Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-05

[Ulf Berggren]

Ja, han finns med där. Med hustru och 4 barn.
Dessutom nämns hans mor:
Maria Eliasdotter
f.1708 Söderbärke

[Chris Troy]

Johan Hulthén. Född i Skrea församling, Halland, 1827, smedson.  Har någon uppgifter om hans far? 
 
MVH
Chris Troy, Australien

[Birgitta Fransson]

Två frågor: Min fff, Magnus Nordqvist, dog som mästersven vid 30 års ålder i Engelsberg år 1859 av böld på ena lungan och sådan värk i huvudet att bloden rann ur båda öronen. Det där med blodet som rann ur öronen låter som en olycka. 1) Var kan jag söka information om detta?  
Min ff, Johan Nordqvist, föddes 6 timmar efter faderns död. Ffm, Maria Helena,hade en ett-årig son och satt nu med två spädbarn och ingen försörjning. Enligt uppgift fick hon hjälp ur smedernas låda. 2)Var kan jag söka information om detta system? TAcksam för all hjälp

[Ulf Berggren]

1) Förslagsvis i dagstidningar från området. Där brukar man kunna hitta olyckor.
 
2) Jag har tagit upp det här med ämbetslådan i min artikel om hammarting i släktforskarförbundets årsbok -97. Trots att artikeln heter Hammarting för Östergötland 1692-99 innehåller den även allmän information om sådant som man kan hitta i hammarting, t ex sådana uppgifter som du nämner.

[Ingeborg Jönsson]

Är det någon som vet något om mästersmeden Anders Flemström som dog 1748 i Graningebruk, Långsele socken. Tacksam för alla upplysningar.
 
Ingeborg Jönsson

[Lillemor Larsson]

Hej Ingeborg !
Kanske en dum fråga, men är du säker på dödsåret ?
Hittade en Anders Flemström, ålderman och smedsmästare, död 1798 i Graninge. Han var då 83 år. men det fanns flera Flemström i Graninge så...
Vänligen
         Lillemor Larsson

[Ingeborg Jönsson]

Hej Lillemor! Jo, det ska nog vara riktigt. Däremot hade Anders Flemström, f.ca 1692,en son Anders, som dog 1798. Det är en stor släkt med många sentida ättlingar, bl a förre ledaren för bondeförbundet Gunnar Hedlund i Rådom, som Håkan Skogsjö har skrivit om i Svenska Antavlor.
 
Hälsningar
Ingeborg

[Chris Troy]

Har någon information om Jonas Johannisson, smed, gift med Beata Persdotter.  Dom bodde i Skrea fg, Halland då deras son Johannes föddes 1827-10-28.
 
MVH
Chris

[Knut Sandblost]

Min kones forfedre var mästersmeder ved forskjellige jernbruk i Värmland og Västmanland.
Spørsmål: Er en mästersmed det samme som en hammersmedmester?
Hvor mange mästersmeder var ansatt på et svensk jernbruk?
 
Vennlig hilsen Knut

[Ulf Berggren]

En mästersmed är mästare inom sin typ av smide. Både t ex hammarsmedsmästare och spiksmedsmästare kan alltså kallas mästersmeder.
 
Det går inte att säga någon generell siffra på antalet mästersmeder vid ett bruk. Men typiskt är en mästersmed per härd.

[Knut Sandblost]

I Norge var mestersmed (hammersmedmester) ett ansett yrke. En mestersmed stod høyt på den lokale rangstigen, og han fikk godt betalt. Stillingen som mester ved et jernverk/bruk gikk ofte i arv fra far til sønn. 
Hvordan var forholdene i Sverige?
Vennlig hilsen Knut

[Stig Geber]

Även i Sverige var en mästersmed en aktad man. Men jag kan inte hålla med om att han fick bra betalt. Det räckte nog prcis till att försörja familjen och att hålla sina drängar med mat.
Yrket var mycket slitsamt. Man arbetade i skift från söndag kväll till lördag kväll och bodde hela veckan i smedjan.  
Smederna var oftast utslitna och döva vid 50 år om de inte hade dött av lunginflammation eller andra sjukdomar tidigare.  
Yrket gick ofta i arv från far till son.  
 
Hälsningar Stig Geber

[Knut Sandblost]

Hadde man velferdsordninger som skole, lege, bank, pansjonsordninger, enketrygd ol ?
I Norge hadde verkseieren plikt til å skaffe mat til de ansatte og familiene deres. Dette ble særlig ett problem under krigen mot England (og Sverige) 1807-14. Hadde svenske jernverksarbeidere lignende goder?
Vennlig hilsen Knut

[Stig Geber]

Järnbruken styrdes av bruksägare eller av dennes förvaltare. Han hade rätt att bestraffa personalen, att bestämma vem smederna fick gifta sig med m.m. Men man hade också tidigt välfärdsinrättningar som egen skola långt innan den obligatoriska som kom först 1842.  
Gamla eller invalidiserade smeder fick en pension som på vallonbruken kallades gratial. De måste dock hjälpa till med enklare arbeten som att vara eldvakt mm.
Även änkorna och minderåriga barn fick bostad, ved och tilldelning av matvaror.
 
Hälsningar Stig

[Anette Rosberg]

Min farfar var smedmästare och jag undrar om någon vet var och hur jag kan ta reda på när han avlade sitt mästarprov? Jag vet att han hade ett mästarbrev, men det finns inte längre kvar. Tidpunkten var troligen 1920-talet.

