ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Rättare  (läst 6227 gånger)

1999-05-31, 17:49
läst 6227 gånger

Johan Andersson

Hej!
Jag bara undrar vad en rättare gjorde. Jag har en Fredrik August Brolin som är rättare i Biskopskulla i mitten av 1800-talet.
Tack på förhand!
Johan Andersson

1999-05-31, 20:43
Svar #1

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:52
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Jag förmodar att en rättare i mitten av 1800-talet gjorde detsamma som min morbror gjorde då han var rättare fram till 1960 ca, nämligen var arbetsledare för flera anställda vid en gård där ägaren själv inte deltog i jordbruket. På en ändå större gård skulle en ytterligare chefsnivå förmodligen tillkommit nämligen inspektorn.
Vänligen,
Olle Elm

2000-03-12, 14:40
Svar #2

Jenny I Nilson

Jag har bott i en rättarbostad som avstyckats från ett gods.
Enligt de berättelser jag har hört, hade man som rättare även den förmånen att man hade egen bostad, samt rätt att ha fruktträd i sin trädgård, vilket vid jämförelser med de närliggande arbetarbostädernas trädgårdar verkar stämma:
I vår trädgård fanns ett flertal mycket gamla fruktträd, medan de i de andra trädgårdarna var relativt unga. Som en parentes.
Det är möjligt att det var annorlunda på andra ställen - det här var i Södermanland.

2001-01-18, 10:48
Svar #3

Utloggad Ulric Björck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 111
  • Senast inloggad: 2017-12-26, 21:24
    • Visa profil
Hej!
 
Jag hittade en rättare i mina anor igår och fick  
på landsarkiet se en lista där rättare  
förklarades som;
 
1. kommer jag inte ihåg vad det stod, skall  
försöka kolla på den nästa gång jag är på  
arkivet.
2. En slags ordningsman i socknen.
3. Enligt den beskrivning som förekommer  
ovan,  
någon som har hand som ett större jordbruk.
 
Den tidsperiod som min rättare finns vid är c:a  
1740-1760 och i Bredvik (eller Breviks)  
socken, Skaraborgs län.  I mitt fall verkar nummer 3 troligast  
eftersom det efter rättare anges i  
Brudarmxxxx?? (har inte lyckats lista ut gårds  
eller ortsnamnet ännu.)
 
mvh
 
Ulric

2001-03-27, 11:14
Svar #4

agnetah Hammarström

Har också sett förklaringar enligt 2 och 3 i Ulrics inlägg
Min ana var rättare på Öns bruk i Älvkarleby
Även järnbruk hade ju jordbruk.
 
  /agnetah

2001-03-29, 22:02
Svar #5

Utloggad Kurt Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 189
  • Senast inloggad: 2008-01-24, 22:01
    • Visa profil
Nordstedts Uppslagsbok,  Rättare är en äldre
titel för arbetsledare vid jordbruk. Begreppet har funnits långt in på mitten av 1900-talet.
Kurt Persson

2001-03-30, 20:29
Svar #6

Utloggad Stephan Fjärem

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2008-04-02, 21:41
    • Visa profil
    • www.fjarem.net
Rättare finns som titel i lantbruket även idag. Rättaren är oftast arbetande förman i växtodlingen och deltar alltså i det dagliga arbetet. Avtalsmässigt hänförs han till LO-kollektivet till skillnad från inspektor eller gårdsmästare som är tjänstemän.
Mvh Stephan

2001-10-22, 22:46
Svar #7

Alf Helin

Bara en liten kommentar till det här med yrket Rättare.  
 
Min svärfar var Rättare på Sundsby Säteri på Tjörn under tidigt 1940-tal. Hans uppgift var i detta fall högste chefen under arrendatorn. Under honom fanns ett antal småchefer som hade hand om alla pigor och drängar i ladugården, stallet och inomhus.
 
Man kan säga att det var Rättaren som helt självständigt skötte och brukade gården och arrendatorn bara någon gång ibland såg till att allt blev enligt hans önskemål. Som Rättare enligt gamla ordningen borde man enligt dåtidens arbetsuppgifter närmast ha tillhört Saco. Det krävdes en hel del skolor och erfarenhet för att bli Rättare.
 
JAg har hans betyg från ett flertal arbetsplatser både innan han blev Rättare och efter han blev inspektor. Vilket yrke man hade Inspektor eller Rättare hade tydligen mer med gårdens historia än gårdens storlek, vad jag kan förstå.

2003-03-04, 15:51
Svar #8

Mats Haglind

Hur gammal är rättartiteln/yrket? Jag har en ana Sven Karlsson som nämns som rättare bl a 1719 vid Gräfsnäs, Erska sn, Västergötland. Gräfsnäs blev herregods i slutet av 1500-talet och många andra herregods härstammar väl från just 1500-talet. Var det kanske då rättaren klev fram i historien?

2005-06-12, 13:00
Svar #9

Utloggad Helene Strömkvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 220
  • Senast inloggad: 2019-07-12, 01:49
    • Visa profil
Hej!
Vad hade rättaren för utbildning i mitten/slutet av 1800-talet? Lantbruksskola eller?
 
Undrar Helene
Helene Strömkvist

2005-06-13, 08:40
Svar #10

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:52
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Komplettering till ovanstående; SAOB har med ordet:
ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i fsv. samt den i fsv. förekommande bet.: styresman, tillsyningsman; jfr äv. 2 samt RÄTTA, v.1 4, 12]
 
[=] person (arbetsförman) som (under ägaren l. under förvaltare l. inspektor) närmast leder o. övervakar jordbruksarbetena på en lant egendom (o. ofta äv. själv deltager i arbetet); jfr BEFALLNINGSMAN 6, FOGDE 3 a, GÅRDS-FOGDE, LADU-FOGDE. Arbetande rättare, som själv del tar i arbetet.  
[så kommer lit. exempel, min anm)
 
Men der han (dvs. gårdsfogden) sielf intet hinner Personligen vara med, måste han lita til Rättaren, Dränge-Fogden, eller den fliti gaste ibland dem. SALANDER Gårdzf. 18 (1727).  
 
Rättare kallas vanligen vid jordbruk använd arbetsförman, som i närmsta hand för befäl öfver arbetarne. Vid större jordbruk plägar han ej lägga hand vid arbetena och kallas då oftast befallningsman, ladufogde eller fogde. JUHLIN-DANNFELT (1886).
 
Mormor har ingen inspektor, endaat en rättare. OTERDAHL En 37 (1927). SvYrkeslex. nr 2, s. 1 1955. jfr: Den förre fördrängen eller rättaren, som han kallades, när det skulle vara fint, hade flyttat. HågkLivsintr. 10: 7 1929.
 
Helene,
Du frågar om utbildning och jag förmodar att Du avser personen Du nämner på annat ställe i forumet  f. i Strå 1842; Med erfarenhet från dylik forskning skulle jag gissa på att han inte har någon särskild utbildning, utan endast var en duglig person (Jmfr citaten ovan).
 
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2005-06-13, 15:26
Svar #11

Utloggad Helene Strömkvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 220
  • Senast inloggad: 2019-07-12, 01:49
    • Visa profil
Tack Olle för kompletteringarna.
 
Jag gissade att det kunde vara så. Tror inte föräldrarna hade så gott ställt att de kunde skicka sonen till någon högre skola.
 
Hälsningar
Helene
Helene Strömkvist

2005-07-01, 09:24
Svar #12

Peter Hultman

Min farfars morfar var rättareelev vid Bjädessjöholm i Myresjö runt 1850. Utbildningen verkar ha varit ettårig och efter den fick han anställning som rättare i Flisby.
 
Jag vet tyvärr inget om själva utbildningen vid Bjädessjöholm, men man verkar ha tagit in runt 10 elever årligen. Min förfader hade arbetat som dräng så några högre krav ställdes nog inte för att bli antagen. Flera av eleverna, inklusive min förfader, tog sig nya efternamn under utbildningen, antagligen för att markera att man hade en högre status än tidigare.
 
