Kronotorpare

[Annelie Biller]

Min farfars fars yrke var kronotorpare, Vad var detta för yrke?
 
Någon som vet?
 
Under punkten Övrigt i folkräkningen från 1890 på nätet stog antecknat Lapp, vad innebär detta, Lapp=Same eller?  
Har i mitt bakhuvud vetskap om att vi tydligen skall ha samer i släkten men en lapp är väl en person från lappland inte nödvändigtvis en same.  
 
Någon som vet mer om detta än jag kanske kan ge mig klarhet.  
 
Ha det bra allihop.
 
Annelie

[Maiken Arvidsson]

Annelie!
 
Utan att veta säkert var Dina anor bodde så tar jag mig friheten att gissa att det rör sig om norra Sverige.  
 
Under en lång tid hade staten delat ut nybyggen till hugade entusiaster vilket senare kompletterades med att man upplät kronotorp som egendomslösa personer fick arrendera. Mer om detta finns att läsa i Kronotorparna av Sten Ove Bergström.
 
I husförhörslängderna togs den samiska befolkningen (=lapparna) upp för sig, i en särskild längd. Som lapp räknades alltså en person av samisk börd, således kallades dagens samer tidigare för lappar. Befolkningen i landskapet Lappland bestod alltså av lappar, nybyggare, hantverkare, präster osv.
 
Hälsar Maiken

[Annelie Biller]

Hejsan Maiken!
Du har så rätt när det gäller Norra sverige, platsen det gäller är Råneå församling.
 
Vidare kan jag dock konstatera att användningen av ordet lappar har ändrats under de senaste 110 åren. Av vad jag kan förstå från dina uppgifter var då min farfars far och mor samt deras barn, (farfar med syskon) rena rama samer som blivit bofasta. Är jag rätt ute nu. Kan det ha varit en del i det arbete svenska staten har gällande de samiska betesmarkerna? (bara spekulationer och utanför ämnet)
 
Annelie

[Maiken Arvidsson]

Annelie!
 
I dag talar vi inte längre om lappar utan vi använder ordet Same. Enligt Svenska Akademins ordlista är lapp synonymt med same, eller ett litet stycke tyg eller papper. Att personer i sydligare delar av Sverige använder lapp för en person boende i landskapet Lappland kan jag inte finna som annat än ett slangord. Det riktiga skulle väl vara lapplänning jfr värmlänning.
 
Det verkar helt klart som om dessa personer blivit bofasta. Det var inte ovanligt att även samer tog upp nybyggen så helt klart kunde de bli torpare också. Huruvida det var svenska statens intresse att komma åt betesmarker eller situationen för den speciella familjen som gjorde att de blev torpare kan jag inte svara på. Jag känner inte till situationen för samerna i Råneå, som ligger i landskapet Norrbotten, men jag kan tänka att det kanske kan vara samer från inre delena av övre Norrland som av någon anledning flyttade till kusten. Detta kan Du ju följa i kyrkböckerna.  
 
Hälsar Maiken

[SE Svensson]

En kronotorpare var ingen torpare utan statens arrendator . Han ansågs för övrigt ha det mycket bra.

[Annelie Biller]

Var Kronotorpare ett yrke då det står under den sysselsättningen. (liksom Fattighjon också gjorde), bedrev man då någon form av skogs/lantbruk eller dyl.  
Jag är absolut inte beläst inom detta område och är också mycket fattig i samernas historia, (blir väl ändring på det nu)Men vid arrende måste de således tjänat pengar på något.  
Jag läste mig till (på sametinget eller ngt) att staten bedrivit kampanjer för att befolka och odla obyggden utan bättre resultat. Detta var om jag förstod rätt under 1600-1700-talet. var det när dessa kampanjer misslyckades som man tvingade på samerna nybyggarnas levnadsätt. (frågan gäller mer allmänt och inte min farfars far och mor).

[Maiken Arvidsson]

Annelie!
 
