Skutkarl

[Leif Söderberg]

Under 1820-talet kallades en person vid Söderfors bruk i Uppland för skutkarl. Kan någon förklara vad det var för yrke?
Leif

[Maud Svensson]

Enligt SAOB: besättningsman på skuta

[Tom Dagne]

Jag söker själv i Söderfors och har hittat många skutkarlar. Enligt NE är en skut ett bergblock med oönskat stor volym. Skut bildas främst vid bergsprängning och orsakas av bl.a. bristfälliga sprängplaner och defekter på sprängämnet eller tändmedlet. Fragmentering av skut sker genom skutsprängning eller skutkrossning. Jag gissar att skutkarlarna arbetade med att med slägga krossa skutarna som var för stora för masugnen.

[Ingela Martenius]

Tom,
 
Du har säkert helt rätt. Men SAOB ( http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ) tar inte upp just skutkarl - det finns skutborrare, skutslagning etc men inga skutkarlar annat än just besättningsmän (fast de kallades tydligen oftare skutekarlar).
 
Skicka in och påpeka missen till SAOBs redaktion, de blir säkert intresserade eftersom skut och skuta avslutades så sent som 1974.
Maila SAOB på:  redaktionen@saob.se
 
Ingela

[Ulf Berggren]

Man bör nog inte meddela gissningar dit.
Däremot om man kan underbygga teorin genom att undersöka saken närmare, till exempel genom att studera bruksarkivshandlingar.
 
Men troligen står i så fall skutkarlarna tillsammans med skeppare. Åtminstone är beläggen för NE:s nämnda betydelse av skut från omkring 1900, så den är nog inte så relevant för 1820-talet (fast Tom nämner inte vilken tid hans egna exempel härrör ifrån).

[Leif Söderberg]

Som jag fattar husförhörslängen från min fråga 2005 är skutkarlen varken anställd vid eller boende intill bruket i Söderfors. På orten där han bor fanns både skeppare och andra fria yrkes-utövare så jag tror, i det här fallet, på besättningsman på en båt = skuta.  
Om det har att göra med skut från bergs-sprängning är det sannolikt av senare datum.
Leif

[Ingela Martenius]

Det blir väl upp till SAOB-redaktionen att göra den utredning som krävs för att ett ord skall komma med.
Vi har skickat frågor och påpekanden från detta forum förr, vilket SAOB-redaktionen har visat en positiv attityd till.
 
När det gäller skut/skuta i betydelsen stort stenblock ger SAOB exempel från 1607, 1683, 1715, 1719, 1788, 1793, 1840, 1907, 1948. Även belagt som namn från 1557.
 
Ingela

[Ulf Berggren]

Frågor och påpekanden är en sak, här handlade det som sagt om en gissning. Men det vore intressant att höra om tidigare kontakter lett till några resultat.
 
I vilket fall som helst slog du nu ihop texterna om skut och skuta. Uppgifterna om skut är från cirka 1900. Det är de om skuta som är från tidigare århundraden och de är alltså inte så relevanta. Dessutom verkar ju betydelsen av skuta i detta fall främst vara hängande block som hotade att falla.

[Ingela Martenius]

Ulf,
 
Du har bara sååå rätt. Varför skriva in till SAOB med frågor, gissningar och påpekanden. Det skulle rentav kunna föra forskningen framåt, och det vill vi ju absolut inte.
Det kan ju också tänkas att man redan har utrett denna fråga, och då skulle vi få ett avgörande svar. Men det kanske inte heller är så bra, vi kan inte fortsätta att gissa och teoretisera då.
Men visst, jag kanske inte skulle ha skrivit påpeka missen utan skicka in en fråga. Min poäng var: kontakta experterna.
Och ja, kontakter med SAOB leder till resultat. Svar på frågor och någon gång ett tillägg i SAOB.
 
Jaa, jag har slagit ihop skut och skuta. Det gjorde jag redan första gången jag skrev här - eftersom frågan inte gäller skut eller skuta utan skutkarl. Skutkarl kan bildas både från skut och skuta, vilket väl bevisas av att besättningsmännen - de som arbetar ombord på ett fartyg, en skuta - står som skutkarlar.
Varför Du inte tycker man skall ha med ordet skuta förstår jag inte. Eller menar Du att eftersom Tom bara tog upp skut så är vi begränsade till det?!
 
Vid en snabbsökning på Internet ser jag att skutkarlar förekom även i Falun och på Lövsta bruk, från 1600-talet och framåt. De kan naturligtvis ha varit besättningsmän, men det verkar väl troligast att de hade något med bruket att göra.
 
Ingela

[Ulf Berggren]

Det var nog uttrycket påpeka missen som fick mig att reagera, ja. Man kan säga att det var en miss att uttrycka sig så...
 
Det är däremot inget fel att blanda in både skut och skuta. Men eftersom tidpunkten som så ofta verkar ganska avgörande för betydelsen bör man inte slå ihop dem.
 
Exemplen från andra platser är intressanta. Det var ju just den typen av närmare undersökningar jag efterlyste, även om det är oklart hur långt fram i tiden det handlade om.

[Tom Dagne]

Jag vill bara nämna två exempel på skutkarlar i Söderfors som jag har noterat. De är födda 1721 resp 1743 och de arbetade enligt kyrkböckerna som skutkarlar 1747 resp. 1778ff.
Jag har som Leif Söderberg också i lagt märke till skutkarlar i början av 1800-talet.

[karinhelin]

många av mina anfäder är skutkarlar från just söderfors under 1700 talet och i hfl nämns dessa med ankar mästare och hammarsmeder och klensmeder men en av dessa  skutkarlar är vid sin död drunknad. Nils antonsson  drunknad 1808-08-03  han var först ankardräng och blev sedan skutkarl så därför tror jag oxå på att de arbetade på  skutor.

[Mikael Lindström]

Hittade den gamla tråd när jag slog på skutkarl. Jag har nämligen just stött på benämningen skutkarl när jag läser mantalslängderna från senare delen av 1600-talet från Stora Kopparbergs stad (senare års Falun). Gruvdrängar, bergsmän, smeder och smältare är de andra benämningarna som förekommer på sidorna, med någon enstaka skomakare eller skräddare insmugen här och där. Ingen tvekan att det handlar om någon verksam i bergsbruket, inte någon skeppare!
Med vänlig hälsning,
Mikael Lindström