Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008

[Jonas Ericsson]

Hej!
Jag undrar om det finns något centralt arkiv över foton/målningar på präster,kyrkoherdar och andra personer som varit knutna till svenska kyrkan.
Jag har en del prästanor från Hälsingland som kunde vara intressanta att få på bild.
 
MVH Jonas E

[Kent Andersson]

Till Jonas Eriksson
Svenskt Porträttarkiv är den källa Du skall vända Dig till. Adressen är: Nationalmuseet. Bildarkivet. Box 16176. 103 24  Stockholm. Telefon: 08-6664327. De har även ett register över registrerade foton. Index till Svenskt Porträttarkiv, del I+II.
Du skall givetvis även skriva till respektive Domkapitel och fråga dem om foton.
Hälsningar
Kent Andersson

[Gunilla Önnberg]

Haquinus Thorstani Rudenius !
 
Dett vill jag dela med mig till andra om den här prästen (något som jag funnit).
 Haqueinus Thorstani Rudenius 1658 - 1697
 
Född i Rudstorp, (St) Kil och 1613, son till bonden Torsten Bengtsson  . Stud i Uppsala i febr. 1652 (Haqvinus Torstani Vermelandus), prv 1658 4/4, km i Fryksände samma år, predikade på prästmötet 1663. Död i Lysvik 1697 19/6, 84 år gammal.
 
I dödsnotisen i Lysvik db heter det, att H.R ”begynte tjäna i Fryksände och Lysviks församlingar med Guds ord anno 1658 4 april.” Detta betyder, att han tillträdde tjänsten samma dag som han prästvigdes. Den merit, som vägde tyngst vid tillsättningen, torde ha varit, att han samtidigt gifte sig med prästänkan i församlingen. Senast på 1660-talet köpte han andelar i skattehemmanet 1 mtl Östra Berga, Lysvik, så att han blev ägare av hela gården, och bosatte sig där. År 1689 skaffade han sig häradsintyg på att det var ett svagt hemman med ringa åker. Det var dock ett av de största hemmanen i socknen.
 
En dyster tidsbild, vari H.R:s familj figurerar, avslöjas i Fryksdals härads domböcker. De vidlyftiga domstolsprotokollen förtjänar att med en viss utförlighet refereras som ett bidrag till tidens kulturhistoria. Man levde i häxprocessernas tidevarv. Människorna var gripna av en psykos, under vars inflytande gränsen mellan fantasi och verklighet utplånas. Vid höstetinget 1673 var tre kvinnor från Lysvik och Fryksände anklagade för trolldom och blåkullafärder, varvid de fört med många små barn. Huvudvittnet var en trettonårig flicka från Dalarna, som tjänat som piga i Lysvik.
Pocessen försiggick i närvaro av prosten Magnus Mariaestadius, collega Scholae Jacobus Lang, conrector Johannes Iser, km Magnus Schivedius och H.R. De anklagade kunde inte förmås att erkänna, ”huru länge så prästerskapet som rätten därpå arbetade.  
En liknande historia rullades upp vid hösttinget 1682. Även denna gång var det tre kvinnor, som utpekats som häxor av en minderårig flicka Ingeborg Jonsdotter, fjorton år gammal. Denna hade varit piga i Sörmark i dåvarande Fryksände och vid midsommartid 1679 förts till Blåkulla av en av de tre kvinnorna. Senare kom hon i tjänst hos H.R. Där råkade hon i händerna, påstod hon, på det två andra kvinnorna, som bodde i V. Berga och Ransby, Lysvik. Två gånger i rad hade dessa ridit iväg med henne till Blåkulla. På våren 1680 eller 1681 blev även H.R:s äldsta dotter Annika deras offer. De tog flickan sovande och helt naken ut genom sovrummets fönster, smorde henne och red åstad med henne. Dagen efter var hon illa sjuk och spottade blod i tre dagar. H.R. intygade, att hon ”haver än någon passion därav”.
 
Vid pingsttiden samma år blev Ingeborg själv bortförd. Hur därmed gick till, berättade hon för H.R:s yngsta dotter Christina, som i sin tur berättade vad hon hört för sin mor och denna för H.R. De två kvinnorna hade tagit Ingeborg med till en grannes fähus och där tagit ut en svart- och vitfläckig ko genom fähusfönstret. Därefter red de iväg med Ingeborg samt två små barn från Ransby, tre och fyra år gamla, över en sjö, som brann av svavel, och vidare till Satans boning. Där satt den onde på en stol med en grov järnkedja fastbunden vid väggen. Han hade ormar och ormslår till hår och skägg och stora klor på händerna. Alla de närvarande ”hälsade honom sägandes Fröö”, och han skrev med en av sina klor i en svart bok. Därpå åt och drack de men maten bestod av ormar och ormslår och drycken fick de av ett grått sto, som stod på golvet och stallade. (Det förutsattes väl här, att gästernas syn var förvänd). En tid senare ville kvinnorna åter föra Ingeborg till Blåkulla, på en av H.R:s kor. När de kommit upp i luften, ropade Ingeborg: kors i Guds namn. Då blev hon nedsläppt norr om H.R:s stuga så häftigt, att hon skadade knäet och kunde i två dagar inte stiga på foten. Detta bekräftade H.R inför rätten. Ingeborg berättade vidare om de anklagade kvinnorna, att hon påträffat dem i H.R:s fähus, de de mjölkade hans kor och därefter gick ut med stävorna, som dagen därpå hittades ute på en äng. Både detta och andra underliga händelser, som Ingeborg varit vittne till, berättade H.R inför rätten, bl.a om övernaturliga varelser, som besökt henne i fähuset. En gång hade de skärmts bort, när H.R:s ”son Thorstanus Rudenius” kom ”löpandes genom fähuset efter en tupp”. Eftersom kvinnorna blankt nekade till ”att de någon sådan djävulskap, trolldom, avföringar till Satans sammankomster och dess umgänge plägat och brukat hava” och Ingeborg ej var ”kommen till sina fullmogna år,” kunde rätten sig inte ”i detta svåra och mörka ärende utlåta”, innan ”kanske Gud några mera och bättre skäl torde uppenbara”.  
 
