Sjuksköterska

[Harriet Hogevik]

Hej!
När utbildades de första sjuksköterskorna i Sverige? Någon som vet?  
Mvh Harriet

[Ingela Martenius]

Från början fanns det ingen regelmässig undervisning av sjuksköterskor, man lärde på jobbet. Redan innan Florence Nightingale började sina välkända reformer under Krim-kriget (hon var där 1854-56) fanns det en ordnad sjuksköterskeutbildning i Sverige. F.N. själv utbildades ju i Tyskland - och hon var väl aldrig någon stjärna som sjuksköterska, men hon var en fantastisk administratör och organisatör och hade en vision: utbildade sjuksköterskor, där kombinationen av utbildning och att kvinnorna skulle vara av medelklassbakgrund skulle göra att statusen på yrket höjdes så att det verkligen var sjuksköterskorna som var ansvariga för vården. (I Istanbul fanns i alla fall på 1970-talet fortfarande ett litet museum över Florence Nightingale och hennes 38 sjuksköterskor; det var åtminstone då inrymt i ett rum i den arm?kasern i Scutari där F.N. verkat.)
 
Påverkade bl.a. av reformarbetet i Storbritannien startades ytterligare ett par sjuksköterskeskolor i Sverige på 1860-talet, vilka följdes av ytterligare en på 1870-talet och två på 1880-talet. På 1890-talet tog det hela fart ordentligt och snart sagt varje lasarett med självaktning hade innan 1910 någon form av sjuksköterskeutbildning.
För att rensa upp bland ibland ganska undermåliga utbildningar infördes så småningom statliga utbildningsplaner och skolorna kunde söka statligt godkännande. Den första förordningen kom 1901, den andra 1920.
 
De första sjuksköterskeskolorna i Sverige:
1851 Ersta Diakonissanstalts sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1903/1923
1867 Röda korsets sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1902/1923
1867 Uppsala Sjuksköterskehems sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1923
1877 Göteborgs sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1903/1923
1883 Sabbatsbergs sjukhus sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1926 (lades ner 1927)
1884 Sophiahemmets sjuksköterskeskola, statligt godkänd 1902/1923
 
Innan 1920 års bestämmelser fanns det i Sverige totalt bara 8 statligt godkända sjuksköterskeskolor (Röda korset, Sophiahemmet, Ersta, Göteborg - de enda godkända 1902-03 - Vänersborgs lasarett, Södra Sveriges sjuksjöterskehem, Värmlands läns landsting, Kopparbergs läns landsting - godkända 1909-1913); samtliga sjuksköterskeskolor rättade dock in sig i ledet efter 1920 års kungörelse - från ca 1926 kan man räkna med att någon som gått sjuksköterskeskola verkligen är legitimerad sjuksköterska.
 
Ingela

[Harriet Hogevik]

Hej Ingela!
Hjärtligt tack.  
Min fråga just nu föranleddes av att jag hittat en ana som arbetade på sjukhus 1875. Hon var piga och nog var det så (åtminstone på Göteborgssjukhusen som jag kan bäst) vid den tiden att det kanske fanns bara en sjuksköterska och ett stort (nåja) antal pigor/biträden.
 
Ditt svar väcker en annan fråga - sjuksköterskeutbildning i Visby ca 1910 - var den inte en godkänd utbildning? Min morfars syster gick denna utbildning och fick sedermera en tjänst som stadssköterska I Trollhättan. Men det var nog strax före 1926.
 
Om Florence Natingale kan jag komplettera med att hon avslutade sin yrkesbana som husmor på Royal Free Hospital i London. Jag är oerhört stolt över att ha varit på studiebeösk där i dec 1974 då fortfarande de gamla sjuksalarna inredda av FN användes (vi var även och tittade på det nybyggda sjukhus som skulle ta över i jan 1975).
Mvh Harriet

[Ingela Martenius]

Hej Harriet,
 
I den förteckning jag har - en tabell betitlad De av staten godkända sjuksköterskeskolorna i Sverige, innan utbildningen blev högskoleutbildning  - finns sammanlagt 45 sjuksköterskeskolor med.
Tabellen har jag kopierat, men dumt nog inte antecknat varifrån. Såvitt jag minns var det en statlig utredning eller möjligen en avhandling.
 
I den här tabellen finns faktiskt inte Visby med överhuvudtaget. Möjligen sökte den aldrig statligt godkännande - såvitt jag kommer ihåg från boken så var det just så att en rad utbildningar lades ner för att de inte höll måttet och inte hade möjligheter att komplettera upp.
 
