rätt).  
 
Kan vara lite oreda i yrkesföljden med det har mindre betydelse för min fråga.
 
Till min fråga:
Vad gjorde således en hovvagnmakare och vad är en ålderman?
 
Med vänlig hälsning,
Helena

2012-08-23, 14:14
Svar #13

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
En av mina anor var vagnsmakare enligt kyrkböckerna; Christopher Blumenhoff i Erska i Västergötland. Jag hittar honom på Rökärr i Erska i HFL AI:1 (1785-1797, p 32) och framåt, han dog där 1810. Enligt HFL var han född 1734. Även barnen föds på Rökärr, åtminstone från 1774 och framåt.  
 
I boken Hantverk i Sverige får jag intrycket att vagnmakare var ett skråyrke, hur går det ihop med att han bor på landet? Bör han ändå ha varit skråansluten och kunna finnas i en burskapslängd någonstans? Eller kan han ha slutat arbeta som vagnsmakare i och med att han kom till Erska, fast titeln har hängt kvar? I vilka källor bör jag söka?  
 
Jag har inte hittat hans vigsel med hustrun Inger eller Ingegerd Jonasdotter f 1734, inte heller födseln för första barnet, Johanna 1770, därför misstänker jag att de kanske har bott någon annanstans tidigare (men jag tycker att det är lite svårt att hitta i kyrkböckerna för Erska och moderförsamlingen Stora Mellby, så det är möjligt att jag bara har missat dem). I DB noteras för mannen Föräldrarnes namn obekant.

2012-08-30, 13:20
Svar #14

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Mina frågor ovan kan nog avföras; jag upptäckte att han var född i Stockholm, och vagnmakarnas arkiv börjar inte förrän han lämnat Stockholm, så skråarkiv lär inte ge något. Men det var kul ändå, för stadsboende anor har jag ont om.

2012-08-31, 17:25
Svar #15

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2020-01-18, 17:22
    • Visa profil
Anna-Carin. De som hade råd hade ofta två hus. Ett på landet där de bodde, och ett inne i stan. (Man hyrde ju ut lägenheter och rum som man själv inte använde, så det var inte SÅ dyrt).
Jag antar att det här kunde dessutom vara ett sätt att ha burskap i staden, fast egentligen bodde man på landet.

2012-08-31, 18:07
Svar #16

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Tack, det var en intressant tanke! Minns att jag läst klagomål i någon 16- eller 1700-talsskildring, över alla dessa bönder som ägde hus i Stockholm och hyrde ut lägenheter, och slarvade med underhållet... Tyvärr tror jag inte det var så i det här fallet; det finns ingen bouppteckning efter vare sig honom eller änkan, och änkan betecknas som utfattig i HFL.
 
De första gångerna jag ser honom i MTL i Erska står han skriven hos Gripenstedt på Gräfsnäs säteri, och jag läste att adeln hade rätt att anta egna hantverkare, så han behövde nog inte ha burskap. Rörkärr, där han sedan bor, låg också under Gräfsnäs enligt Rosenberg, och det kanske räckte för att han skulle slippa även i fortsättningen.  
 
Först var jag mycket förbryllad över att en hantverkare från Stockholm hamnar ute på landet i Västergötland, men gissningsvis har han värvats i Stockholm till Gripenstedts tjänst - jag förmodar att adeln gjorde sig ärenden till Stockholm av och till, vare sig de hade hus där eller ej.

2020-07-12, 12:51
Svar #17

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2106
  • Senast inloggad: 2021-04-15, 22:16
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"Rulla Oppå Wagnmakare under Jönkiöpingz Factorie
Per Thorson född A:o 1650
Sven Jönsson född A:o 1662
/ytterligare 14 st/
Jönkiöping d: 8 Februarij A:o 1710:/.
Joch: EhrenPreus"


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065988_01322
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/74 (1710)


Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna