Hammarsmedsmästare

[Benny Borgstrand]

Var hittar man när en Hammarsmed blir Hammarsmedmästare? i domböcker under Hammarting eller ?
 
Hammarsmedsmästare i Östergötland och Kalmar ( Småland ) finns det registrerat när dom fick sitt mästarbrev ?
 
Sen ber jag om ursäkt för felstavningen på rubriken....så går det när man har för bråttom, tyvärr går den ej att ändra när den väl är satt.

[LarsOlof Lööf]

I Hammartingsprotokollen.

[Benny Borgstrand]

Hej LarsOlof,
 
Nu är jag väl inte så insatt, men var hittar jag Hammartingsprotokollen för Kalmar och Östergötland, jag har  Hällestad och Tjällmo ting från 1733-1738, där Hammarting behandlas på vissa sidor under det åren ( är Hammarting samma som Hammartingsprotokoll? ) eller måste jag söka vidare. Är intresserad i första hand av Borggårds bruk ( Östergötland )  och bruk i ( Småland )  Kalmar län.

[Benny Borgstrand]

Är det Bergskollegiums arkiv, mikrofilm m.m som gäller då ? Det finns  inte på  ( CD ) eller är det mikrofilm som gäller från SVAR ?
 
Jag är bara nyfiken om det ev finns någon Nils Borgstrand eller Nils Jönsson som blir Hammarsmedsmästare/ Hammarsmed åren kring 1733- 1740/ Borggård och ev flyttar till Kalmar län och där tar namnet Borgstrand. Svaret lär väl inte ligga i Hammartingsprotokollen heller, där har han ju troligast hetat Nils Jönsson,om man däremot kan hitta spår att Jöns Jönsson f 1723 som tar sig namnet Borgstrand och Nils Jönsson har samma föräldrar Jöns Persson och Karin Nilsdotter är man ju en bit på vägen i alla fall. Jag vet ju nu efter hjälp och läshjälp att en Jöns Persson och Karin Nilsdotter fick en son Nils 1711 på Borggård, däremot har jag inga bevis på att han flyttat eller existerar efter 1711, så en ev flytt och tagande av namnet Borgstrand är bara en teori utan bevisvärde.

[Benny Borgstrand]

Till anbytarvärden,
 
Du får gärna ändra rubriken till Hammarsmedsmästare, känns pinsamt nu  : (

[Ulf Berggren]

Hammartingen var själva domstolarna, de som utfärdade hammartingsprotokollen.
 
Det är Bergskollegiums arkiv på Riksarkivet som gäller. Men det finns också ofta protokoll i bergmästardömets arkiv, på Vadstena landsarkiv.
 
Någon mikrofilmning av dessa material känner jag inte till, och de utgåvor som finns på cd eller i pappersform gäller andra delar av landet eller tidigare år än den tid du är intresserad av.

[Benny Borgstrand]

Tack för svaret Ulf,
 
Det jag är intresserad av är ju Borggårds bruk och Överums bruk ( 1725- 1741 ). Men om man tar kontakt med Riksarkivet eller bergmästardömets arkiv i Vadstena borde man kunna få kopior mot viss ersättning?

[Amanda Melin]

hej!
är det någon som har uppgifter om en jan staf som var hammarsmed i västland på 1700-talet?
 
mvh/
amanda melin

[Calle Lindström]

Hejsan Amanda, Smedskivan har en del uppgifter, men Västland är oklart - vad menar du? Västland finns i Uppland, Gotland, samt Västernorrlands län.
Har du ytterligare uppgifter?
 
Vänligen,
Calle

[Lena Persson]

Hej
Jag söker uppgifter om en hammarsmed Eric Elg i jämtska Mörsil. Han var född 1719, men jag vet inte var och inte heller  varifrån hans hustru Anna  kom (möjligen Sundsvall). Är också nyfiken på vad det innebar att vara  hammarsmed.
mvh Lena

[Torsten Söderberg]

Hej Lena!
Vet inte nått om din hammarsmed Elg men kan tipsa om mer ínfo om smeder: http://www.hosserudkullen.se/forskning/brukssmeder_se.html#Livet
populärt sett kan man säga att hammarsmeden var den som bearbetade stålet i en hammare (mycket stor driven av vattenkraft eller ånga) i järnbruket. Han var också den som var brukets primusmotor.
mvh
Torsten

[Torsten Söderberg]

hej igen Lena!
 