Gift 1658 med Christina Falk, död 2/6, företrädarens änka.
Barn:
Anna, född 1659   6/8, gift med km i Nyed, Magnus Petri Becklind.
Torsten, född 1661  9/3, superintendent i Karlstad, sedermera biskop i Linköping.
Bengt , född  1663  8/5, statskommissarie, adlad Rudenhielm, död i Stockholm 1723 30/9
Anders, född  1665  15/8, stud i Uppsala 1685  10/9, död 1694  20/4.
Sven, född  1668, kh i Brunskog.
Christina, född  1672  5/7, gift med faderns efterträdare.  
 
 
Källa: Karlstad stifts herdaminne  3:243, av A. Edestam.
 
Nedtecknat av Gunilla Önnberg

[Gunilla Önnberg]

Finns det någon som kan ge mig någon klarhet i det här:
 
  Jonas i Rangedal  (1493 ?, 1515 ?)
 
Jonas i Rangedal var stamfader för en av Karlstads stifts förnämsta prästsläkter, men hans identitet är ett svårlöst problem. I Värmland finns inget ortnamn att anknyta till. Det ligger närmast till hands att förbinda honom med Rångedala i Västergötland, vilket också J. Warholm gjort i Skara Stifts herdaminne. En herr Jon i Rångedala uppträder i flera medeltidsdiplom. ” Herr Jon Raeff i Rangedal” är sigillvittne i Tvärred, grannsocken till Rångedala, 1493  8/6.  
Genom brev, daterat Påtorp 1515  7/9 säljer ”Jon Jonsson Raeff prester” sin gård Ormåsa i Rångedala s:n.  Riksrådet Lindorm Brunsson av Forstenasläkten och Birgitta Torstensdotter tillåter 1515  17/5 riksrådet Bengt Gylta (Bengt Pedersson - Gylta, avrättad i Stockholms blodbad 1520) att återköpa de gods, som Gustaf  Torstensson pantsatt till ”herr Jon Reff. )
Om denne herr Jon är identisk med kh i Älvdalen med samma namn, kan ej med säkerhet avgöras. Det finns ej heller overdersägliga bevis för att den senare verkligen varit kh i Älvdalen. Om Jon i Rangedala uppges, att han var gift med en engelska vid namn Birgitta, att han antog den reformatoriska läran och att han dött i hög ålder 1537.  
 
Källa: Karlstad stifts herdaminne 2: 149 av A. Edestam
 
Var det denne Jonas i Rangedal i Älvdalen?
Är det samme man ?
MVH Gunilla

[Håkan Skogsjö]

Gunilla, notera vad som står på Yrkessidan (där du skapat denna diskussion):  
 
Välkommen till Yrken. Här diskuterar vi forskning kring olika yrkesgrupper (vi diskuterar alltså yrkena som sådana, inte personer som haft yrkena). Om det yrke du vill diskutera inte finns i listan nedan, skapa en ny diskussion. Skriv yrket som rubrik (inget annat). Skapa aldrig en ny diskussion för ett yrke som redan finns i listan!  
 
Det fanns redan en annan diskussion om präster, och dina inlägg handlar om två präster som personer, inte om yrket präster. Inlägg av ovanstående typ postas lämpligen under Landskap > Socknar (och då förstås i den socken där prästen har verkat).
 
Denna diskussion kommer att ta bort vid tillfälle. Skicka inga svar här.

[Gunilla Önnberg]

Håkan,
Du får ursäkta mig mitt misstag.
Jag ber så tusen gånger om ursäkt!
MVH Gunilla

[Christina Eriksson]

Är lite nyfiken på en sak.....
Har hittat några präster i min släkt långt tillbaka på 1600-talet och 1700-talet....och det är ett ord emellan namnen,  Olai
Vad betyder det och varför la dom till det är jätte nyfiken??
Hoppas på svar...
Hälsningar
Christina

[Carl Szabad (Carl)]

Christina! Olai är den latinska formen för Olofsson. Petri betyder Persson, Pauli = Pålsson, Nicolai = Nilsson, osv.

[Christina Eriksson]

Hej Carl
Jätte tack för svaret....
Nu för står jag var för det stod Henrik Olai Drake....det betyder Henrik Olofsson Drake...
Vart kan man hitta dessa uppgifter, om jag råka ut för det flera gånger.??

[Dag Bremberg]

Carl m fl: Olavi kallade sig min ana med förnamnet Nicolaus och prästnamnet Ljurenius.
(kh i Gårdeby 1638-)
Kan det ha varit en skillnad på fädernas namn?
Olov resp Olof eller Ola eller Ulf?