Vänligen,
Peter Hultman

2006-05-04, 16:11
Svar #13

Utloggad Robert Janson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ang. Rättare
 
Ordet är långt ifrån utgånget. Det används fortfarande. Det finns angivet som yrkestitel i kollektivavtalet mellan Kommunal och Lantarbetsgivarna.
Robert Janson, (fd. redaktör för tidningen Lantarbetaren)

2006-10-05, 21:35
Svar #14

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Utbildning för blivande rättare kanske fanns i Lund, Hovsta (T), där min mmf Samuel Theodor Eriksson (f 1854 i Ekeby) vistades 1877-79 innan han kom tillbaka till Ekeby och en tjänst som just rättare. Är det någon som vet mer om denna ev. utbildning?
Undrar Stig H

2007-02-07, 13:35
Svar #15

Utloggad Johan Skog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2016-04-01, 06:11
    • Visa profil
Beträffande utbildning av rättare i Lund, Hovsta (T) så kan det nog mycket väl stämma eftersom länets lantbruksskola var förlagd till just Lund, Hovsta (T).
Idag ligger ju lantbruksgymnasiet, Kvinnersta, ett stenkast ifrån Hovsta.
 
Tittar man i HFL så ser man att det finns två fulla uppslag med landtbrukslärlingar. De första eleverna flyttar till Lund 1859.
 
Landtbruksföreståndaren Eric Björkegren f.18300107 Björklinge (C) var nog upphovsmannen till utbildningen.  Eric flyttar till Lund 1858 och verkar som föreståndare/direktör fram tills hans flyttar till Gräve (T) 1871.
 
Efterträdare som lantbruksföreståndare/direktör:
1871-1877 Rudolph Theodor Hennings f.18411207 Laaland, Danmark (C).
1877-~1900 Johan Konrad Ekbäck f.18440621 Örebro (T).
 
Stig:  
Man hittar mycket riktigt din mmf Samuel Theodor som lärling 1877-79.  Utbildningen verkar generellt ha varit två år.
 
Mvh
  Johan

2007-02-07, 14:41
Svar #16

Utloggad Johan Skog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2016-04-01, 06:11
    • Visa profil
De första lärlingarna flyttar in 1858 och inget annat!  :-)
 
Mvh
Johan

2007-02-07, 16:48
Svar #17

Utloggad Stig Hedlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2015-10-31, 13:10
    • Visa profil
Tack Johan för Din hjälp med min fråga! Vet Du även hur länge rättarutbildningen fanns kvar i Lund?
Med vänlig hälsning!
Stig H

2007-02-12, 09:00
Svar #18

Heikki ToimelaNyslott

I början av 1800-talet var en av mina förfäder rättare i en stor herrgård i Åminne socken (Finland).Senare han hade fyttat till en annan gård var han nu var en drängfogd. Utbildningen var kunde läsa och skriva.

2007-03-07, 22:21
Svar #19

Utloggad Johan Skog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2016-04-01, 06:11
    • Visa profil
Stig
Rättare-utbildningen upphörde 1897 vid Lunds Gård, Hovsta (T) då utbildningen flyttades till Lillkyrka (T).
 
Hälsningar
  Johan

2007-12-20, 10:14
Svar #20

Wilhelm Forsberg

Både min morfars farfar och morfars far var rättare (vi har helt sonika inte hunnit längre bakåt på den här sidan). Den senare, Andreas Andersson, var rättare vid Bogesunds slott runt 1890 och senare vid Seglingsbergs bruk omkring 1904. Han lär ha varit en relativt kall, okänslig och hårdhudad individ.
 
Bland det mer intressanta med rättarna var deras sociala position under denna tid, de stod nämligen ovanför det vanliga manskapet men under ägarna (herrskapet) och blev därför relativt socialt isolerade. För med det vanliga manskapet anstod det inte en rättare att umgås, samtidigt som de stod klart under sina arbetsgivares sociala status.

