Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-22

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

Någon måste upplysa mig om skillnaden mellan Brusk och Brusk.

[Peggy Oberbeck]

I hope I am posting this in the right place. My great great grandfather was identified as a Smidesmästaren on his obit. I am interested in finding more information about him and any records that a blacksmith guild may have available. The following is his obit, which provides the most important information I have. I also have a picture of him wearing a medal that hangs from a ribbon.  
Tillkännagives
att
min käre morfar
f.d. Smidesmästaren
Erik Gustav Schön
stilla aved i tron på ain Frälsare
fredagen den 19 jan kl. 5,45 em. i
en ålder av 85 år, 14 dagar, sörjd
och saknad av mig samt fem barn
i Amerika.
 
Latorp, Latorps Bruk den 20 jan. 1923
   
   ALVAR*
 _________
 
Stilla, stilla se han vilar efter va-
 kan trött,
Efter sina arbetsdagar har han slum,
 rat in så sött,
Och av jordens kval och oro, skall
 han icke väckas mer,
Och för honom skall ej solen, som
 för oss, i moln gå ner.
 
Thank you for any help!
Peg Oberbeck in Wisconsin, USA

[Tomas Andersson]

Hi,  
 
You could try to contact Arkivcentrum Örebro län. They should have records of the works of Latorps Bruk. They have a website at: http://www.arkivcentrum.t.se/  
 
The problem might be to find information in English, since I assume that you are not knewledgable in the Swedish language.  
 
I found a picture of the old railway station, but that's all: http://w1.586.telia.com/~u58610355/Shlator1.html
 
There is some historical information about it too, but only in Swedish at: http://hem.passagen.se/buggis/Latorps_Station.html
 
The last link also mentions a book about Tysslinge, the former community that Latorps bruk belonged to (it is now part of the larger Örebro). The book as by Harry Sjögren and the title is Tysslinge, en kommun som upphörde (Tysslinge, a community that ceased to exist).  
 
Regards,  
 
Tomas (who is going to Wisconsin in March, actually) :-)

[Ylva Samuelsson]

Hej.
Jag har märkt att många smeder på 1800-talet flyttade ganska så ofta (och ibland riktigtlånga avstånd) mellan de olika bruken. Är det någon som vet vad detta berodde på? Hade bruken sådan personalpolitik att de blev uppsagda allt som oftast, eller hade de svårt för att finna sig till ro, eller var det för att få bättre lön?
Bland mina anor har jag exempel där man kommer från bruk i Finland, stannar några år i Västmanland och sedan plötsligt befinner sig i sydligaste Småland. Jag har även hört att en del smeder ville ta sig till Tyskland för att lära sig det senaste inom branschen, stämmer detta?
MVH Ylva

[Ulf Berggren]

Det finns olika skäl till flyttningarna. T ex skedde ibland värvningar, och det är klart att en duktig smed hade lättare att få arbete på ett annat ställe. Medan de som inte var lika duktiga kunde ha stora skulder till bruket som gjorde en flytt svårare.
 
Ett annat skäl till flyttningar var att personer ägde bruk på olika platser i landet, och flyttade personalen efter behov.

[Ylva Samuelsson]

Tack Ulf, för svaret. Det som förvånade mig mest var att de kunde få för sig att flytta så otroligt långa avstånd. Det kan ju inte ha varit lätt att dra i väg ett flyttlass med småbarn och allt i uppemot 40-50 mil. Och de måste ju leva under tiden, så det måste ju även ha funnits pengar till detta (eller om de tog ströjobb på vägen?). Men om man säger att det var en duktig smed, i början på 1800-talet, kunde han tjäna såpass mycket att han var mer eller mindre välbärgad? Hur var smedernas sociala status på den tiden, var de jämställda med hemmansägare eller låg de mer på torparnas nivå? Finns det någon bra litteratur i ämnet där man kan lära sig mer om detta, och då inte bara om brukssmeder utan även bysmeder? Och stämmer det här med att många tog sig till Tyskland för att gå i lära?  
Ja, det var många frågor och jag hoppas att du Ulf, eller någon annan, vill hjälpa mig med ett svar. MVH Ylva