[Carl Szabad (Carl)]

Christina! Vilka uppgifter menar du? Om du menar latiniseringarna så tror jag inte det finns någon sammanställning. Oftast förstår man av namnformerna vilken normalform som avses.
 
De latinska namnformerna användes bara av prästerna i deras ämbetsutövande. I vanliga sammanhang använde man vanliga namnformer, i ditt fall Henrik Olofsson, Henrik Drake eller bara Herr Henrik.
 
Men egentligen skulle din präst alltså heta Henricus Olai Drake i sitt ämbete.

[Carl Szabad (Carl)]

Dag! Namnformen Olavi förekommer liksom Olaui men Olai är nog vanligast. Alla avser patronymikonet Olofsson med normaliserad nutida stavning.
 
Olof=Olov=Ola, dock har Ulf annat ursprung.

[Christina Eriksson]

Carl
Nu förstår jag bättre....tack för informationen. Dyker problem upp är det ju bara att ställa en fråga hit. Man får svar ganska snabbt.
Hälnsningar
Christina

[Per Kinneryd]

Christina
 
Jag antar att det är kyrkoherden i Hede du syftar på och att du läst i herdaminnet och i dess supplement. Man kan också läsa om honom  i bl.a. årsskriften Heimbygda  och Jämten.  
Men svara hellre under diskussionen Drake.
 
m.v.h.
Per

[Marie Norberg]

Hej!
Vad var en kapllan kyrkoherde eller vadå?
Vad betyder sacellanstjänst
Mvh Marie

[Lars Nylander]

kaplan och sacellan (medhjälpare) var tidigare (och är väl ännu) detsamma som komminister.

[Lars Åhnström]

Jag vill bara få svar på hur det gick till att prästvigas på 1700-talet.Kan man hitta ett datum i något arkiv när någon har blivit prästvigd,och kan man ha turen att hitta en släkting omnämd i samband med detta??

[Lars Nylander]

Datumen för prästvigningen finns i domkapitlens protokoll. För till exempel Uppsala heter denna serie (som protokoll brukar) AI.

[Charlotta Hellman-Banks]

Jag har en hel del präster i mina anor.
Eftersom jag själv inte vet speciellt mycket om de kyrkliga rangerna så skulle jag vilja veta mer.
Hur lång tid tog det att studera till präst?
T. ex. min ana, Jöns Rönbeck: student 1704, präst 1709, kyrkoherde 1711, h:prost 1740 (jag antar att det är häradsprost eller ngt liknande).
Vad är skillnaden mellan präst och prost? En senare ana tog 11 år mellan att vara studerande tills han blev utnämnd präst. En annan blev präst och magister samma år. Ytterligare en annan var studerande, teol. doktor, sedan kollega, sedan präst, kyrkoherde och igen h:prost.
 
Snälla hjälp!
Kanske finns det någon bra hemsida med förklaringar?
mvh
Charlotta Hellman-Banks

[Carl-Johan Ivarsson]

Charlotta!
Jöns Rönbeck var kyrkoherde i Skanör och senare i Malmö. En utförlig biografi om honom finns i Lunds stifts herdaminne, del 2 sid 65-71. Du kanske har sett denna, men jag tog tillfället i akt att leta upp den i alla fall.
En härads/kontraktsprost är en kyrkoherde (numera någon gång en komminister) som är utsedd av biskopen till dennes specielle förtroendeman i ett kontrakt. Kontraktsprosten genomför bl. a. visitationer och annat på biskopens uppdrag. Det är alltså mer än en vokal som särskiljer en prost från en vanlig präst.
Det finns också prostar honoris causa (hedersprostar) och prostar över egen församling, som fått titeln av biskopen för någon särskild anledning.
När det gäller prästutbildningen så bedrevs den ända in på 1800-talet främst vid gymnasierna. Efter hand så började det dock bli vanligare att de blivande prästerna tillbringade viss tid i Uppsala eller Lund. En del avlade magisterexamen, som alltså var en allmän lärdomsgrad motsvarande dagens doktorsexamen. Man avlade dock prästexamen inför domkapitlet.  
Det dröjde till 1700-talets slut innan det överhuvud taget var möjligt att avlägga kandidat- eller licentiatexamen vid de teologiska fakulteterna, och det skulle dröja till 1903 innan teol. kand. examen var nödvändig för blivande präster.
Teologie doktor blev man före 1903 endast genom en av konungen utdelad hedersbevisning. Alltså vad vi idag kallar för hedersdoktor. Det utdelades till förtjänta präster i stiften, på förslag av domkapitlet, vid t. ex. jubil?er av olika slag.
Kollega var en lärartjänst vid ett gymnasium, där innehavaren i äldre tider alltid var prästvigd.
Någon hemsida med uppgifter av detta slag känner jag inte till. Jag har använt mig av professor Oloph Bexells kunskapsrika artikel Prästutbildning, prästtjänster och prästerlig befordran i äldre tid. En kyrkorättslig översikt. Den finns i Strängnäs stifts herdaminne del 4 (utkom 1995).

[Nina Ringbom]

Hejsan
är det någon skillnad på: Präst, Prost, Kyrkoherde, Pastor, Predikant och Komminister... eller är det bara ett och samma och betyder rätt och slätt Präst??
Någon som vet om det finns någon skillnad i att vara Kyrkoherde eller Präst?
 