2008-04-02, 19:59
Svar #21

Utloggad Thomas Ek

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Rättare - hur översätter man detta lämpligast till engelska?
 
Hälsningar
Thomas

2008-04-02, 20:49
Svar #22

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1182
  • Senast inloggad: 2019-05-08, 09:48
    • Visa profil
Hej Thomas
 
Rättare (lantbr.) Farm Foreman, säger mitt gamla lexikon.
Det finns även Bailiff, men det verkar mest gälla engelska imperiet, slottsfogde.
 
mvh Åke

2008-04-02, 21:01
Svar #23

Utloggad Thomas Ek

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Tack Åke!
 
Vi chansar på Farm Foreman. Låter i alla fall bra  
 
/Thomas

2008-05-11, 22:16
Svar #24

Utloggad Linda Göthberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 261
  • Senast inloggad: 2012-03-05, 18:04
    • Visa profil
    • www.lindasanor.se
Jag undrar hur en rättare levde efter han slutat sin tjänst. På GID 2432.19.34900 så ser man min Anders Lundin som tidigare har varit rättare på Norra Malma under Major Johan von Post.
Bor Anders hos någon av familjerna eller hur fungerade det?
Kan man hitta uppgifter om rättare och var ska man i sådana fall leta?

2008-06-08, 16:43
Svar #25

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3159
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 11:45
    • Visa profil
Titeln har också använts inom skogsförvaltningen, dvs i sammansättningen skogsrättare.

2008-09-27, 22:47
Svar #26

Åsa Alderlöf

min farfars morfar karl hansson var med en rättare på sin tid, men i ronneby någonstans.
 
åsa

2009-10-13, 20:43
Svar #27

Utloggad Benny Gustafsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-08-29, 11:32
    • Visa profil
Jag har följt en rättare i släkten. Han utbildades i Klastorp (Claestorp) som det hette i kyrkböckerna då, Hagelbergs församling utanför Skövde. Utbildningen var 2 år. Mellan 1863-1879 så kan man se i kyrkböckerna att 6 till 12 rättare-elever flyttade därifrån varje år. Några av platserna han var på vet jag var säterier.  
 
Det fanns en lantbrukskola där på Klagtorps herrgård.
 
(Meddelandet ändrat av benny_g 2009-10-13 21:33)

2010-04-25, 22:05
Svar #28

Utloggad Margareta Björck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2019-06-12, 21:22
    • Visa profil
Jag hittade en Rättare i släkten och vid googling, för att få veta vad det var, hamnade jag här. Det jag kan bidra med, är att min släkting, född 1854, blev föräldralös som 10-åring och utackorderad av kommunalnämnden till den som krävde minst för att ta hand om honom tills han blev konfirmerad. Därefter fick han försörja sig själv. (Och till fosterlön skulle enligt kommunalnämndsprotokollet i första hand användas hans arv efter föräldrarna, först då det var slut utgick bidrag ur fattigkassan.) Så han hade inga pengar, inga föräldrar som kunde stötta honom och definitivt ingen mer utbildning än folkskola. Som de flesta flyttar han mellan olika drängtjänster. 1879 får han plats som dräng på en stor gård och under det enda år han är där blr titeln Dräng överstruken och ersatt av Rättare. Då är han alltså 25 år och har tio års erfarenhet som dräng. På följande tre tjänster står han som Rättare. Efter 13 år som Rättare blir han 1893, 39 år gammal, ägare till en egen gård. Jag funderar på hur det kan ha gått till. Hade en Rättare en sådan lön att han kunde spara till en egen gård? Han har under tiden som Rättare bildat familj, men hans fru är ett av många barn till en vagnmakare, så det verkar inte troligt att hon heller kunde bidra med något större arv. Och Lotto fanns väl inte då....

