Smed

[Elisabet Källström]

Tack för upplysningen, Ulf. Har varit i Marieberg och studerat meddelandet du hänvisade till. Drar slutsatsen att Gravendals bruk tillhörde Västerbergslagen - Grangärde socken. Så nu har jag en del att försöka läsa.

[Moderator Yrken]

Ett inlägg har flyttats till Källor » CD/DVD-skivor » Smedskivan (efterlysningar).

[Niclas Rosenbalck]

Kontakter mellan järnbruken på 1600-talet.
 
Flera bruksfolk arbetsvandrade mellan järnbruken. Jag funderar kring människorna som arbetade vid Åryds järnbruk i Hemmesjö socken i Småland, varifrån de kan ha kommit innan de etablerade sig permanent där.  En gäckande person är bl a hammarsmeden Pierre (Per) Andersson (död 1703) som var gift med Sigrid Stensdotter. Dessa har inkommit ifrån någon annan bruksort till Kronobergs län i början av 1680-talet.  
Är det någon som har förfäder eller på annat vis känner till vilka andra bruksorter som haft kontakter ned till Åryds bruk i Kronobergs län  på 1600-talet eller början av 1700-talet ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-04-27 11:45)

[Ulf Berggren]

Åtminstone i början av 1700-talet fanns det kontakter med Vingåker.
Å andra sidan är Sigrid Stensdotter från Hällestad i Östergötland, som du kanske vet.

[Niclas Rosenbalck]

Nej, detta var intressant. Vad är känt
 om Sigrids bakgrund?

[Olle Elm]

Hej Ulf och Niclas,
Ber att få hänga på med en fråga som möjligen rör dessa rörliga som förmodligen hade smedanknytning - möjligen vid Bruzaholm (gissning). Det spåret kan sägas börja  och behandla en Lars Hultenius - som någonstans kallas mäster - och hans hustru Anna Maria Stålhane. De får barn 1773 i Ingatorp. Är de kända i detta sammanhang?
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol 2013-04-28 10:45)

[Niclas Rosenbalck]

Ulf, jag hittade på nätet med hänvisning till smedatabasen att Sigrid Stensdotter skulle vara dotter till en Sten Andersson (c1624-1691) i Rämninge, Hällestad sn i dennes första gifte med en till namnet okänd kvinna. Hur har detta kommit fram ? Det står ju inga källor och jag blir skeptisk till om det inte finns några källbelägg eftersom det är så stora avstånd mellan Hällestad i Östergötland och Hemmesjö i södra Småland. Vad baserar sig dessa uppgifter på ?  Pierre (Per) Andersson kanske kan återfinnas vid något bruk i Hällestadstrakten? Hans förnamn Pierre tyder på franskt ursprung - hans förnamn försvenskas ofta till Per, men hans barn i Hemmesjö socken skrivs som Pierresson och Pierresdotter.

[Birgitta Nordblom]

Hej, Niclas!
Är inte så väl bevandrad i Östergötlands geografi men har förstått att valloner höll till även i Risinge, Finspång. Hur ligger detta i förhållande till Hällestad sn ? Min ana Hindrik Blank inv. fr. Belgien, början av 1600-talet. 1628 var han räckare i Norrköping, 1629 räckare i Risinge, fr. 1637 räckarmästare vid Lövsta bruk. 1639 död i Österlövsta.  
Hans son, hammarsmeden Hindrik Blank (min ff mf fm mf ff), bör vara född under Hindriks (d.ä.) östgötatid och även ingått äktenskap under denna tiden. Dennes hustru hette Catharina ANDERSDOTTER, född,(förmodl. i Finnspångstrakten)runt 1610, död 1691-09 i Österby bruk, Film, C. Med tanke på att vallonerna inte gärna gifte sig utanför de egna leden under första århundradet efter invandringen, kan man ju förmoda att denne fader ANDERS också var av vallonskt ursprung. Hindrik och Catharina förde namnet Anders vidare men samtliga deras ätteläggar blev kvar i Österbybruk och Lövsta. En gren av släkten Blank vet jag dock figurerar vid bruken i Småland men då mina förfäder levde vidare i Uppland har jag aldrig forskat vidare i Blanksläkten i Småland.
Din Pierre Andersson skulle väl, tidsmässigt, faktiskt kunna vara en broder till min Catharina Bara en vild gissning, jag är själv nyfiken på vem denne ANDERS var. Eftersom jag har många vallonska släkter bland mina anor kan jag väl säga att Anders inte hör till de vanligare namnen i de sammanhangen.
Det är tyvärr väldigt dåliga anteckningar i ministerialböckerna för Risinge, vad beträffar vallonerna, man får känslan av att prästen inte hade mkt till övers för invandrarna ! De nämns sällan vid sina namn, kallas rätt och slätt för fransoser. Ngn enstaka gång står det ant. hammarsmeden Hindrik.
Hälsningar, Birgitta.
 