Av de här 45 skolorna var det alltså bara åtta som var statligt godkända innan 1920. Av de fyra första var det ju tre (RK, Sophia, Ersta) som hade en profil med riksupptagning, och Göteborgsskolan hade väl en stark ställning i västra och södra Sverige. Sedan var det alltså bara fyra skolor på länsnivå som brydde sig om att söka statligt godkännande. Förmodligen för att det ännu inte spelade så stor roll - jag tror inte legitimeringen infördes förrän efter kungörelsen 1920. När jag skriver 1926 så är det för att det var då de sista av de gamla skolorna blev godkända; de flesta godkändes 1923-24 men några av de mindre hade väl svårare att lägga om utbildningen så att de klarade de statliga kraven - och några klarade det alltså inte överhuvudtaget.
Så att Din släkting fick arbete inom den offentliga vården efter att ha gått en icke-godkänd utbildning var säkert helt normalt - de åtta godkända skolorna kunde ju rimligen inte försörja hela Sveriges behov av sjuksköterskor. Särskilt inte som de tvingades sluta arbeta när de gifte sig.
 
Det finns förresten en hemsida om F.N.: http://www.florence-nightingale.co.uk
Där påpekas det bl.a. att F.N. som första kvinna blev invald i Statistical Society för sitt pionjärarbete med statistik från Krimkriget! Jag blev faktiskt väldigt imponerad när jag såg hennes statistik första gången: helt moderna pie charts, färglagda, mycket överskådliga.
Jag visste inte att Royal Free inte byggde om förrän 1975 - det hade varit kul att se F.N.:s originalsjukhus från 1800-talet, särskilt som jag då sett kasernen i Scutari (den var inte heller ombyggd, men tjänstgjorde inte heller som sjukhus utan hade återgått till att vara kasern).
 
Ingela

[Harriet Hogevik]

Hej Ingela!
 
Tack för detta. Nu återstår att utröna varför morfars syster valde att resa ända till Visby för sin utbildning när det fanns en skola i Göteborg dit redan flera av hennes bröder hade flyttat.
 
Och jag håller helt med dig om att FNs sätt att med statistik visa bland annat vikten av sjukhushygien är imponerande än idag. Denna typ av pedagogik baserad på epidemiologisk statistik är tilltalande och mycket användbar.
Royal Free byggde nytt i en annan stadsdel - kanske finns något kvar i gamla sjukhuset inte långt från British Museum.  
 
Egentligen är det väl konstigt att tråden sjuksköterska dyker upp på anbytarforum först nu - efter flera år... Måste väl finnas många som har anor som var sjuksköterskor...
 
Tittade för övrigt i sv bef CD1890 och då finns 571 personer som har titel sjuksköterska. Hur många av dem som hade utbildning framgår förstås inte och inte heller om man arbetade som sjuksköterska på privat basis i ett hem.
 
Mvh Harriet

[Ingela Martenius]

Harriet,
 
Har Du kollat CD 1890 med titel sköterska? Och kanske sjuksyster och diakonissa? (Jag har tyvärr inte den CDn själv.)
Jag har en känsla - men det är just bara en känsla - av att man redan tidigt försökte lägga beslag på titeln sjuksköterska för de utbildade.
 
Det borde av adresserna framgå om de arbetade privat eller på ett sjukhus: sjuksköterskor på sjukhus bodde väl på sköterskehem, ofta på sjukhusområdet. Min mormor (utbildad sjuksköterska) tjänstgjorde t.ex. 1924-25 på ett sanatorium i Mörsil, och då var hon skriven på själva sanatoriet.
Mormor som sjuksköterska:

 
Kanske hade skolorna olika inträdeskrav, och det var svårt att komma in på skolan i Göteborg? Eller kanske rekommenderades morfars syster att bege sig till Visby för det fina klimatet? Göteborgsluften var väl redan tidigt känd som inte så bra...och om hon t.ex. hade luftrörsbesvär så kanske Visby ansågs idealiskt? Det kanske var någon kostnad förknippad med utbildningen? Och det kanske var billigare i Visby? Eller det kan ju vara så enkelt som att bästa kompisen sökte dit av någon särskild anledning, och så följde morfars syster med.
 
Men varför inte börja med att försöka utröna inträdeskraven? Landstingsarkiven har väl en hel del material arkiverat.
 