2010-04-26, 00:20
Svar #29

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Historien verkar inte alls osannolik. En rättare var alltså en arbetsledare på ett större lantbruk - motsvarande funktion som en verkmästare på en verkstad. Någon särskild utbildning fanns inte, utan en duktig dräng, som fattade hur arbetet borde organiseras för att fungera bra, kunde bli rättare. Och en rättare hade bättre betalt än en dräng. På 14 år gick det, med god hushållning, att få ihop så att det räckte till kontantinsatsen för ett mindre jordbruk. Var man skötsam (och det fick man vara för att kunna spara så mycket), kunde man få låna resten. Räntor och amorteringar tog förstås en hel del av inkomsterna, men man var i alla fall sin egen.

2010-10-05, 12:29
Svar #30

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg av Susanne Berglund angående en eventuell rättare Berglund på Billingsfors bruk ca 1915-1925 har i samråd med frågeställaren raderats.

2015-04-09, 00:10
Svar #31

Utloggad Anders Modén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2017-01-28, 15:31
    • Visa profil
Tänkte komplettera med utbildning för rättare i Moheda på Torp. Utbildningen verkade vara i 2-3 år
 
Moheda AI:9 (1851-1855) Bild 129 / sid 117 (AID: v19116.b129.s117, NAD: SE/VALA/00251)
Moheda AI:10 (1856-1860) Bild 150 / sid 138 (AID: v19117.b150.s138, NAD: SE/VALA/00251)

2015-11-25, 15:37
Svar #32

Utloggad Annie Frid

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2015-11-27, 20:38
    • Visa profil
Jag har en rättare i släkten, Jonas Blomqvist vid Onsjö i Naglums socken (Vänersborg). Han var i tjänst där ca 1809-24, med skiftande titlar som gårdsrättare, inspectorrättare, m.m. Det knepiga är att han därefter var dräng och sist backstugusittare. Han verkar ha misslyckats i sin karriär på något sätt! Är detta något ni andra känner igen från era rättaranor, att de gick tillbaka till mycket enklare levnadsförhållanden efter avslutad tjänst? Mitt antagande var att han skulle gå vidare till annan liknande tjänst men så var alltså inte fallet för honom.  
 
Hälsningar
Annie

2015-11-26, 05:49
Svar #33

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Jag har följt några rättare och vanligen dör de på sin tjänst. En spontan tanke för din rättare är att han kanske blivit påkommen med oärligheter och därigenom blivit nergraderad.

2015-11-26, 09:45
Svar #34

Utloggad Mats Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 12:03
    • Visa profil
Björn, det måste väl ändå bero på hur gamla och skröpliga de blev? Jag har också personer i min släkt som arbetat som rättare men som mot slutet av sitt liv fick ägna sig åt andra arbetsuppgifter. Inte märkligt alls enligt min mening. Men jag vet ju inte hur gammal just denne rättare var när han blev dräng, var han i klart arbetsför ålder så borde det bero på att han inte klarade av uppgifterna på önskat sätt.

2015-11-26, 21:46
Svar #35

Utloggad Margareta Björck

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2019-06-12, 21:22
    • Visa profil
Det kan väl ha funnits hur många anledningar som helst till att han blev degraderad, typ sjukdom (starr, parkinson, demens...), bestående men efter en olycka, alkoholproblem, brott, dålig personkemi mellan honom och gårdens ägare... Det fanns ju ingen som helst anställningstrygghet eller rehabiliteringsskyldighet, ens efter arbetsplatsolyckor. Står det inget i anteckningskolumnen i husförhörslängden? Vad dog han av, och hur många år efter att han degraderats? Har degraderingen skett i samband med ett ägarskifte? Han kanske fick en ung spoling som chef, och protesterade då denne gav order, som den erfarne rättaren visste inte skulle fungera?

2015-11-27, 20:38
Svar #36

Utloggad Annie Frid

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2015-11-27, 20:38
    • Visa profil
Hej igen, kul med respons! Ja, jag tror att denne rättare misskött sin tjänst, alternativt att det var ägarbyte. Han levde i många år efter rättartjänsten, så sjukdom eller ålder var det inte. Finns tyvärr inga noteringar i husförhören om varför han slutade, eller annat som ger ledtrådar. Men nu vet jag ju i alla fall att hans bana var ovanlig, så då har jag en teori att gå på! Tack!

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna