Sjudare

[Lars Larsson]

Hej!
 
Jag undrar bara vad Sjudare var för slags yrke ?
Såg det i samband med andra yrken såsom Smeder och
Kolare.
 
 
Mvh//Lars

[Heikki Särkkä]

Möjligen samma som saltpetersjudare. Saltpeter var ett viktigt råämne i kruttillverkning.

[Lars Larsson]

Tack Heikki för svaret.
Så dom tillverkade krut vid Hammarby Bruk(X)där
jag såg yrket sjudare.
 
mvh//Lars

[Börje Williams]

En släkting på min morfars sida, Per Andersson född 1796 i Kristvalla, var sjudaredräng.

[Hans Forsberg]

Vet någon om det finns ngr matriklar över Sjudare
i Östergötland för tiden 17-1800 tal-
 
Hans Forsberg

[Elisabeth Thorsell]

I den mån det finns någon förteckning, bör en sådan finnas i Östergötlands länsstyrelses arkiv, som finns på Landsarkivet i Vadstena, då det var en statlig tjänst att vara sjudare.

[Hans Forsberg]

Tack Elisabeth, detta att sjudarna var statstjänste-
män, var helt nytt för mig. Detta innebär att krutfabrik-
erna var i statens ägo?
 
Hans

[Elisabeth Thorsell]

Nja, det är möjligt, men de var nog i allmänhet utarrenderade. Staten ville säkra tillgången på salpeter i första hand, men var nog inte affärsdrivande i nästa led.
 
Du kan läsa litet mera på http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersjuderistaten

[Leif Gustafsson]

Det finns mönsterrullor för salpetersjudarna under Artilleridepartementet på Krigsarkivet. En del rullor har digitaliserats av Arkiv Digital

[Niclas Rosenbalck]

När det gäller salpetersjudare (ej saltpetersjudare även om det felaktigt ofta står så i äldre källor) så är det en problematisk arbetsgrupp att forska på. Mönsterrullorna uppgjordes av inspektorer i de olika distrikt som fanns (dessa distrikt förändrades även över tid) och lämnades in till dåtida länsstyrelse eller skickades upp till Krigskollegium i Stockholm för revision. Det stora ansvaret låg lokalt på inspektorerna. Ytterst var det Krigskollegium som hade hand om salpetersjuderistatens och salpetersjuderiindelningens organisation, men mönstring och anställning sköttes regionalt i samråd med de olika länsstyrelserna, som bl a utfärdade salpetersjuderipass. De statliga kronosjudarna/salpetersjudarna avmönstrades med utgång av 1805 varefter de som blev kvar blev egna entreprenörer. Med tanke på att den statliga yrkesgruppen försvann så tidigt som i början av 1800-talet kanske det inte är så konstigt att flertalet manskapsrullor har gallrats. De som finns kvar på Riksarkivet och Krigskollegium och dess underarkiv Artilleridepartementet (manskapsrullor som jag ombesörjde att Arkiv Digital filmade för forskningen och som nu finns i deras portal, jfr Leifs inlägg ovan) är tyvärr bara en bråkdel av de som existerat. De är ej heltäckande utan fragmentariska för olika perioder och områden. I länsstyrelsernas arkiv (landskontor och landskansli) kan även vissa manskapsrullor finnas, men det är mer en lycklig omständighet att de finns kvar skulle jag vilja säga - många har tyvärr förstörts.  Vid en grov kalkylering, om jag inte missminner mig utan anteckningar, så beräknade jag att det funnits uppåt 10 000 salpetersjudare under perioden som kronan var huvudman för anställningen.

[Hans Forsberg]

Tack Niclas för detta intressanta inlägg om Sjudare. Ingick inte
sjudarna i något eget skrå, och kunde finnas med i ngra medlems
matriklar. Den Sjudare jag forskar på arbetade i Slaka E och dog
17880518. Hur var det med Sjudarna, de var tydligen specialarbetare,
fick dom anställning lokalt eller  flyttade  de runt. Bra att veta
om man önskar forska på dem i vigsel och födelseböckerna.
 