[Mikael Hellman]

Hej. Jag undrar vad en Mästersven hade för arbetsuppgifter. Någon som kan berätta?

[Stig Geber]

Mästerven.
 
Mikael!
 
Mästersvennen var mästersmedens närmaste man och ledde det smedslag som arbetade medan mästersmedens arbetslag vilade. Båda hade smedsdrängar och kolpojke i sina lag. Mästersvennen blev i allmänhet mästersmed med åren när en tjänst blev ledig.
 
Hälsningar Stig Geber

[Knut Sandblost]

Dette var svært interessant!
 
Det du skriver må bety at en mästersmed og en mästersven hadde like stor kunnskap og like arbeidsoppgaver?
Var det forskjell i lønnsnivå og status mellom dem?
 
Vennlig hilsen Knut

[Lennart Lindström (Linson)]

Hej Knut.
Som Stig Geber anger hade mästaren till hjälp mästersvenner, det kunde vara fler än en. Arbetet var en form av förläggarverksamhet och man hade en mästare på varje hammare. Ett stort bruk kunde ha 4 hammare, varför det fanns fyra mästare o.s.v.
Lön utbetalades inte i form av kontanter, men du fick gottskrivet ditt smidesresultat i brukets kontobok som en debetpost och när mästarens hustru hämtade mjölk, fisk, rovor och även brännvin som bokfördes det som en kreditpost. Mästaren avlönade mästersvennerna med en del av smidesresultatet. Mästaren hade givetvis högsta status medan mästersvennerna tillsammans med smeddrängar utförde en del rutinjobb runt smidesarbetet. Mästaren avgjorde kolblandning, värmenivå, luftmängd m.m. Det finns mycket litteratur i ämnet.  
Lennart Lindström

[Margareta Löfvenborg]

Vad gjorde en knipsmed ? Jag antar att knippesmed är samma yrke. I Nationalencyklopedien hittade jag knippehammare; en hammare där finare gods som ex spik tillverkades. Vet någon mer om knipsmedens yrke ?

[Bertil Berglund (Berra)]

Margareta
Enligt Nordstedts Uppslagsbok betyder knippsmed att med bearbetning i hammare smida stångjärn till smäckra stänger.
MVH
Bertil

[Søren Olin]

Er dør nogen dør kender forfædre til, eller har 
anden information om Smedemester S.G.Olin 
(født 7. Nov. 1827 og død 7. maj 1914) dør 
ligger begravet på Östra Karup kirkegård - 
eller hans hustru Beata (født 19. maj 1840, 
død 13. Aug. 1916) (pigenavn ukendt). 
 
Sammen fik de datteren Emilie Olin 
(1863-1950) dør var min oldemor.
 
På forhånd tak,
Søren Olin

[Suzanne Lindahl Dahlström]

Jag år inte säker på att detta är rätt ställe att fråga på eftersom det nog inte rör sig av en medlem i någon smedsläkt. Jag söker förnamnet på min farmors farfar. Han hette Silow och lär skola ha varit smed på en gård som heter Stora Alstad och ligger i Skåne utanför Anderslöv. Hur bör jag söka?

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Jag skulle börja med att gå in under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter S: Silow där det nämns en hel del om Silows i just Skåne.. Där tas upp någon i Trelleborg, och du nämner Anderslövs socken som hör till just Trelleborg så det kanske är 'din' gren..? Även litteraturtips ges om släkten. Men enklast blir det väl om du har lite mer att gå på, namn, årtal osv.. -Men skall du fråga efter något om Silow så är det som sagt rätt ställe där..

[Andreas Jansson]

Någon som vet någonting om böcker om sadelmakare, framförallt på svanå bruk, utanför Västerås. Även namnet Forsström är av betydelse.

[Kenth Hansson]

Hej Andreas.
Kontakta Arkiv Västmanland som hjälper till med Svanå Bruksarkiv, Svanå.
Mvh Kenth Hansson

[Andreas Jansson]

Tack Kent.
 
Mvh Andreas Jansson

[Joakim Olsson]

Hej jag undrar om man kan hitta Mamman Och Pappan till Inger Helena Larsdotter Född 1832-05-02 Död 1913-06-22 Och Smeden Olof Persson Född 1833-04-29 Död 1914-06-15 De levde på Bohus-Malmön adressen var Gamla stenh 27 på Malmön.  
Olof är min Farfars farfar Jag är femte generationen smeder vad jag vet och tredje generationen Smidesmästare sedan 1942

[Anita Hultgren]

Har hittat en Olle Eriksson Kuse i min släktforskning. Är det någon som känner till något om den släkten och om Olle. Olle Kuse dog 1759 i Boda (S). Han var gift med en Sara Adamsdotter Gäfvert f. 1710 i Ransäter (S).  
Mvh Anita Hultgren

[Ulf Berggren]

Han finns med på Smedskivan och där framgår föräldrarna, Erik Olofsson Kuse och Margareta Arvidsdotter (jag kan återkomma med detaljer).
 
Det verkar finnas två smedsläkter Kuse, där den ena är vallonsk. Men Olof tillhör den andra, som
inte verkar ha något vallonskt ursprung.
 
Jag antar att du redan har uppgifter om Gevert-härstamningen.