Ingela

[Harriet Hogevik]

Hej Ingela!
(Sent svar pga utan datauppkoppling två dagar).  
Jag sökte i CD 1890 på sjuks (för att få med både sjuksyster och sjuksöterska) när jag fick 571 och när jag nu söker på diakonissa får jag 161 till.
Och valet av Visby kan ha varit ett sätt att fokusera på egen utbildning utan risk att bli hushållerska åt ett flertal bröder... (Hon var uppväxt i en syskonskara med två flickor och nio pojkar - de som dog före tio års ålder borträknade).
Vet att ingen kompis var med på resan; hon följdes från tåget i Stockholm till Gotlandsbåten av sin kusin som var riksdagsman. Skall ta reda på mer om inträdeskraven så småningom.
Har ingen bild att lägga ut; däremot har jag fått ett par läroböcker - i medicinska respektive kirurgiska sjukdomar - som enligt min bedömnng håller hög standard.
Mvh Harriet

[Hans Jacobsson (Hansjacob)]

Min pappas moster tog sin examen på Göteborgs Hospital 1922  
Kan man via sjukhustet på något sätt spåra henne?
Det jag vet att hon mycket senare bodde i Mölndal.
Men det hade varit roligt att få veta mer om henne.
MvH
Hans Jacobsson

[Anita Karlsson]

Hej Hans!
 
Vad heter din pappas moster? När är hon född?Kanske hon finns med i Sveriges dödbok.
 
MVH. Anita Karlsson.

[Hans Jacobsson (Hansjacob)]

Hon finns med det vet jag.  
 
Gunhild Isabella Kristianson f. 1895, jun - d. 1979, 27 okt
Ogift, inga barn. Sjuksköterska Examen 1922 Göteborgs Hospital
 
1970 finns hon med sveriges befolkning skriven i Mölndal
 
Men kan man via sjukhuet se var hon arbetade?

[Elisabet Arvidsson]

svbef 1900;
Sökte barn Gunhild Isabell f 1895 --det gav ett svar.
Kristiansson, Viktor Emanuel f 1865, skeppare i Kungshamn,
Adriansdotter, Paulina Bernhardina f 18656 i Tossene
Barn;
Karin Helena Viktoria f 1891 i Kungshamn
Astrid Ingegerd Paulina f 1893 i Kungshamn
Gunhild Isabella f 1895 i Kungshamn
Hans Viktor Einar f 1898 i Kungshamn
Familjen bodde i Grafvarne municipalsamhälle Skolhuset 114 i Kungshamn.
 
Skulle tänka mej att hon gick på Birgitta skolan i Göteborg....
Ring och hör med dem  
Försök även med det sjukhus du vet om, att hon arbetade...kanske det finns anställningsuppgifter..elevinformation osv  
det går ju alltid att fråga  

[Hans Jacobsson (Hansjacob)]

Stort Tack
Jag får prova att ringa.
MvH
Hans

[Ingela Martenius]

Uppgifter om såväl personal som patienter finns för kommunala och statliga inrättningar i Göteborg arkiverade hos Stads- och Regionarkivet:
http://www.arkivnamnden.org/
(Göteborg har ju inte haft landsting förrän de allra senaste åren, annars skulle uppgifterna funnits på landstingets arkiv.)
 
Ingela

[Agnetha Lundstedt]

Hej!
Om man är född 1912 och utbildar sig till sjuksköterska i Stockholm, min fråga är vilka vård skolor fanns då?Finns det något arkiv med bilder på sjuksköterskor som tagit examen?
 
MVH
 
Agnetha

[Anne-Marie Svensson]

Hejsan
 
Min farfars syster Emma Christina (Emmy)Svensson f 1883 i Norrköpings Borg & Löt blev sedermera Stadsjuksköterska i Vimmerby. Hon flyttade till Nyköping år 1900 och står i folkräkningen som piga. Hon är då bara 17 år men bor med en grupp sjuksköterskor. Jag undrar om det fanns en sjuksköterskeskola där vid den tiden eller vilken av de dåvarande skolorna som kan ha kommit ifråga om man tänker sig att hon höll sig söder om Stockholm på Östkusten?

[Charlotta Colliander Golding]

Så spännande Anne-Marie! Min farfars syster Hildur Lindeberg som föddes i Linköping (Kärna) var sjuksköterska i just Nyköping i flera år och även hon var född 1883. Hon jobbade på Sophiahemmet i några år också men jag skulle inte tro att det var där hon utbildades eftersom det lär ha kostat mycket pengar där på den tiden och det hade familjen inte - dessutom fanns hon som sagt i Östergötland som ung. Jag vet bestämt att hon var i Nyköping 1924 och då hade avancerat i hierarkin men har hittills inte hittat någon bra ingång i Nyköpings lasarettsvärld.