/Nina

[Bengt Rur]

Nina! Jo det är skillnad. Prosten (vanligen tillika kyrkoherde) utövar uppsikt över prästerna i sitt kontrakt (små befogenheter). Kyrkoherden förestår ett pastorat (som består av en eller flera församlingar). Predikanten kunde vara föreståndare för något som vanligen var mindre än en socken  eller stadsförsamling (kapell, fängelse, barnhus, lasarett, bruk m.fl.). Ibland kunde en predikant vare vikarie för eller ämbetsbiträde till en kyrkoherde. Nådårspredikanter tjäntstgjorde exempelvis under vakanser. Hovpredikant är och var en präst anställd hos kungen, ibland mest en hederstitel. Varje präst brukar numera kunna kallas pastor, förr var detta en titel som användes av kyrkoherdarna. De kallade sig ibland p.l., vilket är latin och betyder pastor loci (= ortens herde). Kyrkoherdens ersättare kunde kallas vicepastor.
 
Bengt

[Emil Stenhammar]

Detta finns nog rätt utförligt beskrivet under t.ex. Yrken: prost, komminister osv. En kort sammanfattning av förhållandena i Svenska kyrkan:
 
Präst är den övergripande benämningen på alla ämbetsinnehavare inom Svenska kyrkan. En annan benämning är pastor (herde på latin) som numera oftast brukas i frikyrkorna. Verbi Divini Minister (VDM, =det gudomliga ordets tjänare) är en annan bruklig titel.
 
Kyrkoherden är chef i en församling. Oftast ryms i ett pastorat (=kyrkoherdens ämbetsområde) flera församlingar. Oftast finns även en eller flera komministrar (latin, medtjänare). En tredje nutida prästtitel i en församling kan vara pastorsadjunkt. Det är en nyprästvigd person som ännu inte får söka komministertjänster.
 
Kontraktsprosten är biskopens förlängda arm i ett kontarkt som omfattar flera pastorat. Domprosten är kyrkoherde i domkyrkoförsamlingen och har även ett antal andra uppgifter på stiftsnivå. Biskopen kan även utnämna någon till prost honoris causa, hedersprost, som ett bevis på uppskattning.
 
Predikant är den som predikar, oftast en präst. Används även i frikyrkokretsar.
 
Biskopen är stiftschef. Stiftet är rätt omfattande, ofta flera landskap. Tidigare kallades några stiftschefer superintendenter, de var inte biskopsvigda. Ärkebiskpoen i Uppsala är primus inter pares, den främste bland likar; alltså inte chef för de andra biskoparna, men får ofta representera Kyrkan utåt.

[Emil Stenhammar]

Vi svarade visst samtidigt, men svaren komletterar väl varandra också.
/Emil

[Nina Ringbom]

Hejsan och tack för ett mycket givande svar.  
Har dock även stött på Superintendent Han var även präst och prost. Vad menas då med Superintendent ?

[Nina Ringbom]

När jag läste lite mer noggrant såg jag precis svaret från Emil där han nämner just Superintendent  
 
Tack  
/Nina

[Emil Stenhammar]

I Sverige har följande stift haft superintendenter som stiftschefer:
Kalmar (1603-1678), Göteborg (1620-1665), Visby (1645-1772), Karlstad (först Mariestad) (1647-1772), Härnösand (1647-1772). De nya stiften som inrättades efter reformationen blev superintendenturer. Det var väl en del i de kungliga försöken till kontroll över Kyrkan. Genom att stiften blev fler och ärkebiskopens ämbete inskränktes pga att han inte vigde alla stiftschefer kunde kungarna lättare hålla Kyrkan i schack. Gustav Vasa ville egentligen gå ännu längre genom att ersätta biskoparna med s.k. ordinarier, dessa skulle bli betydligt fler än biskoparna, men detta misslyckades dock.
 
De nuvarande svenska biskoparna har obruten apostolisk vigningssuccession; den siste katolske biskopen i Västerås, Petrus Magni, vigde den förste lutherske ärkebiskopen Laurentius Petri.
 
I åtminstone några av de tyska landskyrkorna används än idag titeln superintendent.

[Nina Ringbom]

Hejsan
Intressant det här :-)
Min mf ff mm ff mm f hette Nils Lauritsen Wallensis Gardeus (1584-1661) och han var enligt vad jag hittat uppgifter om på internet superintendent i mars 1656 och även Prost för Sudertredingen 1627 i Garda kyrka på Gotland.
Han var även riksdagsman 1647 och 1650.
Det verkar som om man kommer längre tillbaka i tiden när man har präster i släkten :-)
 
Nina
http://snowcat.no-ip.info/genealogy

[Bengt Rur]

Nina! I äldre tid var ämbetet som biskop alltid förenat med någon kyrkoherdetjänst. I nästan alla sådana fall upphörde  bruket med sådan tjänsteförening under 1900-talets början. Dessa kyrkoherdetjänster sköttes av vicepastorer. Biskopen kom och höll gudstjänst någon gång om året i sitt pastorat.  
 
Pastorat, från vilka en del av inkomsterna tillföll annan än den som faktiskt skötte tjänsten, kallades prebenden. På Gotland hade superintendenten/biskopen vanligen Lärbro och Visby som prebenden (längst behölls Visby). Just beträffande Gotland kan man istället tala om superintendenturen som en bisyssla.  
 
Även professorer (inte bara teologer) kunde förr ha prebenden. I några få fall hade stadskomministrar prebenden ute på landet till sin försörjning.
 
Bengt

[Tobias Svedberg]

Hejsan!
 
Sitter här och kompletterar de källor jag under åren använt i min forskning. Nu har jag en fråga: Var det alltid kyrkoherden i en församling som förde födelse- vigsel, död etc. böcker eller var det brukligt att ta hjälp av andra (t.ex. klockare) som arbetade inom kyrkan?
 
Att jag undrar beror på att jag ofta använt SVAR:s mikrokort och jag skulle gärna vilja ange vem som är originalförfattare till det som står där i.
 
T.ex:
Källa: 21 HÄLSINGTUNA AI:17b 1891 - 1900 65158 5/14. Sid. 138.
Författare: Prästen Prästensson, Kyrkoherde i bla bla bla 1894 - 1907.
 
Därför vill jag gärna veta om det var kyrkoherden själv som skötte dessa sysslor. Eller om man åtminstone, med visst darr på ribban, kan anta att så var fallet.
 
Om det är så. Var kan man hitta listor över vilka som varit präster i de olika församlingarna? Jag antar att detta står i herdaminnena men dessa tycks vara väldigt svåra att få tag på.
 
 
MVH:
// Tobbe :-)

[Bo Nordenfors]

Tobbe
Eftersom jag hade en farfar som var präst mellan
1890 och 1939 kan jag med hänvisning till vad jag läst mig till i kvarvarande brevsamling svara att det kunde växla i församling med mer än en präst,
det kunde vara komministern t.ex, den som var en duktig expeditionskarl, som min ff uttryckte det.
Betr. herdaminnen så har varje länsbibliotek i regel i alla fall egna stiftets herdaminnen, bor man i närheten av städer med landsarkiv så har de i regel allt i den vägen, desutom har jag sett att folk frågar om enstaka präster i Anbytarforum.
Lycka till.

[Tobias Svedberg]

Tack Bo för det snabba och utförliga svaret! Då undviker jag att ange författare så jag inte skriver något helt felaktigt i mina papper.
 
Tyvärr bor jag inte i närheten av vare sig länsbibliotek eller landsarkiv, men jag ska försöka att höra med det lokala biblioteket här om de kan skaka fram något. Om inte annat finns ju, som du säger, Rötter att tillgå.
 
 
MVH:
// Tobbe.

[Emil Stenhammar]

Ofta, särskilt i äldre tid, var det kyrkoherden, men det är nog ofta inte helt lätt att avgöra vem som skrev i kyrkböckerna. Man får avgöra från fall till fall. I nyare tid och särskilt i större församlingar kan det röra sig om ett flertal personer som skrivit vid samma tid. Ibland kan man med ledning av formuleringar i enskilda notiser sluta sig till vem som skrivit, t.ex. min kära svärmoder Anna Andersdotter hemma hos oss i prostgården. Man får jämföra olika personers handstilar etc.

[Kerstin Malm]

Tobbe!
 
På de flesta bibliotek kan man betälla kopior ur herdaminnen, som de skickar efter på ett större bibliotek. Min mamma, som inte har tillgång till länsbibliotek, har fått stor hjälp med kopior ur herdaminnen på sitt lilla lokala bibliotek.

[Tobias Svedberg]

Tack så mycket för svaren!
 
Efter lite tankemöda har jag dock kommit fram till att det inte är så stor id? för mig att försöka få fram herdaminnena (detta eftersom jag ju ändå inte kan veta om det var just prästen som förde kyrkböckerna). Därmed faller också hela projektet med att ange originalförfattare.
 
Vill dock ändå tacka alla som engagerade sig i frågan J
 
// Tobbe.

[Anders Sisell]

Jag söker uppgifter om en man som har varit pastor inom sjundedagsadventisterna. Vet någon om det finns något herdaminne eller andra källor som rör det samfundet.

[Kerstin Malm]

Ett tips kan kanske vara att kontakta Adventistsamfundet, och höra om de har några historiska källor, du kan fä uppgifter ut. Här är webbadress till deras kontaktsida
http://www.adventist.se/startsidan/kontakt.asp

[Anders Sisell]

Jag har mailat dit utan att få svar. Därför vände jag mig hit i hopp om att någon annan på forumet skulle ha kunskaper i ämnet.

[Jimmy Mårts]

Hej!
 
Jag undrar om präster finns med bland vanliga dödliga i kyrkoböckerna?
Då jag har anor som gift sig med prästen så verkar de försvinna ur husförhörslängden.
Är prästerna upptagna i något särskilt register?

[Anders Berg]

Hej Jimmy,
 
I de allra flesta fall är prästfamiljens födda, vigda och döda med på samma sätt som andra i kyrkböckerna. I några enstaka fall har jag sett att prästens födda t ex kan vara förtecknade för sig, men det är undantag.
 
I husförhörslängden borde under alla förhållanden familjen finnas under Prästgården (eller där prästens boställe låg), åtminstone så länge det är en präst i tjänst. Änka och barn kan förstås skingras åt olika håll.

[Stefan E Sundbäck]

Hej!
 
Jag har faktiskt varit med om att prästen har glömt att skriva in sin egen dotterson i födelse- och dopboken. Hur jag än har letat efter prästens dotterson i denna bok, hittar jag honom inte. Det finns goda skäl för att anta att det just är morfar, som döpte sitt barnbarn. Men sedan han kom hem igen, glömde han troligen att skriva in den nytillkomna ättlingen i boken. Jag gör det sedan... Det är väl klart att jag kommer ihåg att skriva in mitt eget barnbarn... Jag kan riktigt se prästen framför mig, när han tänker i liknande banor, när han kommer hem, trött efter en arbetsdag med många förrättningar. Så faller det i glömska och eftervärlden kan inte hitta prästens dotterson i födelse- och dopboken.
 