(Meddelandet ändrat av Bitti 2013-04-29 20:33)

[Karl-Henrik Rydén]

Jag följer upp på Olle Elms inlägg om Anna Maria Stålhammar (ej Stålhane) med det jag hittat om henne. Låt oss börja bakifrån. Jag har just hittat hennes dödsnotis i Marbäck C:4 p210. Hon dör 1814-08-30 troligen då bosatt hos sin dotter Stina Greta Hultenius i Marbäcks klockaregård. Hon uppges vara 90år gammal och född 1724 i Svennevad i Örebro län. I dödsnotisen kallas hon Hultenius, i olika källor har jag sett Larsdotter (Hult C:2 p357) och Andersdotter (vigseln Eksjö CI:4 p725)
 
Detta är var hon återfinns:
vigd någon gång före 1755 med Lars Persson Hultenius
barn:
Juliana född 1755-09-22 i Bostorp under Lövshult, Hult (F) (Hult C:2 p280)
(kanske: Catharina född 1758-12-28 i Ebbarp, Hult (F) (Hult C:2 p303), hon kanske identisk med den Anna som återfinns i mantal 1767, Jönköpings läns. landskontor EIII:19 p381)
Maria Elisabeth född 1763-09-16 i Bostorp (Hult C:2 p357)
Jean Peter 1766-10-16 i Säldefall, Ingatorp (F), och död där 1767-02-26 (Ingatorp C:5 p286 resp p374).  
Stina Greta född 1773-06-28 i Dånhult u., Grimmestorp, Ingatorp (F) (Ingatorp C:5 p312)  
 
Gift 2.a med Jonas Persson 1785-11-25 i Eksjö (F) (Eksjö CI:4 p725). Hon var då änka bosatt i Klockarp, Eksjö (F). Jonas Persson var änkling från sitt tidigare gifte med Hedvig Smedbom och bosatt i Karstorp, Askeryd (F).  
Jonas och Anna Maria bosatte sig i Karstorp, men 1797 flyttar hon till mågen (Magnus) Hultenius i Marbäcks klockaregård (Askeryd AI:7 p127). Hon återfinns i Marbäck AI:2 p140 och Marbäck AI:3 p44.  
Hon dör sedan som sagt 1814-08-30 i Marbäck (Marbäck C:4 p210).  
 
Så min fråga är om någon med kunskaper om Svennevad kan identifiera henne. Kanske var hon inte född där, men hon borde ha varit bosatt där som barn. Kanske med en far som hette Lars eller Anders Stålhammar.  
 
/Karl-Henrik

[Ulf Berggren]

Då torde fadern vara den Anders Stålhammar som 1731 flyttade från Svennevad till V Vingåker, och 1733 vidare till Bruzaholm.
På Smedskivan 7 finns bara andra barn med, födda i Vingåker och Småland.
 
Niclas!
 
Uppgifterna om Sigrid kommer från Gert Påhlsson, så det är honom man bör
fråga vad de bygger på.
Men att det skulle vara stora avstånd är ju generellt inget konstigt med
denna grupp, och även Sten Anderssons familj var rörlig.

[Olle Elm]

Tack Karl-Henrik för att Du rättar mig ovan!  På sidan länken leder till har jag skrivet Stålhammar;  så det kan bli.
 