[Marianne Kindgren]

Sjuksköterskebrosch eller annat? I så fall från vilken skola? Någon som vet? Broschen finns på foto av kvinna född 1896 och verksam som sjuksköterska i Västerås. Hon verkar vara i 20-25-årsåldern på fotot som finns i sin helhet i Porträttfynd  här

 
Hälsningar
Marianne K

[Moderator Yrken]

Tolv inlägg har flyttats till , och fyra inlägg har flyttats till Övriga släkter - S » Sundling.

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Hej,läser av en slump dessa inlägg om sjuksköterskorna och deras utbildning.
Svensk Sjuksköterskeförening har hela sitt arkiv bevarat hos TAM-Arkiv (Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum) i Stockholm. Där kan man finna svar på de flesta frågor kring den svenska utbildningen och de olika skolorna som fanns, statligt godkända eller inte (hade med utbildningslängden att göra).Där finns också inträdesansökningar och medlemsmatriklar.
Beträffande yrkeslegitimation fick sjuksköterskorna det först 1958, dessförinnan fanns examensbevis från av statens godkänd sjuksköterskeskola. Genom tiderna har det funnit flera s k sjuksköterskebyråer som bedrev arbetsförmedling, dessa har också arkiverat sitt material hos TAM.
En guldgruva för släktforskare är Fredrika Bremerförbundets sjukvårdskommittés arkiv. De bedrev arbetsförmedling över hela Sverige under åren 1892 till och med 1953. Samtliga matriklar finns bevarade, och där får man veta personernas namn och nummer, utbildning, härstamning och var i landet de fick sin arbetsplats respektive när de gifte sig (och fick sluta) och dog.
Det är ingen sekretess på materialet men det beror ju på vad man gör av det.
Tanken med den svenska utb i Florence N:s anda var att hitta utkomst för de bildade flickorna ur över- och medelklassen, som troddes kunna reformera sjukvården. Lika mycket handlade det om humanism som om ren försörjningsförmåga, i takt med industrialiering och urbanisering.
För att tysta protesterna att kvinnor arbetade utanför hemmet las tonvikten vid det vårdande och uppoffrande idealet, dvs kallet.
Ersta Diakonissanstalt utbildade från början sjuksköterskor fö församlingsarbete och hade en kristen värderingsgrund som de andra skolorna inte hade. De flesta skolor kom efter landstingens konstituering 1860 när man behövde ge lasaretten en högre status.
Det fanns kortare kurser för sjuksköterskepigor och s k undersköterska samt kvinnliga fältskärer men det gavs ingen yrkesbehörighet. Formell utbildning för undersköterskor startade 1948.
Den enda kvinnliga vårdutbildningen med yrkeslegitimation före 1860 var barnmorskans. Deras arkiv finns också att studera på TAM-Arkiv

[Eva Falk]

Jag har en släkting som med största sannolikhet har utbildat sig till sjuksköterska i Stockholm, klar 1915. var kan jag hitta mer info?

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Hej Eva Falk,
Din fråga skrev du för ett bra tag sedan och jag vet inte om du fått svar, men här kommer information från mig
År 1915 fanns det flera sjuksköterskeskolor i Stockholm med mer eller mindre stränga inträdeskrav.
Sophiahemmet hade sina elever placerade på Sabbatsbergs sjukhus fram till att huset vid Valhallavägen stod färdigt 1889. Elevundervisningen flyttades från Serafimerlasarettet först 1940 när Karolinska sjukhuset öppnade.
På Sabbatsbergs sjukhus hade Röda Korsets sjuksköterskeskola sin utbildning fram till 1927 då den flyttades till det egna sjukhuset på Östermalm. Vid Sabbatsbergs sjukhus bedrevs också en 2-årig utbildning (från 1912) "Sabbatsbergs sjukhus sjuksköterskeskola", denna utbildning övertogs 1927 av Röda Korset.
Ersta Diakonissanstalts sjuksköterskeskola utbildade sjuksköterskor parallellt med utbildningen till diakonissor. Först 1944 separerade man utbildningarna så utbildningen till sjuksköterska inte längre var knuten till diakonin
Betaniastiftelsens sjuksköterskeskola (Metodistkyrkans diakonissinstitution) utbildade sina sjuksköterskor i Tyskland under tiden 1902 - 1920. Först i Göteborg från år 1900 och efter 1920 i Stockholm (På Östermalm där också sjukhuset fanns)