M v h, Stefan

[Essan Gradhman]

Jag har läst  En Karlskronaborgares dagbok av Paul Wilstadius.  
En fantastisk källa för de med anor i Karlskrona med omnejd, då den behandlar den tid  
där inte kyrkböckerna finns bevarade i Stadsförsamlingen.  
 
De Rees noterar födsel, vigsel, död för en massa personer. Där finns även kommentarer av Paul Wilstadius.  
I dessa kommentarer skriver han t ex; Kan inte återfinnas i Långasjö föd.bok. Kan inte återfinnas i Tofta födelsebok o s v
Var prästerna i allmänhet så här vansinnigt slarviga eller är det speciellt för detta område?
För man måste ju tro på de Rees då det oftast handlar om dop m m som han bevistat. Eller?

[Karin Ekeroth]

Hej!
Detta med prästers namn är ett intressant kapitel. Jag har en hel del präster i min släkt och alla tar de (om de inte redan har) fina namn. Jag har sett att de latiniserade sina namn genom att lägga till ändelse (genitiv?) och göra namnen mera latinartade. De kunde också fixa till ett ortsnamn (eller sockennamn) och använda det. Några exempel:
Andreas Magni Mogathaeus 1616 - 1659. hans far hette Magnus och Andreas var född i Mogata.(Östergötland)
 
Magnus Bellnerus 1634 - 1700 var född i Bellö.
 
Andrae Jonae Wåhlin 1661 - 1725 född i Vårdnäs av Jonas Andersson och Brita Nilsdotter.
 
Israel Grönqvist f 1779 i Grums av Lars Pettersson och Anicka Jonsdotter. Blev präst i Lyngby. Hur han fick namnet Grönqvist har jag inte lyckats lista ut.
 
Ola Asker f 1846 i Ask (Skåne) av Ola Månsson och Elna Olsdotter. Tog säkert namnet från Ask.
 
Johan Wilhelm Schröder f 1810 i Landskrona behövde inte göra något åt sitt namn. Det dög ändå som prästnamn.
 
Vi har ju liknande fenomen idag. En del människor vill inte heta vanliga namn utan skapar en unik identitet med ett nytt namn.
 
Hälsningar,
Karin

[Tina Ahlberg]

Nina Ringbom! Jag tror vi ar slakt!
Jag forskar pa min amerikanske mans sida, som harstammar  
fran Gotland. Hans farfars far, var Carl Oskar Ahlberg, som gifte  
sig har i USA med Maria Christina Josefina Hansson.
Vi har hittat( tack vare Olle Overby) over 10 generationer bakat i  
tiden, pa Hanssonsidan, och en av de aldsta ar:
Niels Lauritzen Bronsinus, fodd i Bardlingbo 1596.
Jag har just fatt fram mer inforrmation fran Visby Stifts  
herdaminne, hor av dig om du vill ha mera om din/ var anfader!
Vad kul! MVH Tina Ahlberg
( jag behovde precis det du fragade om, mer klarhet i det har  
med prost/ prast/ kyrkoherdar m.m.

[Anna Magnusson]

Hej  
 
Jag undrar om någon vet något om prästutbildning i Europa under slutet av 1500-talet, början av 1600-talet... Min käre anfader tog (förmodligen) sitt efternamn efter staden L?ttich, Liège i Belgien, om det tillhörde Belgien då vill säga.  
 
Bör det tolkas som att han var född där, levde där, studerade där eller bara förlorade sitt hjärta till staden?  
 
Sedan for han i alla fall iväg till Gotland och blev präst i Hall.  
Är det troligt att han studerat i Belgien? L?ttich är ju det tyska namnet...  
 
Släkten Wickman, finns det någon som vet mer om denna släkt skulle jag bli väldigt glad Dom lär komma från Norrköping..
 
Mvh Anna

[Susanne Boström Liedgren]

Har läst förklaringen om präst, prost osv från tidigare inlägg. Har en anfader som var kaplan. Är det någon som vet var i tjänsteordningen man befann sig då?
 
Mvh
Susanne

[Lennart Andersson]

Finns det matriklar över präster som aldrig nådde de kyrkliga höjderna utan fick gå som vicepastorer etc. under lång tid?
 
Jag söker uppgifter om Frans Wilhelm Peterséns kyrkliga bana. Han var född 1831-05-25 i Röddinge, son till klockaren Nils Pettersson. Frans Wilhelm var vicepastor eller pastorsadjunkt i bl.a. Norra Åkarp och Jämshög på 1860-talet (kom till Norra Åkarp från Kågeröd 1864). Var hade han tjänst tidigare? I hfl i Röddinge står något om Växjö (ev. prästvigd där?). År 1868 lämnade han prästbanan för gott och blev arrendator på olika större jordbruksegendomar (ett för mig ganska märkligt steg; finns det någon skandal med i bilden eller är det så att han tröttnade på att aldrig bli kyrkoherde).
 
Mvh
Lennart

[Jan Söderberg]

Hej Lennart!
 
