Nattman

[Björn Frisborg]

Vad gör en nattman?

[Annika Gylling]

Enligt Henrik Anderös Ordbok för släktforskare så är en nattman den mannen som tömde latriner och avlivade husdjur i städerna.

[Monica Jönsson]

Nattmannen var sedd som en av samhällets lägsta, och tillhörde oftast de sämst ansedda familjerna, inte sällan tattat/resandesläkter. Det fanns ofta flera nattmän och liknande i samma släkt.

[Eva Leksell]

Om nattmän står bland annat följande exempel i Svenska akademiens ordbok:
 
Konsistorium anmodade pastor att föreställa församlingen, att nattmansfolken icke böra föraktas eller afskiljas från de öfriga vid nattvardsgång. CAVALLIN Herdam. 2:325 1855;
 
Nattmansyrket, eller som det allmänt kallades,  'rackareyrket', ansågs i och för sig vanhederligt och uröfvades i Skåne endast af så kallade tattare. SvFmT 11:216 (1901).
 
I Ludvig Falkmans Minnen från Malmö står det om en fånge som dömts till döden men som hann dö naturligt innan Högsta domstolen fällt den slutliga domen: Hans döda kropp blef af 'stadens nattman' (rackare) på en af denne körd kärra, med hufvudet släpande på marken, genom Vester-, Adel- och Östergatorna samt Östervärn utförd till och nedgräfd uti 'galgebacken' (afrättsplatsen) vid Malmö. Det står också att nattmannen hade sitt boställe bredvid galgbacken.
 
Året därpå i Malmö fick nattmannen hjälpa till att inför en avrättning göra i ordning de träställningar som sedan användas vid steglingen.  
(De halshuggnas huvuden och styckade kroppsdelar spikades upp och skulle hänga lång tid andra till varnagel. Men de blodiga sysslorna var det skarprättaren och hans drängar som utförde.)
 
Jag tolkar det som att det åtminstone där och då ingick i nattmannens uppgifter att ta hand om och gräva ned liken efter dem som inte fick begravas på hederligt sätt.

[Kent Andersson]

Om nattman: Kontakta Ulf Andersson på landsarkivet i Göteborg som är en mycket kunnig man när det gäller denna yrkesgrupp.

[Olle Elm]

Under yrket skarprättare har vi samlat en del fynd. Kanske det vore id? att göra samma sak här. Fann följande i Vrigstad A1:2 pag 330 (GID 1147.2.75900):

Någon som känner igen dessa?
Vänligen,
Olle Elm

[Niclas Rosenbalck]

Kristianstad  C:4., s 23 , år 1722 [Genlineid: 1446.9.48700]
1) Tisdagen den 9 Jan. lät qwinfolket Kierstin Hansdotter
christna en dotter N: Stina Barnetz fader war Nattman
nen Anders Ander?on som bemte qvinfolck under äckten
skap löfte häfdat. Modrens syster Lisbeth Hansdotter
hölt barnet wid dopet.

[Niclas Rosenbalck]

Kristianstad C:4, vigsellängden s 15[Genlineid: 1446.9.63100]
år 1726
den 18 November wigdes Nattmannen  
Benedictus och nattmansEnckian
Kierstena Hansdotter.

[Leif Hernberg]

Vad betyder noteringen Nattmansfolk under rubriken yrke i kyrkoboken?
Mvh
Leif

[joffe.rholm@telia.com]

Östbo härads vinterting nr 134, 15 febr. 1813
Till Tings Rätten ingafs en så lydande skrift.
         Tit. och Härads Rätten
Som här blifvit ledighet på Nattman uti Östbo Härad, får jag i största ödmjukhet begära att till Nattman antagas för Östbo Härad. Jag är ensam person och förbinder mig till aller tjenst samt förklarar mig nöjd med 16 sk. för hvarje häst Jag tager af samt om hästen tillförene död 24 sk. och 4 sk. för jag tar af 1 hund och raka 1 hund  allt Riksgäld mynt.
                           Gustaf Östergren
 
Vid denna skrift var fogadt ett så lydande bevis: Att Gustaf Östergren Huddragare Lärling hos Joh: Dan: Ahlström har under tiden han vistats inom denna församling uppfört sig beskedligt så mycket mig är bekant, intygas på begäran. Refteled Prästegård N Hagelberg v Pastor
 
Och som efter uppläsandet af desse handlingar Nämd och Tings sökande Allmoge intygade att förre Huddragaren i Häradet för någon tid sedan omkommit, så finner Härads Rätten icke någon betänklighet att tillstyrka Östergrens antagande, hvarom han hos Konungens Respektive Befallningshafvande i Länet må vidare sig anmäla.