Att vara kronotorpare var i högsta grad ett arbete! Torparvisans text: Jag är torpare jag och jag har det så bra, jag ligger på soffan för så skall de va. Håhå jaja, håhå jaja.... är i högsta grad en strof vi skall ta med en stor nypa salt. I deras arrendeavtal ingick bl a skyldighet att uppodla jord men dessutom fick de lov att ta ta olika andra extraarbeten för att försörja familjen.  
 
Försök gärna se om Ditt bibliotek har boken som jag tipsade om i tidigare inlägg.
 
Hälsar Maiken

[Maiken Arvidsson]

Annelie!
 
Angående koloniseringen av Lappmarken så var det mycket riktigt staten som av olika orsaker ville befolka trakten. Det kom nybyggare från kusten och söder ifrån, personer som av olika anledningar ville söka lyckan, söner till tidigare nybyggen tog upp nya, men naturligtvis tog även vissa av de redan befintliga samerna upp nybyggen. För att Du skall få lite begrepp om det så bör Du försöka ta del av litteratur om både koloniseringen och samernas situation. Kolonoiseringen av Pite Lappmark av Erik Bylund är en bra bok, liksom Skogslapparna i Sverige av Ernst Manker.
 
Lycka till hälsar, Maiken

[Rune Edström (Rune)]

Hej Annelie
Jakt var förbjuden på statens marker, så tror att kronotorpare var Domänverkets sätt att försöka hålla koll på bl. a. jakten i sina skogar och ha arbetskraft för sin skötsel av skogen (avverkning och plantering) lätt tillgänglig. Sen behövde ju både jägmästaren och kronojägaren husrum, när dom var ute och kollade. Dom skulle ju ha ett rum för sig själv när dom dök upp.
 
S E Svensson skriver att kronotorpare hade det bra. Tror att det är en sanning med STOR modifikation. Berodde nog på hur väl man var så hålla sig med den jägmästare som var revirförvaltare, och hans underställde kronojägare.
 
Kopierar in det som jag har om en ana:
 
 Ur BO MALMBERGS KRONOTORPARLANDET.Bestämmelserna
om upplåtelse av skogstorp kom 1904,för VÄSTERBOTTENS LÄN.
Men 1905 vräktes JOHAN ELIASSON och hans gamle far ELIAS SALOMONSSON, från GAMMELBRÄNNA,där de uppodlat 1? hektar,inom vad som kom att
bli ARONSJÖKULLARNAS kronopark vid avvittringen.Avittringen var  
när skogsmarken fördelades mellan STATEN och bönderna.
 Ansökte om att få bli skogstorpare,men ansökan avslås av över-
jägmästaren med motiveringen:att han redan utverkat vräkningsdom,  då arbetaren och dennes far sistlidne vinter afverkat ett hundratal  byggnadstimmerträd'.Klagomål hade framförts över 'att dylika personer finge vistas och bo på kronoparken.Kreaturen hade förövat åverkan å enskilda på kronoparken belägna ströängar.
  Ovanstående har han hämtat ur DOMÄNVERKETS arkiv,FALUN:Skogstorp  1904-1905.
 
Ur ett dåligt minne (mitt), så var ungefärliga villkoren att dom fick 4500.-, men att dom då skulle bygga sig en stuga, ladugård och odla opp 2 hektar. Dessutom kanske att dom skulle arbeta ett visst antal dagar åt Domänverket (mot betalning, som kanske var mindre än andra betalade). Betala en summa varje år, kanske 40-50 kronor, för arrendet. Mitt ute i villande skogen, fick dom utstakat ett område på några hektar, så dom var ju nybyggare från ris och rot. Allting gjordes för hand, även uppodlingen, så kan för mitt liv inte tro att det var någon dans på rosor. Dom skulle ju samtidigt hålla sig och sin familj vid liv, kanske genom arbete åt andra.
Så inte var det underligt att tjuvjakt fanns och att många emigrerade till Amerikat. För vart dom svalt, här eller i USA, som dom trodde var bättre,var ju egalt.
 