Vice pastor är inte så vice, som det kanske kan låta. Vice pastor är den av komministrarna som kommer närmast i rang efter kyrkoherden, dvs får fungera i pastors ställe.
Göran

[Jan Söderberg]

Lennart!
Lunds stifts herdaminne har f ö ett särskilt avsnitt för obefordrade präster.
Göran

[Lennart Andersson]

Göran!
 
Tack för dina upplysningar! Bra att det finns med i herdaminnena.
 
Mitt intryck är dock att vicepastor Peterséns tjänster var av tillfällig art (när det var frågan om vakans eller liknande).
 
/Lennart

[Rune Johansson]

Sjöströms Skånska nationen i Lund 1833-1883 står bland annat om FWP att han prästvigdes den 25 mars 1857 och på begäran avsked från prästämbetet den 5 aug 1868.
 
Lunds stifts Herdaminnen har säkert mer information. Än så länge har jag bara del 10.
 
Mvh/Rune

[Jan Söderberg]

Lennart!
 
Just vid den här tiden, då väckelsen växer sig stark i mitten av 1800-talet, finns det fall då präster lämnat sina ämbeten av religiösa skäl, dvs de kan ha gått över till ett frikyrkoförbund.
 
Göran

[John Sidén]

Hej Lennart!
Att vara vice pastor innebar att vara vikarie för kyrkoherden (pastor) när kyrkoherden av någon anledning inte kunde tjänstgöra. Ledigheter för präster och vikariat för tjänstlediga präster administrerades fram till år 2000 av Domkapitlet vilket innebär att alla förordnanden som Frans Wilhelm Petersén kan ha haft bör finnas dokumenterade i arkivet för Domkapitlet i Lund. Vid den tid då Frans Wilhelm var verksam kunde det vara svårt för präster att få ordinarie tjänst, även präster som på grund av sjukdom var oförmögna att tjänstgöra hade oftast kvar sin tjänst fram till dess att de avled. Dessutom gällde stiftsbandet så att präster kunde inte söka tjänst i andra stift än det stift där de var prästvigda såvida inte mycket speciella skäl förelåg. När det gäller Frans Wilhelms begäran om avsked från prästämbetet på egen begäran bör denna skriftliga begäran också finnas i arkivet för Domkapitlet i Lund och där kan, även om det inte behöver vara så, framgå vilka skäl Frans Wilhelm hade för att begära avsked från prästämbetet. 
Med vänlig hälsning 
John
som varit vice pastor ett flertal gånger (och som i praktiken är det just nu även om termen vice pastor inte finns längre, numera heter det vikarierande kyrkoherde).

[Göran Stenberg]

Lennart! Vice pastor är alltså näst högst i rang i en församling, medan pastorsadjunkt är s a s längst ned. Var Din Petersén vice pastor eller pastorsadjunkt?
Göran

[John Sidén]

Hej igen!
En pastorsadjunkt eller pastoratsadjunkt kunde, om han (eller efter 1958 även hon) varit präst mer än sex månader vara vice pastor, alltså vikariera för kyrkoherden i ett pastorat. Oftast var det den präst som så att säga stod strax under kyrkoherden i rang som förordnades som vice pastor men i ett enprästpastorat (och på Frans Wilhelms tid fanns det många enprästpastorat) fick präst från annat pastorat eller pastorsadjunkt som varit präst mer än sex månader ersätta kyrkoherden. Jag var under sex månader vice pastor i den församling där jag då tjänstgjorde trots att min grundtjänst var att vara kyrkoadjunkt, alltså lägst i rang av prästerna i pastoratet. Anledningen till att det blev så var dels att två av tjänsterna i pastoratet just då var vakanta och dels att jag vikarierade på den ena av komministertjänsterna. Så något vet jag om detta med att vara vice pastor.  
Med vänlig hälsning  
John

[Göran Stenberg]

Tack John! Skönt att få detta utrett! Jag har själv alltid tyckt att det verkar vara en ofantlig skillnad mellan en vice pastor och en adjunkt. Titeln vice pastor kan man t o m se på gamla gravstenar. När jag växte upp på 70-talet hade vi stor vördnad för vår unge vice pastor, som var just detta under ganska lång tid då pastor loci satt i riksdagen.
Göran

[Lennart Andersson]

Göran, Rune och John!
 
Stort tack för era initierade inlägg med intressanta upplysningar! Jag får vid tillfälle söka efter Peterséns avsked 1868. Det var nog knappast någon frikyrka som lockade med tanke på att han blev arrendator av stora skånska gårdar - men man vet ju aldrig. Märklig väg att vandra - från att ha varit präst till att bli patron.
 
De församlingar som Frans Wilhelm tjänstgjorde i var landsbygdsförsamlingar. I Norra Åkarp var han vicepastor från 1864 (kyrkoherden flyttade till Lund nämnda år) och i Jämshög var han pastorsdjunkt (S.M.A.). 
 
