Pastoratskräddare

[Lars Eriksson]

Man kan naturligtvis räkna ut vad en pastoratskräddare sysslade med, men vad jag undrar är: vad innebär pastorat i det här fallet? Var det en skräddare anställd av svenska kyrkan, eller vad?
Jag har hittat en sådan här yrkesman i husförhörslängder från slutet av 1700- och början av 1800-talet.

[Bengt Rur]

Lars! Hantverk och handel tilläts i äldre tid blott i städer och köpingar samt i viss mån även på marknader.
 
Utöver detta medgavs gårdfarihandel och utövning på landet av vissa hantverk, såsom exempelvis skrädderi i liten skala. Skräddare på landet brukar vanligen kallas sockenskräddare.
 
Termen pastoratskräddare har jag aldrig sett.
 
Kan tänka mig att det rörde sig om en skräddare som tilläts ha kunder inom ett helt pastorat, till skillnad mot den än mer lokale sockenskräddaren.
 
Pastoraten bestod vanligen av två socknar. Man kunde även kombinera en stadsförsamling med en eller flera socknar.  
 
Variationer och oregelbundenheter fanns det gott om. I Skara stift var det ej ovanligt med pastorat, som samlade fyra socknar (församlingar).  
 
Det fanns pastorat som hade ännu fler. I Skara stads m. fl. församlingars pastorat ingick förutom stadsförsamlingen inte mindre än åtta näraliggande socknar.
 
Hälsning, Bengt

[Lars Eriksson]

Hej Bengt
Din förklaring låter bra. I samma bygder där jag hittat pastoratskräddarn har det också funnits sockenskräddare. Att vara pastoratskräddare tycks tyvärr inte ha varit någon lukrativ sysselsättning, då personen ifråga under åtskilliga år följs av anteckningarna fattig och utfattig.
MVH
Lars

[Ulf Berggren]

För en distinktare beskrivning än Bengts av vad sockenskräddare innebär, se inläggen under Sockenskräddare här bredvid.