[Irene Vesterberg]

Söker uppgifter om nattmannen Hendric Hendriksson
och hans hustru Helena (Lena)Larsdotter,har inte mycket att gå på,mer än 3 födda barn.
Anna Helena f 1804 08 31 Byarum (ej fb.)
Christina f 1806 12 19 Hagshult
Ingrid f 1811 ca Toftaryd
M.v.h. Irene Vesterberg

[Fritz Rosendahl]

Anna Helena född 1804 08 31 står i fb över Byarum
Ingrid född 1811 03 31 i Tofteryd sn står i fb  
modern från Hyttan?
Hälsning
Fritz

[Irene Vesterberg]

Tack Fritz för svar. Kan det finnas något som heter Hyttan i Tofteryd,eller kan någon tipsa om var jag skall leta? Kan de  ha tillhört resandefolket?
M.v.h Irene Vesterberg

[Irene Vesterberg]

Tillägg till min tidigare fråga om nattmannen Hendric Hendricsson,jag fann honom död 1812 12 00
i Tofteryd (Jönköpings utlagda minist.böcker)
Han var då 49 år gammal och bör ha varit född ca 1763.Han dog På Hyttan så rimligtvis bör det ha liggat i Toftryd. Om det finns Hfl för denna tid så är jag intresserad av hjälp om vad det står att läsa om familjen,var makarna är födda och var de kom ifrån ?
M.v.h. Irene Vesterberg

[Ingrid Bergström]

Hej Irene! De finns i hfl 1808-1814, men det ger inte mycket upplysning.
Bohult Backstugan Hyttan
Nattman Henrik Hindriksson 49 år
h Lena Larsdotter
d Ingrid 1811 31/3
1803-1807 finns vid Backstugan en Lena Larsdotter f 1772 18 okt med sin mor Ingrid Olofsdotter f 1725 död 1806. Lena har en anteckning: Gift med H(otydligt). 1815-19 hittar jag inte Backstugan Hyttan.
hälsningar Ingrid

[Irene Vesterberg]

Hej Ingrid
Tack för hjälpen.Efter ditt svar har jag nu fått fram vigseldatum genom att söka på Bohult istället för Hyttan,Henrik och Helena vigdes 1804.Underligt att de 2 älsta döttrarna ej stod med i hfl,födda 1804 och 1806. I vigselboken stod att Henrik var från Östra häradet.
M.v.h Irene

[Ingrid Bergström]

Lena Larsdotters far lever i hfl 1793-97 Bohult Backastugan. Då heter han Lars Jonsson Ryman född 1704 eller 14. Han har också en dotter Christina född 1 oktober 1767. I födelseboken 1767 kallas han bara avskedade soldaten Lars och det är ett tomrum vid hustruns namn. 1767 och 1772 bor de vid Bohults ängsstuga.

[Kaj Jensen]

Tips om var ni kan läsa mer om nattmän
www.rakker.dk
är en databas där du kan söka efter danska nattmänn. Du får en bra beskrivning om deras livsvillkor vilket inte skiljer sig för Nattmännen i Sverige. Nattmänn var betydligt vanligare i Danmark.
Du kan också besöka min egen blogg, som handlar om mina anor.
http://spaces.msn.com/nattmann

[Kaj Jensen]

Har du hittat rackare, nattman, hästslaktare i din släktforskning tar jag gäna del av detta
 
Kaj Jensen
http://spaces.msn.com/nattmann
 
skrivtillkaj@spray.se

[roland]

Hejsan.  
Har i min släkt en nattman o en lägeskvinna.
Nattman vet jag vad det är men inte lägeskvinna.
Hälsningar Rolle på Gotland.

[Ingela Martenius]

Det står möjligen inte lägerskvinna? Det är en kvinna som haft samlag med en man utan att vara gift med honom. (Se SAOB, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ )
 
Ingela

[Sebastian Casinge]

Tillfällighetsfynd i handskrivna anteckningar och avskrifter ur tidningar av Sven Larsson på kvarnen Persemölla i Skåne för år 1855 som omnämner Nattmansdungen i Rommelsjö:
 
Växsjö. En större inbrotsstöld skedden 23 juni hos friherrennan Hjerta å Råfver? [?] nära Jönköping, der 480 lod silfver det mästa förg?ldt, jemte något guld blef bortstulet. På Romelsjö egor vid så k. Nattmansdungen, gick en liten flicka för plocka mossdun, hvarvid hon hittade en vaxstappel [?] som var stulen, hvarför deromkring undersöktes. Då på 2:ne allnars afstånd från detta ställe en m?rstack uppgräfdes, och der påträffades allt dett stulna silfveret och guldet.