Hittade en bild som visar hur det kunde se ut på hammarsmedens arbetsplats. I detta fall från museet vid Rosfors hammarsmedja i Piteå
Hammarsmeden är mannen i mitten:

 
mvh Torsten

[Lena Persson]

Hej Torsten
Tack så jättemycket för länktipset och bilden. Roligt att se hur det kanske såg ut där i Mörsil när Eric kämpade på i smedjan.
 
mvh Lena

[Anders Hellster]

Jag har börjat titta i hammartingsprotokoll och träffat på ett ärende där bruksfolket klagar över att de tvingats köpa gods (alltså järn) för dyrt av en person som så vitt jag förstått var förvaltare (Jacob Piett, Björndam). De vänder sig i september 1682 till hans arvingar  med klagan över att på detta sätt hamnat i skuld. Vad jag undrar är först och främst proceduren. Köpte smederna järn, bearbetade det och sen sålde det igen? Hade de i så fall ingen annan lön?  
 
Sen är jag nyfiken på om det finns någon utförlig historik över bruksorterna i Dunker socken i Södermanland. Det är svårt att förstå ägarförhållandena där.    
 
Med vänlig hälsning
Anders H.

[Ulf Berggren]

Detta är ingen normal hantering. Normalt fick smederna inte ens sälja järn.
Det vore bra om du gav en mer exakt källhänvisning, ifall du till exempel har missförstått texten på något sätt.

[Anders Hellster]

Tack för svar!
 
Ja, jag har missuppfattat saken. Jag ser det nu när jag igen tittar på protokollet från Nyköping, den 28 september, 1678. (Bergskollegii Rättsprotokoll för Södermanland och Östergötland 1658–1689: NAD/420013.02/EIIj/1). Jag förstår inte riktigt hela sammanhanget men av texten (bild 176) framgår det att saken handlar om en alltför hög prissättning på salt och strömming. Att jag misstog mig berodde på användningen av ordet ”gods” och att jag inte såg varornas namn bland myntvalörerna (som jag alltid tycker är svåra att tolka).  
 
Mitt intresse för bruksfolkets missnöje börjar med ett ärende 1666, d. 8 mars (bild 69–70), då hammarsmeden Anders Nöös dömdes för att ha stulit järn från Jacob Piett (vilket han f.ö. sålt vidare i Strängnäs, antagligen svart). Jag undrade hur han kunde vara så illojal mot sin husbonde och när jag bläddrade framåt i domboken fann jag att en stor förtroendeklyfta rådde mellan Jacob Piett och bruksfolket i allmänhet. Den blottades dels vid bruksfolkets klagan 1678, dels vid Bergs- och hammartinget i Björndam 1682, d. 25 september. Då klagade både kollektiv och flera enskilda personer på att Pietts arvingar och efterträdare, Hindrik och Erik Liung, hotade dem med utpantningar på grund av skulderna de ådragit sig under Pietts tid. Bland annat står det (bild 327) att:
 
Bergmästaren förhölt honom [Hindrik Liung], det Bruksfålket hafwa för många åhr sedan klagat öfwer eelakt handterande wed Biörndams Bruuk, och fördelskull weet han sig påminna at han förböd på Bergstinget som hölts för några åhr sedan i Nyköping alt Bruksfålket skulle wara orubbade och eij betwingade med någon utpantning innan man skulle få see i Böckerna hwadan deras skuld härflöte…
 