Du namnger inte din släkting, men du kan försöka söka henne genom att titta i Stockholms stadsarkivs "Rotemansarkivet", det finns tillgängligt på nätet. Eftersom sjuksköterskor inte fick gifta sig före 1937 kan du söka på hennes flicknamn.
Hon kan finnas som sköterskebiträde, sköterskeelev eller sjuksköterska eller till och med översköterska (motsv avd-förest idag)
Sophiahemmet låg i Hedvig Eleonoras församling, Sabbatsbergs sjukhus inom Adolf Fredriks församling och Ersta inom Sofias församling. Fram till 1926 motsvarar det arkivet husförhörslängder och församlingsböcker.


År 1910 bildades Svensk sjuksköterskeförening och deras arkiv finns på TAM-Arkiv (Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum), se deras hemsida där tillgång till arkivet finns. På TAM-Arkiv finns också Fredrika Bremerförbundets Arbetsförmedlings arkiv. Däri finns matriklar över vilka sjuksköterskor som examinerades och som fick arbete genom dem. 1953 övertogs den arbetsförmedlingen av Svensk Sjuksköterskeförening.
Röda Korset som från början hette "Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält" ändrade sitt namn 1915 till "Svenska Röda Korset" och slog sina påsar ihop med "Drottning Sophias Förening till understödjande av härens sjukvård". Röda Korsets arkiv finns på Riksarkivets depå i Arninge (i Täby norr om Stockholm).
Sophiahemmets arkiv finns på Stiftelsen Sophiahemmets museum. På deras hemsida finns uppgifter om hur man kontaktar dem, de har elevmatriklar från starten 1884, men tillgången till arkivet är så kallat behovsprövat, det vill säga det är stiftelsens arkivarie som gör bedömningen om man får ta del av det eller ej.
Socialstyrelsen har sitt gamla arkiv från Medicinalstyrelsen placerat på Riksarkivet i Marieberg. Genom Socialstyrelsens hemsida får du e-postadress till deras arkivarie som kan ge upplysningar om vad som finns. Annars sök på Medicinalstyrelsen / Sjuksköterska i NAD så kan du också få hänvisning till arkiv som finns på Riksarkivet antingen i Marieberg eller Arninge.NAD kan sökas direkt via nätet annars via SVAR
Hoppas du fick någon fråga besvarad annars får du återkomma.

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Hej Eva,


Jag måste korrigera mig själv i de svar jag gett.
Sophiahemmet på Valhallavägen 91 återfinns i Engelbrekts församling och Sabbatsbergs sjukhus med sjuksköterskeskola finns i Gustaf Vasas församling. Den församlingen bröts ut ur Adolf Fredriks församling redan 1906.


Slarv av mig att inte kolla ordentligt

[Inger Ekströmer]

Hej
Här är en till som söker efter sjuksköterska.Jag har en Gunhild Herta Hedlund född 1893 11 27 som var sjuksköterska på troligen Sophiahemmet i Stockholm (1923) Hon gifte sig 1923 så jag antar att hon fick sluta då. Hon tog sedermera som änka (hon blev änka tidigt)upp sitt yrke.Hon arbetade bl a på Växjö lasarett troligen innan giftermålet. Var och hur kan jag kolla var hon arbetade och ev var hon jobbade?
Vänligen Inger

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Svar till "Anemonen"
Hej, Är du säker på att din släkting Gunhild Herta Hedlund (18931127) utbildade sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet? Jag hittar henne inte i Rotemansarkivet, hon borde varit kyrkskriven i Hedvig Eleonora församling i Sthlm då. Om du vill forska i det så är det Sophiahemmets arkiv som finns på Riksarkivet i Marieberg. Men det krävs tillstånd för det och det söker du hos Marknadsavdelningen Sophiahemmet Ideell förening som förvaltar arkivet genom att kontakta Marina Dyfverman @sophiahemmet.se.

Gunhild Herta var född i Vännäs Västerbottens län och flyttar från Vännäs till Växjö 1917 som operationssjuksköterska (Växjö BI:8, bild 43 sidan 68, nr 559 den 20/12) Har plats på lasarettet I församlingsboken Växjö AIIa:19 - SVAR - Bild Id 80003455_00156 - anges att hon kommit till Växjö direkt från Vännäs. När hon flyttar ut från Växjö 1921 (Utflyttningslängd Växjö BII:6 bild 145 sidan 128) den 28/ 2 flyttar Gunhild Herta till Överluleå församling och Garnisonssjukhuset i Boden.