[Anne Minken]

I Danmark ble betegnelsen natmansfolk også brukt mer generelt om alle slags omreisende folk som ikke nødvendigvis driver med nattmanssysler.Er en slik bruk av ordet også kjent fra Sverige?
 
Mvh
Anne Minken

[Anders Berg]

Det har jag inte märkt av i Sverige.

[Niclas Rosenbalck]

Är mer känt om nattmannen Christian Olofsson ifrån Ystad som omnämns 1735 i Färs härads dombok? Han har tillsammans med murmästaren och krogmannen i Löfwestad Giert Niclas Stein (Steen) begått stöld hos kornetten Uppendich i Heingetorp (Lövestad sn) och överstelöjtnanskan fru Barbara von Böhnen på Vanstadtorp (Vanstad sn). Det framgår även att Christian Olofsson redan 1732 stulit ifrån husmannen Sven Olofsson i Österslöf och Villands härad och undergått straff för denna stöld. Även borgaren i Gränna Berkenberg nämns och hade köpt de stulna sakerna, likaså en man vid namn Petter Linberg vid S. Olofs gård hade köpt stulna saker av Stein. Stein hade en dotter Anna Maria Stein, vilken ej var till sina 15 år uphint,och hans hustru hette Mätta Nilsdotter (hustrun dömdes till 8 dagars fängelse på vatten och bröd - dottern skulle av Lövestads församlings  äldstes närvaro slita ris och agas.  Tingsrättens dom blev att Christian Olofsson och Gert Niclas Stein skulle i galgen upphängas, men domen ändrades enligt meddelande ifrån Göta hovrätt för Christian Olofsson till fyrtio par spö, tre slag av vart paret, och för Stein  till trettio par spö, tre slag av vart paret och båda skulle därefter undergå uppenbar kyrkoplikt en söndag, skriftas och avlösas - och därtill givetvis ersätta de bestulna ägarna deras lidna skada .  
 
Är mer känt om dessa personer?

[Anders Berg]

Jag noterade dessa personer när de satt inne på Malmö citadell för brottet (Malmöhus läns landskansli AIIa). Tilläggas kan att Christian Olofsson ett år senare är intagen igen, nu dömd för dråp till halv mansbot, men ändrat till 40 par spö. Han satt på slottet mellan  1736 11/11 och 1737 5/1.
 
Ur Lövestads kyrkbok finner man att Gert Niklas Stein och Metta Nilsdotter har en son Per 1735 6/5 i Heinge, Lövestad. Tiggerskan Mättha Steens son Per dör som krympling 10 1/2 år gammal 1745 31/10 i Heinge.
 
Kan borgaren Berkenberg vara Brekenberg (jfr släkten Bräckenberg)?

[Niclas Rosenbalck]

Tackar Anders. Jag tror också att Berkenberg avser borgaren Bräckenberg (Växjö-Grännasläkt som även reste i Skåne).
 
En annan nattman jag noterat: Fredrich Wolmarsson som den 16 september 1733 blev så illa slagen av bönder i Harplinge socken i Halland att han avled tre dagar därefter (19/9 1733). Ett supgille hade urartat. Vid detta festande som skedde hos båtsmannen Poppelgoija(!) i Flänninge närvarade skarprättaren Jeremias Scharberg och nattmannen Fridrich Wolmarsson - de hade sedan gått in till grannarna på gården och bråket hade varit i full gång efter att skarprättare Scharberg tagit en bouteille i pant (för så kallad mästermans Styfweren). Av denna anledning började bråket där Wollmarsson fick flera slag som ledde till hans död. Fridrich Wollmarssons änka nämns i protokollen heta Britta Mårtensdotter.
Tingsrätten dömde bonden Jöns Andersson i Frisagården, som ansågs vara den som slog de dödliga slagen, till dödsstraff men som hovrätten sedan ändrade till nödvärn. De inblandade skulle undergå en söndags kyrkoplikt, skriftas och avlösas. Uppgifterna finns i Halmstad härads dombok 1733-34.
 
Jeremias Scharberg är bekant ifrån resandediskussionerna, men är Fredrik Volmarsson ohh Britta Mårtensdotter kända sedan tidigare?

[Anders Berg]

Nattmannen Fredrik Wallmarsson i Halmstad dömdes till 10 par spö i Malmö i sept 1729 för att med kniv ha hotat nattmansänkan Elna Eriksdotter. Hon hade tänkt anställa honom (Alan Dufberg, Nattmännen i Malmö i Släktforskarnas Årsbok 2001 s 161).

[Sebastian Casinge]

Från Konungens befallningshavande i Halland: Den från Halland olofligen afwikne danske nattmannen Petter Olofsson Holm, hwilken, för fylleri och hemgång blifwit dömd till 21 par spö 3 slag af paret: men beskrifning på honom icke lämnad. (Ur Uppsala länskungörelser någon gång mellan slutet av 1792 och den 23 juli 1793...)

[Niclas Rosenbalck]

Lilla Isie (Malmöhus län) C:1 s 64, födelselängd 1800:
den 1 Maij Föddes Nattmannen Samuel Tho-
massons och hustru Christina Månsdotters
flicka i V. Torp och den 2 samma månad
frambars till dopet af hustru Karna
Jönsdotter och kallades Johanna. Wittnen
rusth. Hans Truetsson, Gustaf Henningsson
från Fielingslöf, hustru Maria Thomas-
dotter samt Catrina Thomasdotter från
förstnämnda by.
 
Fielingslöf bör avse Fjärdingslöf i Gylle församling.

[Niclas Rosenbalck]

Hagshult (F) C:2 s 197, fb 1806:
Nb[=nota bene, dvs notera] I Decembr Månad föddes på Torpet under Kushult Nattmannen Hindrich
och H. Lenas Barn och döptes i Tackebo d. 21 vid Namn Christina.
 
Vem är denne nattman Henrik ?

[Stefan Dake]

Hej Niclas!
 
Se detta ämne 7-10 nov. 2005.
 
Se även (under Bjurbäck)  f.f.
 
Denna senare diskussion handlar om Christina och hennes son Carl Henrik Vilhelm.
 
Mvh
Stefan

[Irene Vesterberg]

Hej  
Behöver hjälp med vad nattmannen heter på Stengårdshult A1:4 sid 135
Hustrun är Helena Larsdotter f 1771 Tofteryd
På JBG står han som vid vigsel 1817 i Unnaryd står endast namnet Samuel.
Mvh Irene Vesterberg

[Anders Berg]

Hej Irene,
 
Jag tror det står S. Moberg. Då kan han vara identisk med den nattman Samuel Moberg, som nämns 21 april 2003 under .

[Niclas Rosenbalck]

Malmö slottsförsamling C:1 f 13r; 1754:den 30 Novembr begrofs Nattmansbarnet Anna
Malena, på 4de året gammal, död af Koppor
 
Malmö slottsförsamling C:1 f 13r , 1755:
d. 11 Martii dödde Nattmannen Mårten (Ing?)-
stedt, som af underrätten för stöld och
röfwande war till döden dömd. deß
Kropp lades afsides på Slottskyrkio-
gården.

[Moderator Yrken]

Tre inlägg har flyttats hit från den numera raderade diskussionen Yrken: Yrken M-R: Nattmansfolk.

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd 1715 av nattmannen Christian Jönsson i Lund, sedermera i Malmö (avrättad 1728) (Lunds rådhusrätts dombok 1715 30/11 (Advokatfiskalen i Malmöhus län EVIIBAA:3964)).
Hr Borgmästaren Nordsten har till den ändan låtet sammankalla RådstuguRätten, emedan dombprobstens här i staden Högärwyrdige och Höglärde Hr Professor Linnerij Capelan Erewyrdige och wällärde Hr Erasmus Turin har för honom angifwit det ett Qwinfolck wjd namn Maria Lischen som upwist ett falskt pass gifwit af Brahegränna den 8 Martij 1715, och underskrefwet af Petrii Ulnero Pr: och Past: sammastädes, hwilcket Qwinfolck tagit sitt logement hos stadsens Nattman Christen Jönsson, hafwandes med sig hafft ett litet spätt barn, hwilket därstädes är blefwit dödt, och han effter Hr Professorns befallning och j anledning af föregående pass och Attestatis på det samma at samma barn skulle wara äckta födt och Christnat, det samma således för äckta begrafwet, men sedermera kommit uti ärfarenhet det bem:te Pastor Ulnerus uti Grenna för några åhr sedan och A:o 1713 genom döden wara afgången, hwilcket han med ett öfwer samma Kyrckioherde tryckt Grafskrift bewjste, begiärandes fördenskull bem:te Capelan det wille Magistraten noga efterfråga och ransaka, huru hon till at bedraga Ministerium, och af hwem hon sig ett sådant falskt pass hafwer förwärfwar.
Hwarpå inkallades bem:te Qwinfolck Maria Lischen, som wjd tillfrågan swarade sig heta Maria Swens dåtter.
 
Q hwarest hon är född och hwad hennes förälldrar warit?
R swarade född i Östre Giöinge Härad, Strö Socken och by, och hennes föräldrar brukade resa kring lappandes Kietlar och Eldkar.
 
Q hwar hon detta falska Passet fått och bekommet hafwer?
R fått det af Nattmannens i Mallmö förälldrar.
 
Q hwarest hans föräldrar är wistandes?
R de äro hos sonen som är Nattman i Mallmö och Stiffaderen brukar giöra wäfskeder.
 
Q hwarföre och till hwad ända hon ett sådant falskt pass sig förwärfwat och förskaffat hafwer?
R Sedan hon för ett åhr sedan kom i bekantskap med bemälte Nattman af Mallmö, med försäkran hon skulle blj antagen i hans förälldrars hus och tiänst som och skiedde, hwarigenom han fick till tillfälle lägra henne, gaf och öfwerlefwererade hans Moder henne detta pass, då hon märckte at hon af sonen hafwande war, 5 weckor för Mikaelis i åhr, på det hon skulle derigenom desto säkrare passera för äckta hustru, och komma till at befrijas för det straf som både henne och honom derföre öfwerhänger, hwarpå hon genast reste åt Torlösa, derest hon begick Härrans heliga Nattward, begaf sig derifrån till Konga, hwarest hon födt ett drängebarn, som förmedelst des siukdom blev hemma- och effter upwjst Attest för äckta- döpt, derifrån ställte hon sin resa hit till staden, och tog sitt logement som för är sagt hoos denne stadens Nattman, af orsak hon warit bekant med Nattmannens hustru och af det slagz folck, emedlertjd tog siukdomen på barnet allt mera och mera till, hwilcket Nattmannen med sin hustru och folck weta at berätta, och äntel: effter några dagars siukdom dödt, och omsider här i staden af berörde wyrdige Hr Turin begrafwet.
 
Resolutio.
Såsom Nattmannen i Mallmö effter denne Maria Swens dåtters nu giorde bekiännelse har besufwit och aflat barn med henne, Ty remitteras detta, jämwäl Minesterij påstående, för den illusion som den medelst detta falska passet är tillfogat, till den Lofl: Magistratens i Mallmö widare ransakande och afdömmande.

[Magnus Lindskog]

Kristianstads rådhusrätt. Måndagen d. 2 September 1701:
"Nattmannen i Halmstad Wollmar Swensson har hijtskrifwit och begiärar att få blifwa Nattman i dhen afdöde Erlan Simonssons ställe.
Aftahltes att brefwet beswaras att samma tienst redan är upptagen och be:de Wollmar Swensson dher med eij kan blifwa hulpen"

Källa: Kristianstads rådhusrätt och magistrat (L) AIII:12 (1701-1703) Bild 670 (AID: v734193a.b670, NAD: SE/LLA/10140)


Kristianstads rådhusrätt. Måndagen d 3 Feb: A:o 1702
"Nattmannen Anders Andersson inlade een skrift och beswärar sig att han intet kan säkert reesa på landet för ellakt folk som hootat och undsagdt honom, begiärandes magistrat:s recommendation till Häradzhöfdingarne och Befallningzmännerne, och gifwer tillkänna att den skorstensfeyare som forledit Åhr stack ihiäl dess dräng uppehåller sig i Hellsingborg.
Aftahltes ett bref afgår till Magistraten i Hellsingborg dhet dhe wehla dher om inquirera och samma karl fasttaga och skall bref afgå till vice Gouverneuren att han giör Anders Anderson handräckning"

Källa: Kristianstads rådhusrätt och magistrat (L) AIII:12 (1701-1703) Bild 1160 (AID: v734193a.b1160, NAD: SE/LLA/10140)


Kristianstads rådhusrätt. Måndagen d. 10 Martij 1702:
"Aftahltes att Skorstensfäyaren Anders Andersson får een skrift under Stadzens Sigill att han är antagen för Skorstensfeyare här i Staden"

Källa: Kristianstads rådhusrätt och magistrat (L) AIII:12 (1701-1703) Bild 1330 (AID: v734193a.b1330, NAD: SE/LLA/10140)