Samma sak – att inga skulder fick utmätas innan brukets böcker förevisats rätten – beslutades 1682. Trots missnöjet betygade ”samtel. Bruksfålket (…) at uti Hindrich Liungs tijd och sedan han kom till Bruuket, har det warit bätre än förr” (bild 333). Exakt vad som lett fram till att många blivit så skuldsatta framgår inte men det berodde alltså inte på någon järnhandel, som jag förhastat trodde. Den person som jag är särskilt intresserad av framträdde också 1682 (bild 331):  
 
Mr Anders Nöös hammarsmed klagade at förmedelst det (föryrade?) godset, och at han intet fåt arbete i smidian, utan måst gå derifrån till at hugga wed och kåhla så är han kommen i 300 (…) skuld. Betygade på 50 åhrs tijd som han tient Pietten intet fått af honom 10 (…) kop:mt.  
 
Får jag passa på att fråga dig Ulf om denne Nöös? Jag har skrivit om honom förut här på Anbytarforum (Smedsläkter > Nöös). Du svarade för några år sedan att det fanns uppgifter om honom från Björkviks socken. Stämmer det? I hammartingsprotokollen har jag bara hittat honom ovan nämnda notiser från 1666 och 1682 samt i några mellanliggande specifikationer över personalen vid Nyhammar. Även om 50 år låter överdrivet länge så tycks han ju också ha varit där – under Jacob Piett – en god tid före 1666 (då lät Piett honom f.ö. slippa gatlopp för hans långvariga tjänsts skull).
 
Med vänlig hälsning
Anders H.

[Pär Lindström]

Hej !
 
Hoppas att ni kan hjälpa mig !
 
Kan man se något om Hammarsmeden Olof Humbla någonstans, vilka barn han fick eller dylikt ?
 
Jag har fått hjälp att tyda att han finns i ett av sina barns födelsebok, barnet Olof:
Västra Vingåker C:2 (1697-1719) Bild 112 / sid 209 (AID: v63041.b112.s209, NAD: SE/ULA/11076)
 
Undrar om det finns något skrivet om honom som sme
 
Mycket tacksam för hjälp
 
Mvh
Pär

[Siv Johansson]

Pär, hittade detta när jag Googlade.
http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/212/199722_brukssmeder.pdf
 
Mvh Siv

[Pär Lindström]

Hej Siv !
 
Tack så mycket !
Detta är exakt vad jag sökte efter.
 
Mvh
Pär

[Torsten Söderberg]

Hej Pär!
Smeddatabasen 8 har uppgifter om släkten Humla som du söker.

[Christina Lundh]

Hej!
Min mormors morfars farmor Karin Gäfvert föddes i Ramnäs 1760-08-04 (Ramnäs C:1 sid 159)och var dotter till smeden på Virsbo bruk Hindrich Gäfvert, född i Ramnäs 1729-04-19 (Ramnäs C:1 sid 44) och Catharina Persdotter (vigda 1749-10-08 enligt Ramnäs E:1 sid 31). Jag är osäker på moderns födelsetid, troligen 1725. Hindrichs far hette enligt födelseboken också Hindrich Gäfvert och var smed på Virsbo bruk.
 
Vet någon mer om denna Gäfvert-gren? Varifrån kom Hindrich den äldre, och när var han född?
Vissa Ramnäsböcker tycks vara defekta, Virsbos bruksfolk saknas, så jag har inte kunnat följa min familj. Karin hade flera syskon, bl.a. en Petter Gäfvert.
 
Tacksam för tips och hjälp.
Hälsningar, Christina

[Roger Bråberg]

-

[Sven-Ove Brattström]

Hej Roger, 
Det här är en tråd om yrket - inte enskilda personer.      
Sök på Drugge i sökfunktionen här i forumet så hittar du en hel del.

[Roger Bråberg]

-

[Sven-Ove Brattström]

Klavertramp är kanske lite överdrivet  det är inte så lätt att veta. Forumet har en grundtanke med socknar, släkter etc. , tyvärr har det börjat spåra ur sedan bytet av plattform. Men använder man sökfunktionen brukar det fixa sig. 
Det finns rätt mycket om Drugge i norr, så kolla vidare här. 

Sök också på Drougge, det är samma släkt.