Nedanstående handlar om kolonat, som räknades ha bättre villkor än kronotorp:
Har just läst om en som tog över ett påbörjat ställe. Han gick 3-4 mil för att komma till stället, ledde i ett rep en ko med kalv, fick hjälp över en älv för att få över kon. Den som lämnat stället hade fått ut 4200.- av dessa 4500.-, och det var inte på långa vägar klart. Så för 300.- skulle han göra allt som fattades. Men han hade ett eget hus att bo i, och behövde inte bo inhyses, så han var ändå glad. Han fick sen han bott där nåt 15-tal år anställning hos SJ, som banarbetare.
 
Så Annelie kolla vad biblioteket kan skaffa fram om kronotorpare och samer. Tror att du har åtskillig läsning framöver, för kronotorparna hade det nog ganska lika överallt.
Hade dom en bra revirförvaltare, så gick det ann, men var han ogin så var det mindre bra.
mvh
rune

[Annelie Biller]

Ojoj, nu har jag skaffat mig läsning, men visst har ni allihop lyckats väcka min nyfikenhet på situationen för dessa människor. Skall snarast bege mig till biblioteket och läsa de lästipps ni gett mig här. Det borde således passa alldeles bra för vårsolen som är här och hälsar på.  
 
GLAD VÅR Maiken, SE och Rune.

[Irma Ridbäck]

Ett tillägg till lästipsen om kronotorpare:  Slutdikat. Kronotorpare i byn Naisheden, Norrbotten av Carl Eichwurzel, Neil Goldstein och Mona Larsson. Utgiven 1978. Den här boken återger brev och anteckningar från Axel Eichwurzel och hur han som skåning kom upp till Ängeså kolonat i Norrbotten för att bruka jord och arbeta i skogen. Man kan också jämföra kronotorp och kolonat med arbetarsmåbruk.  
Kommunerna redovisade läget och ansökte om medel till arbetarsmåbruksnämnden,  därför kan Egnahemsstyrelsens arkiv 1928-1948 (finns på Riksarkivet) ge en del för släkt- och hembygdsforskare. När kommunikationerna förbättrades och arbetarna inte längre behövde bo intill arbetsplatsen så avvecklades kronotorp och kolonat. Efter en    mansålders slit återgick åker och äng till småskog och mossa.  
Irma Ridbäck

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Jag tror också att det handlar om samma typ av arbetskraft som staten behövde. Kallades bara olika och kom vid olika tidpunkter, med en ny myndigheten som skötte om den typen.
 
Krono- och/eller skogstorpare var först, vid avvittringen, med det som blev Domänverket, kolonat kom efter 1:a världskriget med Kolonisationsnämden och småbruken kom kring 2:a världskriget. Då var även kommunerna involverade. Till sist blev det väl Domänverket som skulle handha alltihop.
 
Tänk vad trevligt för kolonisterna, att komma till Vojmåns järnvägsstation kring 1920, från Eskilstuna, mitt i vintern, med kanske 1 m djup snö, i lågskor. Förflytta sig därifrån 13 km till Mörtingselberget (den längden angavs på vägskylten på 40-talet), kanske bosätta sig under en gran och BÖRJA på få till nånting att bo i.
 
Sen att under 50- 60-talet får samma människor (dom som fortfarande lever), se hur Domänverket kommer och planterar igen dom med svett och möda uppodlade lägdorna. River husen och det blir skogsmark igen.  
 
Tänk att behöva se och uppleva att det dom kämpat med har noll och intet värde. Men granen växer säkert bättre på mark som varit  dikad och gödslad.  
 
Mina ord kan inte bli nåt annat än FY FAEN, med känsla och eftertryck.
 
