ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Pungdragare  (läst 859 gånger)

2012-12-09, 14:23
läst 859 gånger

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4753
  • Senast inloggad: 2022-07-03, 19:59
    • Visa profil
I Lunds kämnärsrätts protokoll 1701 15/1 kan man läsa följande:
Fiscalen Anders Goddick ratione officie haf:r inciterat Borgaren Knut Rasmuss: som mootsträfwat Magistratens order och resolution att wara Pungedragare utj innewarande åhr 1701: och intet will den efter lef:a, begierer att han måtte såsom den der Magistratens Resolution öf:r trädt, plichta.
Vad kan detta vara för syssla? Det står verkligen pung(e)dragare, men hur jag än söker på nätet hittar jag inte denna titel, ej heller bland Google böcker eller i Svenska Akademiens Ordbok. Kan det handla om stadens motsvarighet till en huddragare eller vallackare? Knut var ju bara borgare, och meddelar kämnärsrätten att han betalt en annan borgare i staden för att uppehålla sysslan som pungdragare i hans ställe - härtill hade han fått guvernörens godkännande.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2012-12-09, 21:49
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11830
  • Senast inloggad: 2022-06-30, 17:06
    • Visa profil
Pungdrag är ett slags vind när man brädseglar, men det var väl ändå inte uppfunnet då

2012-12-10, 14:06
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7041
  • Senast inloggad: 2022-07-03, 02:48
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bör väl ha varit en person som samlade in pengar i en faktisk eller symbolisk penningpung, eller?
 
Bördan som uppbördsman brukade fördelas i städerna och det var nog att anse som mer som börda än ett nöje!
 
- (4 b) PUNG-BÄRARE. (?) person som vid gudstjänst gick omkring med kollekthåven. VRP 1715, s. 1. VDAkt. 1783 nr 189.  
 
b) (om ä. förh.) kollekthåv. LUNDSTRÖM LPGothus 2: Bil. 19 (1611). Af kiärlek och med ömkan för de Fattiga, gifver (jag) hvar tredie Söndag en half Öre i pungen. MODÉE HåkSmulgr. 23 (1738). Rig 1938 s. 10. jfr KLOCK-, KOLLEKT-PUNG.  
[PUNG 2.f]
f) (?) i uttr. straffa (ngn) i pungen, ådöma (ngn) pänningstraff, låta (ngn) betala böter. RA I. 3: 447 1594. RP 7: 479 1639.  
[PUNG 2.g]
g) (?) i uttr. klappa l. slå ngn l. ngt på pungen, pungslå ngn l. ngt. ENEMAN Resa 2: 221 (1712). NoraskogArk. 6: 17 1768.  
 
[PUNG 2.h]
h) i vissa uttr. med bet.: tillägna sig l. införliva med sina egna tillgångar medel som man uppburit l. mottagit för ngn annans l. för statens l. ngn samfällighets räkning; numera nästan bl. stoppa (i sht förr äv. lägga l. stryka, förr äv. draga l. stinga) ngt i (sin) egen pung. Om han.. (hjälpskatten) lagdt haffuer i sin egin pung. G1R 6: 150 (1529). Därs. 25: 414 (1555: stinge). Stryka i sin egen pung. WIDEGREN (1788). Stoppa i egen pung. MEURMAN 1847. 2SAH 56: 198 (1870: drogo).  
 
- PUNG-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (pung- 1658 osv. punge- 1625-1658. pungs- 1625) (om ä. förh.) (med håv insamlade) kollektmedel. BtÅboH I. 1: 107 1625. SvFolket 7: 1 1938.  
 
- (2 g) PUNG-SLÅ, v., -ende, -slagning. förmå (ngn) att ge ut pängar (särsk. så mycket att det är kännbart för honom); avpressa (ngn) pängar, tilltvinga sig pängar av (ngn); länsa (ngn) på pängar; särsk.:. ta för mycket betalt av (ngn), uppskörta l. skinna (ngn). Man.. blifver gm att nödgas betala bropängar) pungslagen .., innan man får sticka näsan in på Djurgården. DA 1793, nr 115, s. 1. Den .. pungslagning, hvarföre de varit utsatta. SöndN 1863, nr 31, s. 1. Utlänningar bli alltid pungslagna i Japan. TurForskn. 13:2 (1922). Det tycks.. finnas en del kommunalmän, som tro att stadens utveckling gynnas genonn att de enskilda medborgarna pungslås. GHT 1946, nr 285, s. 18.  
 
- (2) PUNG-SUGEN, p. adj. (?) som pungslagits, pungslagen. DALIN 1855.  
 
[PUNG 4.d]
d) i fråga om sadel l. sele.  
[PUNG 4.d.α]
α) (?) puta på det till en sadel hörande remtyg som ligger an mot hästens bringa? Aff Per Belthare fortyg vthan pung(er) til - 56 hest(er). ArkliR 1565, avd. 3.  
[PUNG 4.d.β]
β) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vart o. ett av de två, med putor försedda stöd som uppbära en selkrok; selkläpp. UpplFmT 23-25: 252 1908.  
 
Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/199/239.html
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-12-11 04:01)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2012-12-11, 01:01
Svar #3

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6101
  • Senast inloggad: 2022-06-25, 17:02
    • Visa profil
Det låter som en uppbördsman, skatteindrivare.

2012-12-11, 04:04
Svar #4

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7041
  • Senast inloggad: 2022-07-03, 02:48
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Sannolikt kollekt uppfattat!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna