Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006

[Peter Rydén]

Är det någon som kan ge mig upplysningar om vad en frälseskogvaktare gör (eller rättare sagt gjorde). Jag har en sådan i släkten, Magnus Fagerström bosatt i Mörlunda (H) och har letat efter litteratur om ämnet. Jag har använt mig av boken Råslätts Skogvaktarskola, utgiven förra året. En mycket bra bok, men tyvärr handlade den mer om skolans varande.  
Mer intressant för mig är i stället att få veta om det fanns utbildningar även på 1700-talet, eller vilka andra kriterier som gjorde en person lämplig som skogvaktare/ frälseskogvaktare.  
Det är många frågor, och jag hoppas på svar.

[Henrik Mosén]

Jag är ingen expert på skogvaktare, men träffar på dem då och då i domböckerna. Oftast ses de där då de stämt in olika personer som de anser ha huggit ner ekar utan tillstånd, eller skadat någon ekplanta eller något liknande. Ekar var ju förr i tiden statens egendom och främst tänkt att främja landets krigsmakt.
   Jag kan tänka mig att du kan hitta en del intressant ifall du tittar på Hugo Samzelius, som förutom att ha skrivit en bok kallad Jägeristaten med biografiska anteckningar, har skrivit en rejäl lunta om själva jägeristaten, där du säkert kan hitta en hel del av intresse. Hur mycket som berör frälseskogvaktare vet jag inte. Andra böcker som du kan titta efter är t ex C.G. Holmerz Vägledning i skogshushållning, närmast afsedd för skogsskolorna, landtbruksläroverken, kronojägare, skogvaktare, med flera, 1894, Stockholm och August Emil Holmgrens  Vägledning i naturalhistoria, närmast afsedd för skogs- och landtbruksskolor samt för kronojägare, skogvaktare m. fl.utarbetad, 1903, Stockholm.
   Dessa böcker och en hel del andra kan du bl a hitta ifall du tar en titt i Libris katalog som finns på  nätet. Sök t ex på jägeristaten eller skogvaktare.

[Mats Carlin]

Min morfars farfar Lars Jansson (1822-1923) uppges i gamla släktpapper att ha varit skogvaktare i Dyklä, men jag har aldrig lyckats bekräfta detta. Jag känner hans levnade som torpare och brukare på olika torp i Fellingsbro, Götlunda och Ervalla fram till 1894, då han flyttar till Längbro. Här fattas det så upplysningar fram till 1920 då han igen uppträder i Ervalla som inhyses hos sin dotter. Det verkar lite konstigt att han skall ha blivit skogvaktare i en ålder på över 70 år, men var kan jag hitta mera upplysningar om skogvaktare i denna tidsperiod ?

[Olle Elm]

Som ett exempel på en intressant 1600-talssläkt med flera skogvaktare, hejderidare och djureskyttar vill jag hänvisa till Per Stilles artikel Skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, hans barn och barnbarn i SoH 1992:3-4. Är det någon som känner till om kartläggningen av hans ättlingar i bygden har fortsatt?

[Henrik Mosén]

Apropå Mats Carlins fråga ovan.
   Jag hänvisar ännu en gång till Hugo Samzelius Kongl. skogs- och jägeristaten : biografiska studier, utgiven 1898-1902, eller om det finns någon senare tryckning.
   Kanske finns det någon som har den i Bokhyllan i Rötter?

[Tommy Näzell]

 Peter, jag har kollat i Samzelius arbeten (3 st) men någon Magnus Fagerström finns inte nämnd, däremot en Nils Adolf F. 1768-1822. Inte heller fann jag Lars Jansson, däremot Mickel Jönsson i Tenhult.
Vill du ha mera kött på benen rörande yrkesgruppen så tycker jag ändå att du ska studera den senare upplagan (troligen lättast att hitta) där finns förutom biografier ca 30 sidor historik.
Samzelius, Hugo: Kongl. skogs- och jägeristaten. Biografiska studier 1539-1898, jämte en historisk inledning. Sthlm 1898-1899. Tryckt i 500 ex.
Samzelius, Hugo: Kongl. skogs- och jägeristaten 1539-1900. Biografiska studier. Andra delen. Sthlm 1902. Tryckt i 400 ex.
Samzelius, Hugo: Jägeristaten. Anteckningar om svenska väldets skogs- och jaktväsen. Sthlm 1915. Tryckt i 1000 ex.

[Håkan Skogsjö]

Jag förmodar att en frälseskogvaktare var en privatanställd skogvaktare, vars uppgift var att sköta om skogen vid något gods som innehades av en adelsätt. Detta till skillnad från en ”vanlig” skogvaktare (som också borde kunna kallas kronoskogvaktare) som var en statstjänsteman och ingick i Jägeristaten. Det torde vara orsaken till att Fagerström inte återfinns i böckerna av Samzelius. Om skogvaktarens utbildning på 1700-talet kan jag bara gissa, men troligen fick han gå i lära ungefär som en skomakare eller skräddare. Någon utbildning i våra dagars bemärkelse fanns helt säkert inte.

[Carl Szabad]

 Enligt Andersson/Anderö - Ordbok för släktforskare, sid. 120 är en frälsebefallningsman en person som förvaltar frälsegods och då torde den förklaringen, som också Håkan gissade, vara applicerbar här.

[Jan Cornskiöld]

I min släktforskning har jag en Christian Strömbeck f 1779. Strömbeck bodde i Snårestad, M-län. Han skrevs som sadelmakare i husförhörslängden fram till 1813 varefter han i fortsättningen skrevs som skogvaktare. Snårestad låg under Marsvinsholms gods, varför jag förmodar att det var här han verkade som skogvaktare. Jag har inte funnit någon anledning till varför han bytte yrke. Sadelmakaryrket hade han troligen lärt av sin far som hade samma yrke. Från 1815 skrevs han åter som sadelmakare men då med tillägget åbo.

[Anders Möller]

Jag har en anfader Bengt Eriksson Möller 1730-1794 som tituleras Herr Skogvaktare och senare Herr Hejderidaren. Han bodde med säkerhet i Urshult(G)mellan 1771-1786 och sedan i Östra Torsås(G) fram till sin död, dvs 1786-1794.
 
Är det någon som vet om och var det kan finns fler uppgifter om skogvaktare/hejderidare i Småland ?? Jag är mycket intresserad av att veta var Bengt Möller kom ifrån, var han bodde före 1771 etc. Han är född i Bergunda utanför Växjö 1730 men försvann därifrån någon gång 1752-1757 och där har jag en lucka till dess han dyker upp i Urshult ca 1771.
 
Någon som kan hjälpa till med mer info ??

[Anders Olsson]

Vem kan ha stött på skogvaktaren Sven Danielsson Froman i Aspelands härad? Binamnet syftar troligen på Frödinge sn i Sevede härad. Sven var också nämndeman och levde sina senare år på gården Uggletorp i Frödinge sn. Han avled på 1760-talet i en påstådd ålder av 100 år. Han var en av organisatörerna av Uggletorpsupproret.

[Jill Raneryd]

Apropå frälsemän så läste jag detta i boken Levande historia. På 1200-talet växte en särskild krigarklass fram. Det var stormän som
stred till häst i rustning, en dyrbar utstyrsel. De ställde upp när kungen
behövde dem och som ersättning gav han dom särskila rättigheter eller privilegier.
Viktigast var att de slapp betala skatt. De blev frälsemän, dvs fria från skatt,
eller med andra ord adel. /Jill

[Gudrun Hagström]

Kan någon berätta lite om Uggletorpsupproret? Min anfader Sven Danielsson Froman var med i det slagsmålet. Vet bara att han slogs med den äran, men vet inte vad slagsmålet gälde.

[Agneta Björk]

Jag undrar om någon vet hur det kunde komma sig att fattiga pojkar kunde bli skogvaktare. Några av mina anfäder har varit skogvaktare men fötts i fattiga familjer med många barn. Jag har alltid undrat hur det gick till i tider när det inte fanns studielån att ta. Kan det ha funnits stipendier för mindre bemedlade barn på 1800-talet?

[Bo Karlsson]

Apropå Håkan Skogsjös inlägg 10/1 1999 så  
vill  
jag påpeka att en kronoskogvaktare inte bara  
hade  
tillsyn över att ingen gjorde åverkan på eller  
bedrev olaglig jakt på krono- eller skattejord  
(före 1789 var böndernas jakträtt ytterst  
begränsad), utan dessutom var den som drev  
åtalen  
vid häradsrätten och, i egenskap av  
målsäganden,  
fick 1/3 av ev. böter. Kronoskogvaktaren, som  
formellt utsågs av landshövdingen, var även  
skyldig att utom skalletid skjuta rovdjur upp  
till ett visst värde, detta för att få ut sin  
lön. Skinnen uppvisades vid de årliga  
mönstringarna med Jägeristaten (i resp. län).  
Uppgifter om kronoskogvaktares  
tjänsteförhållanden (rekommendationer till  
fullmaktstjänster, m.m.) kan ofta återfinnas i  
resp. läns landskanslis arkiv, eller någon  
gång  
resp. läns landskontors arkiv (bevarade rullor  
med redovisning av uppvisade skinn, etc).  
Man kan  
också i domböcker finna anteckngar om att  
viss  
kronoskogvaktare tillträtt med fullmakt i visst  
distrikt.
 Jag är inte så väl insatt i en jägerifiskals  
arbetsuppgifter, men han torde haft ett mer  
övergripande ansvar. Jag har bara ett enda  
eget  
exempel på en jägerifiskal, Jonas Björkman,  
som  
var verksam i åtminstone Jönköpings län på  
1740-talet. Han brukade förekomma vid Östra  
häradsrätt med allmänna anmärkningar om  
misskötsel av skog etc. Vid ett tillfälle drev  
han också åtal mot en skogvaktare för  
tjänstefel.  
Däremot hade uppenbarligen  
kronoskogvaktaren  
ensamrätt att åtala för förseelser begångna av  
allmänheten inom sitt distrikt, vilket tydligt  
framgår av domböckerna och även av diverse  
korrespondens mellan Kammarkollegium och  
de olika  
länen rörande jägeristaten/BoK

[Bo Karlsson]

Glömde säga att uppgifter om  
kronoskogvaktares löneförhållanden återfinns  
i resp. landskontors landsböcker och  
verifikationsband. De ovan beskrivna  
förhållandena gäller dock endast för tiden  
efter 1678 el. 1687 (har sett två olika  
uppgifter på årtalet), då Jägeristaten (som  
bildats 1638) lades ut på resp. län.  
  Så apropå hejderidare: Denna titel  
användes, åtminstone på 1700-talet, oftast på  
kronoskogvaktare som n.h.o.v. och  
betecknade då inte någon särskild tjänst, men  
den kunde även beteckna en typ av  
överskogvaktare./Bo K.

[Leif Mörkfors]

Skogvaktaren Nils Forsner bor i Falun 1770 enligt mantalslängden men finns inte där år 1775 eller innan. Han saknas i hfl och jag har inga födelseuppgifter eller liknande som kan klarlägga hans härkomst. År 1770 bör han ha varit dryga 50 år gammal. Kan någon tipsa mig om skogvaktare kan finnas i andra källor än kyrkoarkivet. Vem var de anställda av ? Kan det finnas något i Stora Kopparbergs arkiv eller rör det endast gruvdrift ?
Mvh
Leif Mörkfors

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Leif!
 
Det står en del om skogvaktare och källor i dom två inläggen ovanför ditt. Dessutom tipsas det om böcker även i inlägg tidigare.
 
Mvh//
Lotta

[Bo Skoglund]

Undervisningen var kostnadsfri på de fyra skogsskolorna som startades 1860. Antalet utökades senare. Mer finns att läsa, gör en sökning på Nordisk Familjebok, skogsskolor och skogvaktare med Google för att få länkar till projekt Runeberg.
 
Min farfar hade en namne (Johan Andersson) på Kolleberga skogsskola och passade på att byta (till ett mer passande) namn.

[Malin Jonsson]

Lars Johan Johansson, född 1840 i Locketorp, arbetade de sista åren/året som skogsvaktare, troligtvis i närheten av Locketorp, Västergötland.  
 
Vintern 1891 blev han skjuten av okänd gärningsman, troligen någon som försökte stjäla ved eller möjligen någon som var på tjuvjakt. Kroppen hittades inte förrän snön försvunnit på våren. Han hade då ett kulhål i huvudet.
 
Finns det någon som vet mer om denna händelse eller vet mer om Lars Johan Johansson?
 
Mvh
Malin Jonsson

[Anita Karlsson]

Känner någon till skogvaktaren Pehr Larsson född 1732, död 1791 4/9 i Kärnbo (D)och Kungshagstorp?
Vet inget om honom före trolovningsnotisen 1760 30/6 och vigseln 1760 5/10 i  C:1 Länna (D).

[Susanne Johansson]

Mina anfäder var skogvaktare på häradsudden i vijs socken, kunde yrket gå i arv från far till son utan skogsskola? Det har varit en tradition att bli skogvaktare inom min släkt. Hade det någon form av status att bli skogv?  
 vänlig hälsning Susanne Johansson.

[Bengt Öberg]

Motsvarigheten till stadstjänsteman uppkom under 1200 eller 1300-talet? Är det någon som kan lägga fram historik i ämnet?

[Lars-Åke Stenemo]

Vid Åryd bruk i Hemmesjö socken i Kronobergs län fanns en bruksskogvaktare Sven Siöberg, gift 1 ggr 1763 och död efter 1791. Att hans status var hög framgår av hans barns dopvittnen (de ledande befattningarna vid bruket) och hans egen roll som fadder. Känner någon till något närmare om honom och skogvaktarnas roll vid järnbruken(hans farfar var skalmejblåsare i Karolinerarm?n).
 
Statusen tror jag bland annat berodde på att, i varje fall Svens fall, han måste varit skriv och läskunnig.

[Brit Nyman]

Carl Fredrik Fagerström skogförvaltare i Värnamo kommun, född 1833- död 1910.  
 
Är det någon som känner någåt om denna mann, eller kan beretta för mig var jag kan få åpplysningar om han ock hans familj.

[Lars-Åke Stenemo]

Hej Brit
 
I Disbyt har två forskare tagit upp Carl Fredrik Fagerström. Han anges vara född 1833 i Värna socken, Östergötland. Uppgifter om föräldrar saknas i denna källa. Han var gift med Emma Pettersson, f 1836 i Västra Ed, Kalmar län. Båda forskarna har angivit en Rosalie Fagerstöm, född 1858 i Värnamo. Jag hoppas dessa uppgifter ger dig ledtrådar för vidare forskning.
 
MVH
Lars-Åke Stenemo

[Brit Nyman]

Hej Lars Åke.
Så med glede att du kom med et hyggelig beskjed til meg ang. C-F. Fagerström. Jag är sjelv en född Fagerström från Norge, och provar å hitte mine rötter.
Rosalie Fagerström har jag hört om, men vet inget om henne, kan det vara så att hon är en dotter till C.F.F ock gift med Carl Rahmqvist, född i Stockholm ?
MVH
Brit

[Lars-Åke Stenemo]

Hej Brit
 
Rosalie var dotter till C-F, vilket kanske inte framgick av mitt första svar. Hon var gift Rahmqvist, men enligt Disby med August.
 
Av sekretessorsak vill jag inte här namnge de båda forskarna i Disby, men sänder dem till dig via epost.  
 
Hoppas du finner dina rötter.
 
Lars-Åke