Har Du lagt in eller länkat till dessa fynd i den ursprungliga diskussionen?
Vänligen,
Olle

[Karl-Henrik Rydén]

Nej, jag länkade inte ordentligt till den ursprungliga diskussionen som startades av Mattias Samuelsson under . Den diskussionen fördes vidare här.  
Jag har en fråga till Ulf Berggren eller någon annan med Smedskivan7. Kan ni ange namnet på något av Anders Stålhammars barn. Jag hittar varken honom eller något barn när jag letar på Smedskivan. Jag behöver en ledtråd för att hitta honom där.  
/Karl-Henrik
 
 
(Meddelandet ändrat av kalleryden 2013-05-06 15:38)

[Olle Elm]

Hej Karl-Henrik,
Vad bra med länkar. Jag fixade en på andra hållet  
 
Du, om Du byter attributet link mot topurl - när du länkar inom samma forum, så slipper du dubbelram - har jag lärt mig här i forumet.
vänligen,
Olle

[Karl-Henrik Rydén]

Tack Olle för tipset med topurl. Jag ska använda det i framtiden. Har testat att ändra i meddelandet och det funkade bra.  
/Karl-Henrik

[Moderator Yrken]

Ett inlägg har flyttats till Landskap » Småland » Socknar » Vallsjö.

Tänk på att man under denna rubrik i första hand ska diskutera smedsyrket och hur smeder levde och arbetade i äldre tider. Enskilda smeder med släktnamn ska man istället efterlysa under avdelningen Släktnamn, där det finns en särskild avdelning för Smedsläkter, Släktnamn » Smed- och vallonsläkter.

Smeder kan även efterlysas under rubriken Källor » CD/DVD-skivor » Smedskivan (efterlysningar), samt på avdelningarna Landskap och Släktnamn.

[Ulf Berggren]

Karl-Henrik!
 
Vad menar du? På Smedskivan 7 finns endast en Anders Stålhammar, så det borde inte
vara några problem att hitta honom. Tittar du kanske på en äldre Smedskiva, där han inte finns
med? Då är det ju ingen idé.
Du kan också på Smedskivan 7 lätt hitta hans första son om du söker på födelseplats Vingåker bland
alla Stålhammar.

[Karl-Henrik Rydén]

Hej Ulf,
Jag har Smedskivan 2011-2012. På fordralet står också Smedskivan7, men kanske det finns flera versioner.  
Den Anders Stålhammar jag hittat är upptecknad som Hammarsmed i Åryd, Hemmesjö sn. Han är gift med Katarina Danielsdotter. Deras barn är:
Daniel född 1733-05-20 i Bilsbro bruk, Västra Vingåker (sedär, man var tvungen att söka på B som i Bilsbro, inte på V som i Västra Vingåker - jag är inte så van att leta på Smedskivan).
Per född 1742-02-06 i Åryd, Hemmesjö
Klas född 1744-12-09 i Fängebo Bruk, Locknevi
Karl Fredrik född 1746-10-19 i Fängebo bruk
Är det rätt familj? Jag hittar ingen hänvisning till att de bott i Bruzaholm.  
/Karl-henrik

[Ulf Berggren]

Ja, det är som sagt rätt familj. Men jag har aldrig påstått att flytten till Bruzaholm
stod nämnd på Smedskivan 7. Jag var kanske otydlig, men eftersom det finns en utflyttningslängd
i Västra Vingåker då är det förstås den som är källan. Flytten kommer med först på nästa version av
Smedskivan.

[Lennart Elg]

Under 1800-talets andra hälft flyttade mina smedanor ganska flitigt mellan olika bruk, beroende på hur affärerna gick och bruksdöden började härja. Men hur sökte eller fick man egentligen ny anställning under den hör tiden? Att vandrande smeddrängar kunde berätta hur det stod till på andra bruk kan jag förstå, men innan man lastade hela bohaget och familjen på en kärra måste man rimligen ha haft något anställningsavtal. Och hur ordnade man sånt när man jobbade 12 timmar om dagen sex dagar i veckan, och tillbringade den sjunde på väg till eller från kyrkan..?