Mvh
Lennart

[Leif Hedberg]

Hej
Har många präster i min släkt och undrar vad följande titlar innebär och rankingen dem emellan:
 
präst
prost
pastor
komminister
kyrkoherde
kontraktsprost
kaplan
 
tack på förhand
 
Mvh
Leif Hedberg

[Göran Stenberg]

Leif, hej! Präst är det generella begreppet. En pastor är det samma som en kyrkoherde. (Senare har frikyrkorna annekterat begreppet pastor i stället för predikant, församlingsföreståndare osv.) Komministrar är de präster som inte är kyrkoherdar och inte heller adjunkter, som s a s står ännu lägre i rang.
Begreppet kaplan har jag svårare att förklara på ett entydigt sätt. I äldre tid hade adeln rätt att hålla sig med egna präster, som kallades huskaplaner. Numera talas det mycket om domkyrkokaplaner m m, men jag vet inte var i hierarkin de står. Själv har jag alltid tänkt mig kaplanen som en hjälppräst, ungefär som hjälpprästen i Herr Arnes penningar. Egentligen tror jag att kaplan är en äldre beteckning för komminister. Rätta mig om jag har fel!
En prost har egentligen inte med församlingsarbetet att göra utan avser en syssla i kontraktet, dvs flera församlingar som bildar en enhet. Jag har dock aldrig hört talas om en prost/kontraktsprost/häradsprost som inte är kyrkoherde. Förr brukade den äldste eller mest kompetente kyrkoherden bli prost i kontraktet. (Nu för tiden kan det säkert vara tvärtom...)
Jag hoppas att denna rudimentära sammanfattning kan hjälpa Dig. Mer kompetenta människor kan säkert komplettera.
Göran

[Patrik Larsson]

Hej Leif!
Jag föreslår att du går in på nedanstående sida och slår upp orden i ordlistan. Då får du reda på avd orden betyder samt historien om orden
 
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
 
 
M v h
patrik

[Leif Hedberg]

Tack Göran och Patrik
Det är ju intressant att veta vad titlarna betyder. Ofta ser man ju en prästs hela karriär i herdaminnena.
Mvh
Leif

[Hans Olle Wikander]

Har en anfader som var kolega (lärare) på latinskolan i Ystad ca 1750. Han hette Petrus Wicander och han hade själv varit elev på skolan + att han studerade teologi i Lund. Nu undrar jag om han även var präsvigd. Var lärarna på latinskolan prästvigda på 1700 talet.

[Ingela Martenius]

Hela skolsystemet var en kyrklig angelägenhet - det låg ju ända fram till 1968 under det s.k. ecklesiastikdepartementet.
Trivialskolor och gymnasier var ju egentligen inrättade just för att sörja för återväxten av präster.
 
Jag vet emellertid inte om man på 1700-talet krävde att lärarna i trivialskolor och gymnasier var prästvigda, men vanligt/vanligast var det utan tvekan. Sedan var det väl då som nu att det förekom inte fullt kvalificerade lärarvikarier eller t.o.m. ordinarie lärare... Alltså, kanske någon som studerat teologi, men (ännu) inte prästvigts. Möjligen berodde nödvändigheten av prästvigning också på vilket ämne man undervisade i.
Jag skulle dock inte tro att man kunde göra någon vidare karriär utan att vara prästvigd; t.ex. är de enda som jag sett avancera till rektor etc. prästvigda (men jag har naturligtvis inte sett varenda skola).
 
Ingela

[Hans Olle Wikander]

Tack för upplysningen Ingela.
Det var intressant Petrus var som sagt var lärare några år sedan skrev han till Domkapitlet i Lund 1752 om att han ville bli Klockare och han fick en klockar tjänst så småningiom i Östra Torp.
Det har berättats i vår släkt om att en anfader vait präst så då är det kanske han. Jag kan inte gå längre för jag hittar inte var Petrus är född och vad hans föräldrar hette.
 
hans olle

[Ingela Martenius]

Hm, i vanliga fall hade jag kanske tänkt att om någon blev klockare så var han väl inte prästvigd. Nu var det emellertid så att det tidvis var mycket svårt att få prästtjänster: man kunde i åratal få gå som närmast oavlönad assistent till kyrkoherden. Tidvis krävdes det också en särskild examen - efter prästvigningen - för att kunna avancera till kyrkoherde. Många lyckades aldrig ta denna senare examen och blev kvar på komministernivå - som sannerligen inte var alltför väl avlönat det heller.
 
För att få en bra prästtjänst krävdes det alltså sannolikt både mycket goda studieresultat och bra kontakter. Hade man inte det så kanske det var smartare rent ekonomiskt att ta en klockartjänst. Kan det ha varit så att klockartjänsten var kombinerad med en skolmästartjänst? I flera skånska socknar startades från mitten av 1700-talet riktiga skolor (oftast av någon framsynt godsherre). Skolmästarna här kunde ibland förvånande nog vara tämligen kvalificerade.
 
Om Per (som han ju sannolikt var döpt till) var den förste i släkten som kallade sig Wicander så är det troligt att han hade någon form av anknytning (född, uppvuxen) till en plats som hette Vik eller Viken eller något i den stilen. Wicander betyder ju (på grekiska) man från Wic (vik, viken etc.); det var precis den sortens namn präster tog (de som inte valde latin och tog -ius-namn).
 
Ingela

[Hans Olle Wikander]

Tack Ingela  
det var intressant, men jag får leta vidare. Eftersosm han studerade teologi i Lund, var inskriven på Skånska Nationen måste han väl vara född någonstans i Skåne, och om han blivit prästvigd står det väl inskrivit någonstans, men var. Men han skrivir inte om det i brevet till Domkapitlet när han söker klockartjänsten så det är kanske hans far som var prästen jag söker.
 
hans olle

[Ulf Berggren]

Har du kontrollerat skolhandlingarna för latinskolan i Ystad, respektive
matrikeln över elever vid Skånska nationen vid Lunds universitet?
Där brukar sådant som prästvigning framgå.
 
Åtminstone den senare finns i tryckt form.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb den 08 mars, 2008)