[Leif Svensson]

En bra sida om smeder och bruk är
Nycklar till Brukssamhället  
http://wermland.se/lansbib/borgvik/index.htm
 
Mvh
Leif Svensson
Västerås

[Ylva Samuelsson]

Tack Leif. Det var en bra sida, som jag inte hört talas om förut. MVH Ylva

[Lennart Lindström (Linson)]

Hej Ylva.
Som en komplettering till Ulf:s inlägg, vill jag också nämna att senare delen av 1800-talet, medförde också nedläggningar av bruk i syd och mellansverige, då lönsamheten och malmkvaliteten sviktade.  
Smederna kunde inte samla pengar på hög. Duktiga smeder fick vissa favörer av råvaror till hemmet bl.a. Andelar vid slakt och fiske, dessutom fanns från brukens sida ett visst ansvar mot efterlevande som fick husrum, arbete och mat från bruksherrens sida. Det fodrade dock att man varit bruket trogen i en längre tid.
Om man tittar på gamla bouppteckningar för smeder så skiljer dessa inte så mycket från torparens livsresultat. En bouppteckning från en smed som avlider i slutet av sin arbetsperiod, lämnar en del saker som möjliggör ett mindre överskott. En smed som blir änkeman och därefter bor hos ett av barnen, lämnar sällan mer efter sig än sina säng och gångkläder, då övrigt bohag succesivt har överförts till den vårdande barnfamiljen. Smederna hade också ett arbetskontrakt som styrde deras mellanhavande på bruket, men om smeden visade sig vara mycket duktig, skrevs sällan kontraktet om, utan de förmåner han lyckades uppnå erhölls på sidan om. Vid en nedläggning,  
brukade andra bruk ha nytta av både maskiner och smeder, varför smeden flyttade till en ny ort och provade på anställningen. När denna passade kom familjen efter och denna flyttkostnad kunde delvis finansieras med ett förskott av kommande brukets ägare.
Med vänliga smedhälsningar
Lennart Lindström

[Ylva Samuelsson]

Tack Lennart för det utförliga svaret. Det är för mig en viktig del av släktforskningen att jag får möjlighet att förstå förhållandena runt omkring personerna som döljer sig bakom namnen och årtalen, och det var intressant att få veta att smeden i gemen inte hade det så fett.
MVH Ylva

[Elisabeth Thorsell]

En bra bok om järnhantering från malm till färdig produkt är Carl Herman Tillhagens Järnet och människorna (1981), som innehåller mycket om villkoren för smeder och andra arbetare. Den har också en bra litteraturlista som ger ingångar till många andra böcker i ämnet.

[Tor Ahlgren]

Hej!
Vet någon om det har funnits järnbruk i Fröderyd
socken under 1700-talet?
MVH
Tor

[Bernt Eriksson]

Hej!  
Finns det någon som känner till bysmeden Olof Strömberg i Svartbyn, född 1814-03-02. Han arbetade bl.a. på Övre Svartlå såg. Olof lär ha kommit från Skatamark, men jag hittar honom inte där. (Hustru: Brita Carlsdotter Berggren).  
Jag mycket tacksam för all hjälp med uppgifter  
om hans och hustruns ursprung.
Mvh Bernt

[Marita Aurén Jusslin]

Hej!!
 
Detta är ett långskott, men jag försöker ändå.
Jag söker rötter, födelsedatum - och ort till  
Erik Hansson Ståhle, f. ca 1700, Sverige.
Dessa uppgifter har jag fått från Finland.
Han bodde i Kimo, nära Oravais, Österbotten.
Han ska ha varit hammarsmed och av vallonsläkt.
 
Är det någon som vet något om honom??
 
Tacksam för svar!
 
Mvh // Marita Aurén-Jusslin

[Ulf Berggren]

Hur säker är du på den ungefärliga födelsetiden?
Det låter som den Erik Hansson Ståhle som kom från Lögdö i Medelpad till Oravais, men han föddes redan 1666 ca och gifte sig ca 1691 med Maria Fransdotter, från samma plats.
 
Men han är inte av vallonsläkt. Inget tyder på något vallonskt ursprung för hans far, som är den tidigaste kände i släkten.

[Inger Zachrisson]

I mina anor finns en smed Petter Sandgren f  
1767  
14/1,var?  Död 1838 8/12 i  
Slöta,Västergötland.
Finns han på Smedskivan?
 
Mvh Inger Zachrisson.

[Yvonn Ekdahl]

Den här Ulf Berggren kan en hel del om smeder har jag förstått,kanske kan hjälpa mig med lite info.
Carl August Grönqvist f 1835-05-05 vid Skenäs säteri v. Vingåkers socken. Han gifte sig 1859 bosatte sig i Västergötland, flyttade till Skyllberga bruk i Närke. Och därefter till Bo herrgård. Där var han gårdssmed och sönerna lärde faderns yrke.
Sönerna var: Carl Emil f 1861-1900 i Saleby förs.Västergötland.
         Gustaf Robert f 1863-1925 i Nordhalla Saleby socken.
           Axel Konrad f 1871-1915 i Bo socken
         Primus Herman F 1874-1912 i Katrineholm
Samtliga med efternamnet Grönkvist.
Primus Herman är min farfarsfar.
All information mottages tacksamt om dessa personer.
Tack på förhand
yvonn Ekdahl

[Mats Sjödén]

Min fmf Carl Oscar Fredriksson Tunberg står bl.a. angiven som övervalsmästare. Går det under smeder?
Jag söker uppgifter om honom och hans anor.
Han är född 1852-12-01 i Lindesbergs lfs, och bodde i Stora Tuna, gift med Maria Augusta Runer 1856-09-30 från St Kopparberg.
Såg att namnet Tunberg finns med i förteckningen över smedsläkter.
Tacksam för allt om och kring honom.

[Sven-Ove Brattström]

Hej Mats!
Jag anser att en Övervalsmästare ingår i exempelvis smedsläkter, om personens släkt varit verksamma inom järnhanteringen i mer än en generation.
Men tanken med rubrikerna under Yrken är att diskutera yrket i sig, inte enskilda personer. Där passar nog rubriken Valsmästare bäst.
MVH     Sven-Ove

[Lars Andersson]

Hej,
 
Jag söker någon som i sin forskning fått kunskap om Smeder och framförallt Vapensmeder i Lund. Jag söker information om en Vapensmed Svärteman i Lund.  
 
MVH
Lars

[Monica Trennéus]

Är det någon som kan hjälpa mig att översätta följande till engelska: Knipsmed, Klensmed,Hammarsmed,Navsmed,Spiksmed och Mästersmed.
 
MVH
Monica

[Ann Kristin Elvsveen]

Hur blev man gevärsmedmästare och var kunde man bli det i mitten av 1800 talet?
Min mf ff far Peter Lindblom, född i Habo socken 10 augusti 1815 er verksam som gevärsmed i Kristianstad i mitten av 1800talet och flyttade ca. 1860 till Grinneröd socken i Bohuslän. Där bodde han i Backa rote och var kanske smed vid Backamo? Detta er jag inte säker på.
Er det någon som vet hur jag skall hitta mer om detta ämne är jag tacksam för svar.
 
Ann Kristin

[Peter Larsson]

Hej !
 
Jag undrar om det är någon som har uppgifter om smeden Sven-Johan Dahlgren i Gårdsby församling ( Kronoberg ), f 1835-04-15.
 