[Ingela Martenius]

För det första arbetade man inte 6 dagar i veckan 12 timmar om dagen vecka ut och vecka in - det var gott om helgdagar. Faktiskt så gott om dem att Gustav III i slutet på 1700-talet strök en hel rad av dem (någon har räknat ut att innan dess hade man mer ledigt än vi idag med fem veckors semester och efter internationella förhållanden ganska gott om helgdagar).
Och man behövde inte gå i kyrkan vareviga söndag. De flesta gjorde det eftersom det var som Rapport, Svensk Damtidning, familjeutflykt, grannskapsfest och dramaserie i en enda stor packe, med bonus att man fick lite andlig uppbyggelse på köpet. Bara om man var borta för många söndagar i ett sträck började prästen undra.
 
En ny anställning kunde man få på flera sätt - det gällde ju även vanliga drängar och pigor.
 
Ett av de vanligaste sätten var Larsmässmarknader. Larsmäss inföll i början på augusti (10 aug om jag minns rätt), och det var på många håll en arbetsmarknadsmässa. Tjänstefolk begav sig dit för att söka ny anställning, och arbetsgivare för att söka nytt folk. I slutet på 1800-talet stoppades den här marknaden av politiskt korrekta borgare eftersom man ansåg att det var rena hästmarknaden där tjänstefolkets tänder och muskler kontrollerades - förnedrande ansåg borgerligheten. Men tjänstefolket höll inte alls med, de ansåg att Larsmässmarknaden var jättebra eftersom de fick tips från andra om vilka arbetsgivare som skulle undvikas och vilka man skulle söka sig till.
Smeder och annat yrkeskunnigt folk använde sig bara undantagsvis av Larsmäss.
 
Många smeder headhuntades. De fick erbjudande om nya jobb, med bättre villkor, från andra bruk. Rykten om vem som var en skicklig smed spred sig snabbt, och så kom det ett erbjudande. Att kommunicera var inget problem - alla i Sverige kunde läsa, men vissa yrkesgrupper, som soldater och hantverkare - däribland smeder - kunde mer, ett brev var inget problem för dem.
 
Smeder var också en mycket ingift grupp. Det betydde att de hade släktingar på många, många bruk. Så om ett jobb blev ledigt någonstans så dels rekommenderade släktingar på platsen sin släkting, dels skrev de till alla sina smedsläktingar på andra bruk om den lediga tjänsten.
 
Ingela

[Ulf Berggren]

Lennart!
 
Jag rekommenderar att du läser om detta i min bok Smedforska! som du ju har skaffat.
Där får du ytterligare uppgifter utöver det Ingela
nämnt.
 
Men om hon menar som det ser ut, att alla smeder kunde skriva, så är det en överdrift. Även om det normalt nog inte var något problem för dem att ordna ett brev el dyl.

[Moderator Yrken]

Två inlägg flyttades till Källor » CD/DVD-skivor » Smedskivan (efterlysningar).

[Catrine Persson]

Hej! Är det någon som vet något om smeder på; Ohltorp, Johanis Catharinae Alunda Alunsbruk i Dimbo, R-län? Detta gäller slutet av 1600-tal och 1700-tal.
Är det någon som känner till en länk eller liknande att läsa om detta bruk?

[Moderator Yrken]

En läshjälpsfråga om en vigselnotis 1754 flyttades till Läshjälp » Dalsland » Mo » Mo CI:2 (1736-1760) sid 18, där samma vigselnotisnotis figurerade för ett par månader sedan.

[Thomas Norberg]

Hej! Skulle vilja veta mer om en tidig släkting, smeden och stålbrännaren Nils Eriksson Kollberg f ca 1710, död 1803 i Vänersborg.Var verksam på Kollerö bruk (mellan Vänersborg och Uddevalla). Han tog namnet Kollberg ca 1757. Kan det mesta om släkten framåt i tiden men söker främst hans ursprung och föräldrar.  
 
Tacksam för lite info, finns han med på någon av Smedskivorna?
 
M V H Thomas.

[Åke Bjurström]

Nils Eriksson Kollberg finns med på Smedskivan men endast med efterlevande, och med de uppgifter du redan har.
Inget om förfäder.
/Åke

[Thomas Norberg]

Tack ändå Åke,
 
/Thomas

[Åke Lindgren]

Morfars farmor är förlovad med smeden Lidbäck. De får en son, men fadern avlider enligt hennes kyrkbok Alster 462.36.55600. Kan ej hitta var han kom ifrån, ej någon dödsbok eller dyl. Hjälp!!

[Christina Johansson]

Hej Åke
 
Sonen Olof var född i Brunskog 8/6 1851, i födelseboken står föräldrarnas namn och var de bodde.
Brunskog CI:5 (1845-1860) Bild 32 / sid 55
 
Modern hette Cajsa Persdotter och var piga i Västra Fösked, Brunskog
Fadern var drängen/smed Olof Pettersson Lidbäck i Lyred, Gunnarskog - född 11/8 1822 i Råda
 
De finns i  
Brunskog AI:26 (1851-1855) Bild 345 / sid 336
och
Gunnarskog AI:15 (1851-1855) Bild 287 / sid 663
 
Skriv alltid årtal och i vilken bok du hittat uppgifterna, inte bara Gid nummer.

[Christina Johansson]

Hej Åke
 
Olof Pettersson Lidbäck flyttar omkring en hel del och arbetar på olika bruk i Värmland som smeddräng.
Han finns inflyttad i Norra Råda 1844 från Ekshärad som nr 52. Han finns också i utflyttningboken Ekshärad som nr 36, utflyttad från Föskefors.
Samtidigt hittar jag en Peter Pettersson Lidbäck inflyttad till Bergsäng, Ekshärad, inflyttningsnummer 43.
I husförhörslängden finns Peter f 8/11 1817 i Sunnemo - anteckning f.d. smeddräng.
Är Olof och Peter bröder?
 
Norra Råda B:2 (1843-1879) Bild 11
Ekshärad BI:2 (1844-1872) Bild 4
Ekshärad AI:20 (1839-1845) Bild 63 / sid 264
 
Bland smidesdrängar i Halgå, Ekshärad hittar jag pigan Maria Petersdotter Libäck f 29/2 1820 i Sunnemo - syster?
 
Maria är dotter till soldaten Petter Pettersson Lidman och hustrun Catharina Olsdotter i Nedre Lid soldattorp
Där finns också bröderna Peter f 8/11 1817 i Råda och Olof f 10/8 1823 i Sunnemo.
Jag tror att detta är rätt familj och att födelseorter och data har blivit hopblandade
Sunnemo AI:1 (1817-1824) Bild 73 / sid 71
Sunnemo C:1 (1793-1849) Bild 760 / sid 134
Sunnemo C:1 (1793-1849) Bild 830 / sid 152

[Åke Lindgren]

Tack För Hjälpen
Åke

[kennet rasmusson]

Hej alla, finns det någon som kan berätta för mig hur man kan hitta en smed som levde mellan  
1659-1703; dog i HÖG(Höj) Möhuslän, Hans namn var Eskil Trugge(trueds, tryggves,...)  
Finns det några gesällhandlingar o.d. som kan visa VAR han fick yrket eller kämpade som lärling?
Tack på förhand, Kennet

[Agne Sjödin]

Hej!

Bengt Lundvig Gren född den 11 maj 1827 Falkenberg han dog 10 december i Backen i Sibbarp socken

Föräldrar: Hattmakaren Carl Pet. Green och Anna Beata Winberg,

Källa Falkenberg CI:4 1808-1843) bild 92 sid 180,

Familjen återfinns på Falkenberg Nr. 26// Falkenberg AI:5 (1826-1830) bild 25 sid 20

Bengt Ludvig Gren noteras som smed i hfl. han flyttar till backen i Sibbarp 1857 och noteras 1872 som smed där.

Nu undrar jag om han finns med i smedskivan ?

Med vänlig hälsning Agne