Hans

[Gunnar Larsson]

Hej
Jag har läst någontans att råvaran  till
salpeter togs ur urinblandad jord vid gamla gödselstackar
MVH
Gunnar

[Niclas Rosenbalck]

Salpetersjudare var säsongsanställda , mars till september, och ingick i pannelag. De var enrollerade som soldater (rullförda med nummer, som dock ändrades) där deras hemort, ålder, anställningsår/tid, eventuella gifte, om de var dräng/verkmästare och om de ägde hemmansbruk angavs - liksom var de skulle arbeta kommande säsong. Det infördes även hur mycket salpeter de levererade (de var ålagda att leverera en viss mängd, men producerade de överskott löste kronan givetvis in detta - en lukrativ bransch för den driftige!). Denna yrkesgrupp var alltså en ambulerande grupp som rörde sig över stora ytor under salptersjuderisäsongen. Under vinterhalvåret kunde det hända att de inte återvände till sin ursprungliga hemort utan tog arbete där det fanns - även detta var bra då de anställdes för exempelvis tröskning etc utan att behöva inneha årstjänst och lyda under legohjonsstadgan. Många salpetersjudare, som till största delen bestod av yngre män i 20-25-årsåldern, kunde härigenom bli bosatta långt ifrån sin hembygd.

[Niclas Rosenbalck]

Svar på Hans fråga om skrå. Nej, (salpeter)sjudare ingick inte i något skrå. Yrket var inte reglerat i stadslagen utan en salpetersjudare var anställd av kronan. Betalning utgick i förskott för de stipulerade kvantitet salpeter varje sjudare var ålagd att leverera. Om inte denna mängd levererades fick vederbörande återbetala och böta. Överskott, som nämnt, löstes in till högre marknadspris av kronan.
Salpetern framställdes ur den urinindränkta jorden under ladugårdar eller i speciella salpeterplantlador som uppfördes. Det krävdes vissa förutsättniungar för att få fram god sdalpeterjord, bl a vissa bakteriekulturer s.k. nitrobakter och god vattendränering. Det uppstod ofta konflikter mellan bönder och salpetersjudare då dessa kom på besök under högsommaren. Alla gårdar i Sverige ingick i salpetersjuderiindelningen där man bedömt möjligheterna av att sjuda salpeter ur ladugårdsjorden.  
 
Sjudare fanns även bland andra kategorier såsom såpsjudare och saltsjudare (man utvann ex. salt ur havsvatten) men jag förutsätter att det ovan efterfrågade är just salpetersjudare som är den vanligaste yrket hos källornas sjudare.

[Hans Forsberg]

Tack Niclas. Detta var väldigt intressant, är av full beundran  
över dina kunskaper i detta ämne. Skall leta vidare efter min  
 Sjudare  
 
Hans

[Björn Engström]

I området kring Falu gruva fanns untantag från salpetersjuderiindelningen. I Lumsheden och Österbyn i Svärdsjö socken (som hörde till Falu gruvas undantag) fanns dock korta perioder salpetersjudare bosatta men de hade uppdrag i Gästrikland som inte ligger så långt därifrån.

[Mats Tyrbo]

Hej!
Jag söker efter födelseort för sjudaren Lars Tjäder. Han är enligt Husförhörsboken, Skeda AI:3 s177, född i Halland 1757 och denna tid bosatt i Lund,Skeda.
Men var hittar jag var han kommer ifrån?
kan någon hjälpa mig? Styra mig i rätt riktning?
 
/Mats

[Leif Gustafsson]

Hej Mats,
 
Se Niclas och mitt tidigare inlägg från november 2009. I rullan kan det finnas uppgifter om födelsesocken eller tidigare hemort.