ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Stadsmätare  (läst 978 gånger)

2010-01-15, 09:48
läst 978 gånger

Utloggad Bo Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2012-12-26, 11:49
    • Visa profil
Hej,håller på och forskar på Malmöhus
Då dyker yrkesnamnet  Stadsmätare  upp
vad gör han?  
Tacksam för svar
BoBo

2010-01-15, 10:42
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-04-16, 10:40
    • Visa profil
I Nordisk familjebok 2:a upplagan finns denna artikel om stadsmätare:
 
Stadsmätare  kallas de i städerna  tillsatte betjänte, som äro anställda för officiell mätning af torra varor, då sådan af köpare eller säljare be-gäres, enligt särskildt stadgade taxor. I Stockholm fastställas dessa hvart fjärde år af stadsfullmäktige. I de medeltida städerna och långt senare var på grund af de invecklade och divergerande måttsystemen mätarnas bemedling nödvändig och lagstadgad vid köp mellan borgare och de främmande. Stadslagens konungabalk (kap. 16) stadgar, att hvarje stad skall ha sina justerade målkärl, i Stockholms ämbetsbok äro under 1400-talet (från 1444) införda namnen på de särskildt anställde vräkarna eller mätarna af ved, bräder, fisk, lin, hampa och allehanda tunnegods, edsvurna mätare omtalas i Stockholms stads af Johan III 1575 konfirmerade gamla statuter, och i ämbetsboken äro åter 1618 införda namnen på saltmätare (se d. o.) och 1636 på kalkmätarc. Efter skråmönster organiserades senare under 1600-talet i två olika lag salt- och spannmålsmätare samt kalk-, krita- och stenkolsmätare, hvilken indelning sedan i hufvudsak kvarstod. På grund af 1638 års riksdagsbeslut förordnades, att i alla städer skulle finnas edsvurna mätare, och städerna fingo rättighet att upptaga mätarpengar af alla inkommande varor, som blef en riklig, numera bortfallen, del i deras inkomster. Kedan två år tidigare hade Stockholm genom privilegium erhållit rätt att uppbära tunnepengar. Genom resolution på städernas besvär 1723 stadgades, att mätarhus skulle uppföras i alla de städer, där sådana ej förut funnos. Parmmätare kallades mätarna af hö, hvilket såldes efter pärm (se d. o.), innan det började säljas efter vikt. I Stockholm upphörde mätningsskyldigheten på inkommande varor med år 1872, och redan ett år tidigare hade det gamla salt- och spannmålsmätarlaget erhållit afsked. Enl. k. br. 13 juli 1887 skola mätarna ej längre vara edsvurna.
I- Sn.
 
(Meddelandet ändrat av bobe 2010-01-15 10:43)

2010-01-16, 14:59
Svar #2

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ovanstående två inlägg har idag flyttats hit från Yrken: Yrken S: Stadsmästare.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna