Tandläkare

[Majvor Bogren]

Jag undrar om det finns någon som vet något om tandläkareutbildningen i Sverige på 1880-talet. Har en ana som var född 1846 och som arbetade som tandläkare i Stockholm från 1880-talet någon gång och framåt. Vad jag vet så är Svenska Tandläkareförbundet 100 år, år 2007.
 
MVH Majvor

[Elisabeth Thorsell]

I Sveriges befolkning 1890 fanns 19 tandläkare i Stockholm, och 137 stycken i hela landet.
 
I Sveriges befolkning 1900 fanns 51 tandläkare i Stockholm, och 327 i hela landet, en profession i snabb tillväxt, tydligen.

[Lena Moen Lif]

Ang tandläkarutbildning i Sverige under 1800 talet så finns lite historik att läsa på Odontologiska föreningens hemsida.www.of.ki.se/historik.html.
Hälsningar
Lena Moen Lif

[Majvor Bogren]

Hej Elisabeth och Lena!
Tack för Era upplysningar ang tandläkare i Sverige och Stockholm i synnerhet. Skall gå in på Odontologiska föreningens hemsida och se vad som kan stå där.
Många tack från Majvor

[Rolf Lundh]

Finns det någon som vet något om tidigare yrkesverksamma tandläkare?
Finns det någon form av tandläkarmatrikel?
Mina funderingar berör verksamma tandläkare för cirka 100 år sedan.
 
Vidare undrar jag om någon har förslag på litteratur avseende tandläkaryrket förr och nu. Det intressanta för mig är förr i tiden och mindre om nutid.
 
mvh
ROLF

[Chris Bingefors]

Vad jag kan se vid en snabbtitt så finns en hel del intressant litteratur om man söker på tandläkare på http://libris.kb.se/

[Irma Ridbäck]

Martin, Roland, 1841-1894. - Matrikel jemte biogr. uppgifter öfver Sveriges tandläkare från äldre till nuvarande tid / red. och utg. af Roland Martin. - 1890. 72 s.  
 
är väl den matrikel som i viss utsträckning kan vara nyttig för dig. Den finns som läsesalslån på universitetsbiblioteket i Uppsala, som tycks vara ditt närmaste bibliotek i detta fall.  
 
Några andra titlar:
Nordisk medicinhistorisk årsbok. - Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996. (Den innehåller uppsatser också om tandläkare. Kolla i Libris.)
Henrikson, Carl O., 1924-. - Hur blev man tandläkare i Sverige under 1800-talet? / av Carl O Henrikson. - 1999. -  Svensk medicinhistorisk tidskrift. - 1402-9871. ; 1999(3):1, s. 213-225 : ill.
Svenskt porträttgalleri. 24, Veterinärer och tandläkare. - 1907  
Falk, Nils, 1916-. Gävle tandläkareförening 1906-1956 : en kortfattad historik. - 1956

[Stefan Lundgren]

Hej Rolf!!!
 
Jag såg att du är hemmahörande i Enköping, har för mig att jag har sett det, men du kan antingen besöka stadsbiblioteket i Uppsala eller på Carolina. Nånstans har jag för att jag har sett en matrikel över tandläkare.
 
Stefan

[Patrick von Brömsen]

Jag har för mig att det finns en bok över tandläkare med bilder, liknande 1890 års män. Lite biografi och kort på personen. Är inte helt säker på det, men värt att kolla upp.
 
Vänligen Patrick

[Jenny Möller]

Hej Irma!
Min ff far var tandläkare i Gävle från ca 1911 och framåt. Var kan jag hitta boken om Gävles tandläkarförening?
 
Mvh Jenny Möller

[Irma Ridbäck]

Hej Jenny
Det finns faktiskt två historiker::
Gävle tandläkareförening 1906-2006 : utgiven med anledning av föreningens 100-årsjubileum / under redaktion av Måns Hedin. - 2006. - ISBN: 91-631-7280-1
 
Falk, Nils, Gävle tandläkareförening 1906-1956 : en kortfattad historik. - 1956
 
Sannolikt ingår uppgifter i Falks text i den senare historiken. Kontakta ditt närmaste folkbibliotek och be dem hjälpa dig att via fjärrlån få låna in boken. Biblioteket kan i Libris eller i Gävle stadsbiblioteks katalog se att den finns t ex på Högskolan i Gävle, men också till utlån på stadsbiblioteket i Gävle.
 
m v h
Irma

[Moderator Yrken]

Ett antal inlägg har idag flyttats hit från Yrken » Övrigt » Yrkesmatriklar, och sorterats kronologiskt, samtidigt som ett dubblerat inlägg och ett inlägg som inte tillförde något till diskussionen har raderats.

[Krister Larsson]

har en fundering ang tandläkare, lägre bak i tiden på 16 - 1700 talen, vart gick man med tandvärk eller så då? var de till någon speciell smed som drog ut tänder eller kunde vilken smed som helst utföra det?
 
Mvh Krister

[Stefan Zylberstein]

Brist på tandvård förr i tiden ja. I en bok med minnen från 1800-talet (Skoglar Brynolfsson Wennerberg) kommenterar narratorn olika personer; det återkommer hela tiden typ: kvinnan ganska ful, dålig hy, men rätt vackra tänder... Ser märkligt och udda ut. Men orsaken är troligen, att i en tid med knappt nån tandläkarvård, så hade folk ofta dåliga tänder. Skadade på olika sätt, eller också utdragna...  Och följaktligen, alla tänder i behåll och utan skador, mörka hål etc - ja då blev det påfallande om de hade snygga tänder... Frisör Herrmann som etablerar sig i Lidköping ca 1860, tituleras frisör och fältskär(sic!).  Firman fanns fö in i modern tid. Vänermuseet har kvar lite gammal utrustning från genom åren. Inklusive lite gamla tandtänger.  Det slår mig att antagligen sysslade han inte med enklare kirurgi som man annars tror - det fanns ju trots allt läkare i stan, och ett par år därefter startades lasarettet.  Det troliga är att det han sysslade var tandutdragning och enklare tandvård - eftersom jag är osäker på om det övht fanns tandläkare i Lidköpingstrakten på den tiden.  Jag har inte sett några spår av det iaf. Inte förrän framåt 1900 kanske. Så det KAN hända han sysslade med enklare kirurgi, men det säkra är att han sysslade med enklare grundläggande tandvård, förutom då sin frisörgärning.
Det är rätt troligt att en del andra frisörer barberare sysslade likaså med tandutdragning o dyl.

[Markus Gunshaga]

I Christopher O'Regans bok En bädd av dun: Livet vid Gustaf III:s hov kan man läsa om den »berömda och namnkunniga tandkonst-mästerskan» Maria Johanna Briwolskir från Dresden, som 1781 vistades i Stockholm och lockade med att »på dem som hava för få tänder i munnen, sätter jag så andra i stället, som vore de naturliga, så att med dem kan ätas hur man vill, och man återfår ett tydligt uttal». Denna kvinna hade tidigare på året anlänt till Lund, och då kunde man läsa i Lunds Weckoblad 1781 10/1, sid. 13-14, att:  
»Hit til Staden är ankommen den berömda och namnkunniga Tandkonst-Mästerskan wid namn Johanna Briwolskir från Dresden, som genom denna konst wunnit allas bifall; hwillket profwet skall bewisa.
 
1:mo Tänder som utaf Winsten blifwit swarta och gula ränsar hon innom en fjerdedels timma, utan minsta plåga.
 
2:do Kan hon döda Branden, eller frätningen uti ihåliga tänder, så at den ej mera fräter, och at tanden i hela lifstiden bibehålles.
 
3:tio Uttager hon med all färdighet elacka fistulösa tänder, tandrötter, eller uggar, och på den som hafwa förfå tänder i munnen, sätter hon andra i stället, som woro de naturlige. Til denna Cour förer hon med sig et Ängelskt pulwer som kostar 8 ß.
 
4:to Hafwer hon med sig en helande och adstringerande tand-tinctur, som innan kort helar det spjutande, rutna och materiactiga tandkjöttet, stillar blödandet och förtager elack lukt af munnen, och äfwen fäster tänderna samt gjör at tandköttet wäxer, när man en, eller twå gångor om dagen dermed twättar tandköttet; priset på denna tinctur är 16 ß.
 
5:to En Hufwud-Spiritus, som innom några minuter, stillar en stickande och dragande tandplåga: kostar 16 ß. och kan deraf bekommas förråd för flere år.
 
6:to Har hon ock en panace, eller et berömt Pärle-watn som icke är något sminck, och accomenderas för dem som äro behäftade med Sommar-fläckar eller fräknar kostar 24 ß.
 
7:mo En förträffelig och med stor kraft och wärkan hufwudstärkande örte-påsa; hwilken som har en sådan påsa under mößan, eller på kroppen, wid macht hålles minnet, stärcker hufwudet och förtager Swindel, och näst Gud bewarar menniskan för slag och fördrifwer en stickande hufwudwärck. Kostar 24 ß. NB. det wisar och en förunderlig wärckan hos den som af ålderdom litet höra och se; så lat om deße 1 2 a 3 månader bära ofwanbemelte påse, kunna de gjöra sig försäkrade, at i båda delarne spörja förbättring, särdeles hwad ögonen angår.»

[Markus Gunshaga]

I Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 43, 1806 12/2, sid. 343-344 finner man en annons som ger en bild av tandläkaryrket kring sekelskiftet 1800:
»Undertecknad som gjort sig känd här i Riket långt för detta, och wågar smickra sig med det hopp, att hafwa wunnit en wördad Allmänhets förtroende, tillbjuder Malmö Stads inwånare, under sitt wistande derstädes, sin tjenst med följande:
 
1. Uttager han alla obrukbara och skadade tänder och rötter, hwilka ofta kunna åstadkomma swåra följder.
 
2. Insätter han nya tänder med det önskeliga gagn och följder, att de ej kunna skiljas från de naturlige.
 
3. Gör han alla möjeliga tand-operationer, som fordras wid tand-sjukdomar.
 
4. Äfwen meddelar han säkra godkända medel till deras ans och skötsel, och försäkras att med all akkurateß, nu så wäl som förr, gå dem till handa, som hedra mig med sitt förtroende. De fattiga, som äro försedde med Prest-betyg, kureras utan betalning.
 
Logerar här i staden wid östergatan, hos Fru Skröder. Malmö d. 8 Febr. 1806.
 
J. Nathan
Kgl. Privilegierad Tand-Doktor,
från Stockholm.»