I församlingsboken SVAR Bild Id F0009619_00143 anges att operationssjuksköterskan Gunhild Herta Hedlund flyttar igen 1923 till Örebro Nikolai församling med sig har hon då sin make kapten Tore Wilhelm Johnsson, i Örebro föds också deras barn och maken dör den 6 november 1936. När Gunhild Herta dör bor hon i Kalmar hos sonen Tore, de har också antagit efternamnet Jagrelius.


När det gäller Gunhild Herta Hedlund utbildning till sjuksköterska kan hon mycket väl ha fått den vid "Westerbottens Södra Lasarett" det vill säga Umeå Lasarett, det var ju nära från hemmet i Vännäs. Du kan söka i kyrkoarkiven för Umeå stad under tiden 1907 fram till 1917 då hon reste till Växjö. Vid lasarettet skrevs också personalen in.  Arkiv - Svensk Sjuksköterskeförenings arkiv vid TAM -Arkiv i Stockholm, eller någon lokalavdelning för Umeå lasaretts sjuksköterskor

[/size]Om hon arbetade efter att ha blivit änka, vid 43 års ålder kan hon ha gjort det i Örebro på länslasarettet, de kan ha kvar något av personalarkivet. Det vanliga är att sådant gallras bort efter ett tag. Du kan försöka på personalavdelningen på Centralsjukhuset, annars är det Regionarkivet.  [size=78%]

[/size]Hoppas det gav dig några infallsvinklar.[size=78%]
[/size]Med vänlig hälsning[size=78%]

[/size]Kristina Wennerlund Eriksson[size=78%]

[Inger Ekströmer]

Tack snälla för hjälpen.Jag har idag gått igenom allt detta då jag vill se det själv också.  Det stämde bra :-) Ta lite kopior på sidorna i böckerna....Jag letade lite till och fann även deras vigsel. Tack än en gång.

[Marianne Elfström]

Går det att få fram någon information utifrån broschen på detta oskarpa foto? Det bör röra sig om en sjuksköterska från Halland (eller Göteborg) runt 1925.

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Hej, jag försökte förstora upp den lite luddiga bilden och därefter konsultera boken  "Broscher i svensk sjukvård" av Kurt Kaijser och utgiven av Svensk Sjuksköterskeförening 1985.
På sidan 59 finns bilder för Göteborg och Bohus län, textförklaring sidorna 33 - 35.
Din brosch liknar den som utgavs för Ekmanska sjukhuset i Örgryte. Oskar och Maria Ekman donerade pengar till ett sjukhus 1911, den utbildningen var bara ettårig, men broschen gavs ut och har enligt boken använts som ett tjänstetecken. Det är den enda som skulle kunna motsvara din bild. Jag natar att broschen inte finns kvar.


Hälsningar  Kristina Wennerlund Eriksson

[Marianne Elfström]

Tusen tack Kristina!

Det ser väl ut som om du fått fram rätt brosch.
Jag ska forska vidare och se om jag hittar lite mer utifrån detta.

Nej jag har inte sett broschen i verkligheten.
Detta är en kopia med mobilkameran från en dålig papperskopia.
Tyvärr kommer jag inte åt en bättre bild i dessa Corona-tider.

Mvh
Marianne

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Hej igen, om broschen varit lite mer rund kunde det ha varit från Eskilstuna, den ser ungefär likadan ut.


Lycka till med fortsatta efterforskningar


Hälsningar
Kristina Wennerlund Eriksson
bor i Göteborg

[Marianne Elfström]

Tack igen!

Men jag tycker den första verkar vara mer lik.
Vi får se om jag kommer vidare med Ekmanska.
Det ska bli spännande.

Mvh
Marianne

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Gå in på NAD på Riksarkivet och sök på Ekmanska sjukhuset alternativt ställ en fråga till Göteborgs Stads - och Regionarkiv, de har samlat det mesta när det gäller sjukvården i Västra Götalands regionen /KWE

[Leif Lundkvist]

Fastighetslängden finns i t ex Örgryte (O) AIIb:20 (1923-1933) Bild 1240 / sid 178 (AID: v208621.b1240.s178, NAD: SE/GLA/13678).

[Kristina Wennerlund Eriksson]

Tack, jag loggade just in för att ge henne tipset om andra arkiv, men då hann du före.
Kristina WE

[Marianne Elfström]

Tack för era svar. Jag ska se om jag kan få fram något utifrån dem.