Men staten har väl aldrig varit nån snäll gammal farbror, som inte sett till sitt.
mvh
rune

[Annelie Biller]

Ja, nog finns det en och annan gran/tall/ek som överlevt våra anfäder. Tänk om de kunde tala. Och som du säger Rune, staten har väl aldrig någonsin gjort något egentligt för småfolket. Detta trots att staten inte vore någonting utan dessa enträgna och tåliga arbetare som funnits genom historien. Nu är jag visserligen inte insatt i just detta även om jag avser att bli det. kan tänka mig att situationen för kronotorparna var nästan densamme som för statarna, även om dessa hade sin lilla bostad. fanns där en snäll och trevlig arbetsgivare hade man det gott. Fanns där en som endast såg till sitt, ja, då kan jag nog tänka mig vilket helvete dessa stackare hade.  
 
från då till nu önskar jag er en mycket angenäm påsk
 
Annelie

[allan eichwurzel]

Svar till Anneli Biller.
Kronotorpare var inget yrke i den mening vi menar
med yrken.Utan det blev en beteckning på en
arrendator av kronans mark.I princip utan rättigheter,men med många skyldigheter.Där jag växte upp i byn Naisheden Överkalix kommun kallades arendegårdarna kolonat fram till början av 1950talet,sedan blev benämningen kronotorp.Min bror Carl har på ett belysande sätt beskrivit det hårda livet för dessa människor.Han kom som treåring till Naisheden med våra föräldrar Axel och Iris Eichwurzel 1923 från Skåne.Vi blev såsmåningom fem syskon,endast jag och min syster Ulla är idag i livet.Vill du eller någon annan vet mer om livet på dessa kronotorp ställer jag gärna upp och berättar.Men de hade det inte bra alla gånger,för det mesta var deras liv ett helvete.

[allan eichwurzel]

Sedan någon tid tillbaka har vi känt till att det finns en gata i Houston Texas som bär vårat efternamn.Söker nu via den Amerikanska ambasaden i Stockholm information om vart jag skall vända mig i Houston, för att få fram mer om bakgrunden till att gatan har vårat efternamn. Den heter
Eichwurzel Lane.Är det någon som har uppgifter om detta skulle jag vara tacksam om att få ta del av dessa uppgifter.

[Bengt Rur]

Kronotorp och kronotorpare är termer, som under olika tider betecknar två något skilda ting. Låt vara besläktade.  
 
Den äldre användingen, som exempel möter oss i exempelvis G. Thulin Mantalet (doktorsavhandling, tryckt 1890), svarar mot en liten jordbrukslägenhet på mark som tillhör kronan (= staten). 1500-talet och senare.
 
Det yngre bruket (från 1891) hänför sig till av kronan åt enskilda gratis upplåten obruten mark. Staten fortsatte att vara ägare och brukarens eventuella förvärv ställdes på framtiden.  
 
Riksdagen ville genom dessa kronotorp främja uppodlingen av karga bygder (i Norrland). Av detta blev mycket slit och lite resultat.

[allan eichwurzel]

Bengt Rur du nämner helt riktigt skillnaderna mellan Krontorp och kronotorpare.Det ena är beteckningen på avstyckad mark. Den andra är benämningen på den eller de som brukade den avstyckade marken. Men det finns en annan formulering, och det är kolonat.Det är de gårdar som avstyckades på samma sätt som kronotorp,och med liknande vilkor.Kolonisterna hade sämre vilkor vad gäller arbete i skogen. Kronotorparen hade vissa garantier till arbete, det hade inte kolonisten.Jag växte upp på ett kolonat,som i början av 1950 talet omvandlades till kronotorp. Det blev en väsentlig skillnad i vilkoren. Alla kolonaten i min hemby omvandlades då till kronotorp. Det gjorde att Domänverket byggde nya bostadshus och ladugårdar till samtliga gårdar.Det såg bra ut sett utifrån men slitet i skogen blev inte mindre för den skull.Kontraktet talade om hur mycket man måste arbeta åt Domänverket, och hur mycket tid man skulle lägga ner på jordbruket.Verket ägde ju både skogen och åkermarken. Det blev verkligen som du påpekar mycket slit och lite resultat