Mvh Peter

[Lena Thelin]

Hej Peter,
 
Här har du honom enligt folkräkningen 1890
 
Hemförsamling: Gårdsby
Hemort: Gårdsby Herreg.
Kontrakt: Norrvidinge
Län: Kronobergs
Fam nr: 1
Sven Johan Dahlgren f. 1835 i Skatelöv, Gårds-smed
Anna Sofia Bergqvist f. 1833 i Hallaryd
Hilda Albertina f. 1863 i Gårdsby
Ida Emerentia f. 1870 i Gårdsby
Fam nr: 2
Anders Gustaf Kronholm f. 1870 i Stenberga, Jönköping, Smed-lärling  
Kan tyvärr inte hitta honom i KGFs databas över Skatelöv, det finns ingen Sven Johan född det datum som du uppger.
 
Lena

[Ann Little]

Hej Monika!
 
Beträffande ditt inlägg av den 19/4 2003, så skall jag försöka svara dig, då du ännu inte fått hjälp med din fråga.
 
Jag är helt säker på två av orden, men resten blir gissnigar tyvärr.
 
Knipsmed = Pincher (smith) gissning
Hammarsmed= Hammer smith också en gissning,låter precis som en 'borough' i London, så det kan ju vara rätt.  
Navsmed= Naver eller Auger; också en gissning
 
Klensmed= Jobbing ( and repairing ) smith
Spiksmed= Nailer, nailmaker
Mästersmed= Master smith
 
Jag hoppas att det hjälper dig något.
 
Mvh
Ann Little

[Ann Little]

En rättelse till ovan; det är tre ord som jag är säker på, inte två.
 
Ann Little

[Monica Trennéus]

Tack Ann!
 
Det är inte det lättaste att översätta till engelska, navsmed har jag översatt till wheelehub-smith, tror dom tillverkade vagnshjul. Har en avlägsen släkting i Usa som jag ska skicka detta till.
 
Hälsningar Monica

[Lars-Erik Gustavsson]

Hej! Pincher smith är fel eftersom det inte har nånting med (knip)tänger att göra. Jag citerar vad Stig Geber skriver om knipsmeder under Yrken:Smeder den 7 nov 2001:
 
En knippsmed, som det bör stavas nuförtiden, arbetade vid en mindre hammare och tillverkade material i klenare dimensioner än räckarsmederna som tillverkade stångjärn i grövre dimensioner.
 
Någon engelsk översättning känner jag inte till, men man borde kunna använda det mer generella: hammer smith.
 
Mvh Lars-Erik Gustavsson

[Åsa Wilhelmsson]

Hej!
 
Jag har kört fast på min mm ff fm f, smeden Johan Svensson Forsberg. Han ska enligt uppgift på annat håll vara född 1758-12-07, förmodligen någonstans i Småland men jag är inte säker. Han dog enligt husförhörslängd 1821-10-20 och han var då bosatt i Prinsfors i Norra Sandsjö där han bott i alla fall sedan 1792. Jag kan dock inte hitta honom i varken födelse- eller dödsböcker från de här åren.
 
Han var gift med Caterina Svensdotter (vigda 1792-10-04) och de hade åtminstone fyra barn; Christina Carolina f 1795, Sara Lisa f 1793, Sven Magnus f 1801 och Carl Johan f 1804.
 
Om han tillhör en större smedsläkt med forsbergare eller om han bara råkar heta Forsberg vet jag tyvärr inte, men det verkar ha funnits åtminstone två smeder till vid namn Forsberg i samma trakt.
 
Är det någon som känner igen den här mannen som kan hjälpa mig vidare?
 
Tack på förhand!
 
Mvh,
Åsa

[Olle Meyer]

Knivfinesseuren Erland Brolin verkade i  
Stubbkärr, Dunker, Sörmland fr.o.m 1792; dog  
nog  
i Lilla Malma. Föddes 1762. Vet något om  
hans  
bakgrund?
 
Olle Meyer