Skolmästare / Skolmästerska

[Stefan Simander]

På Gotland verkar det förekomma skolmästare i de  
flesta socknar, redan på 1600-talet. Är detta pga  
inflytande från den danska tiden?
Finns det skolmästare eller motsvarande  
undervisande personal på landsbygden i andra delar  
av Sverige på 1600- och 1700-talen?
.....

[Kristina Söderling (Kicki)]

Jag har i  dag hittat en Byskolmästare i min släkt. Ur-Jon Ersson f 1833-02-03 i Vikarbyn, Rättvik var Byskolmästare. Vet någon vilken uppgift en Byskolmästare hade?

[Birgitta Nordhaven]

Har Anna Gustafa Malmstedt född i Västerstad 1800 där hennes far var skolmästare Carl Hintze, född i Skartofta 1769. Tror det ligger i Ystadsområdet.
 
http://www.algonet.se/~bokgren/Skara%20Medeltidsgille-katedralskolan.html:
Katedralskolans föreståndare kallades scholasticus eller scholastes (skolmästare). Som medhjälpare hade denne en rector eller magister scolarum. Även denne kallades ibland för skolmästare. Underordnade lärare, s.k. lokatorer eller auditorier, anlitades vid behov.

[Björn Engström]

Från Svärdsjö socken (Dalarna) fanns pedagois åtminstone på 1650-talet. Det var ju en typ av skolmästare. Vid slutet av 1600-talet var alla läskunniga mer eller mindre. En piga som inte har lärt sig läsa , blir föremål för tingsbehandling om hon skulle få begravas på kyrkogården eller ej. Hon hade gjort tappra försök att lära sig läsa och hon levde kristligt , så hon friades och fick begravas på kyrkogården.

[Elin Boardy]

Jag har hittat en Scholmästare i en födelsebok  
(han är vittne) i Lycksele fs 1742. Undrar om  
någon vet mer om vad det var för yrke, vad man  
gjorde etc. Var man knuten till kyrkan?  
Det måste ha varit en person med hög status  
inbillar jag mig, eller?  
Tacksam för all hjälp!
 
Vänliga hälsningar Elin Boardy

[Jan Jutefors]

Elin,
 
Scholmästaren/Scholemästaren var skolläraren och visst var han knuten till kyrkan, eftersom det ofta var de som drev skolan och klockaren var lärare.

[Gustaf von Gertten]

Skolmästaren kunde vara murare, soldat
eller egentligen vilket yrke som helst
Ofta valde man till skolmästare den
som hade ledig tid. Det kunde t ex också vara  
en handikappade person.
I tyska områden hette det också Schulmeister
och hade sannolikt status. Jag är mera
tveksam till vilken status en svensk skolmästare hade. Sannolikt växlade detta
beroende på person.
hälsning Gustaf
www.g-gruppen.net

[Carin Weiler]

Skolmästare.
Här har tagits upp vad skolmästarens uppgift var men inget som är fullständigt. Har hela tiden trott att han var lärare och tror att jag fått de uppgifterna någon stans ifrån. Men det verkar inte som någon vet hur det är med den saken. Kanske det fins någon mer som vet något.Det är ju en viss skilnad på att undervisa och att rent praktiskt leda skolverksamheten.I min släkt var mannen skolmästare i början av 1800-talet i Sjörup.
 
Vem har svaret? Fortsatt Glad Påsk.
Carin.

[Stefan Simander]

Enligt NE så betyder det skolmagister, från yngre fornsvenskans skola mästare.  
 
(Det kan också numera avse en pedant eller en som vunnit någon idrottsgren i sin skola.)

[Kirsten Petersen]

Jäg söker uppgifter om Anders Nilssons fader og moder. Anders Nilsson född 6/3 1836 i Onslunda var skolmäster der. Död 1893.

[Anders Karlsson]

Hej,
 
Hittar en scholasticus som fadder till en av mina anor i Rasbo C:2 1708-1750 (bild 67/sid 63):
 
9 [april 1723] föddes Nils Pärssons son med hustru Kerstin Johansdotter i Nyckelbohl och blef d 12 dito med namnet Johan döpt. Faddrar Scholasticus Johannes Andrea Lundström i Lundby, Erich Pährsson i ...by. Michell Mathsons hustru Kerstin Pährsdotter i Wästersta, Pigan Anna Andersdotter Lundström i Lundby.
 
Jag tolkar detta som att scholasticus Johannes Andrae Lundström och pigan Anna Andersdotter Lundström, båda i Lundby, är syskon. Rörde sig scholasticus alltid om en skolmästare, eller kan det exempelvis ha betytt student?
 
Mvh
Anders Karlsson

[Markus Gunshaga]

Kvinnlig skolmästare?
 
I Brösarps kyrkobok (Brösarp C:1, s. 40) finner man i juni månad 1705 en skolmästerska: d 24. förzedlades Scholemästerskan, dygdesamma Pijga Ingar Valentinsdotter, barnfödd på Alunbruket, och kom till Melby försambling. Enligt formuleringen kan det ju inte röra sig om en skolmästares hustru, eftersom hon tituleras piga. Tyvärr hittar jag ingen uppgift om att hon ska ha gift sig, kanske man kunde hitta fler ledtrådar till denna skolmästerska i någon vigselbok.

[Stefan Zylberstein]

Ville hon förbli en självständig yrkesutövare så undvek hon nog att gifta sig.  
Hur är det, när väl kvinnliga skollärare blev vanliga under 1800-talet, då förutsattes de visst att vara ogifta långt in i seklet?
Det torde då gälla i minst lika hög grad kvinnliga skolmästare.

[Markus Gunshaga]

Det är just dessa tankar jag också haft; man vet ju att skollärarinnor under 1800-talet (och även in på 1900-talet) förblev ogifta om de ville fortsätta arbeta, så kanske denna Ingar Valentinsdotter arbetade under samma situation som man gjorde dryga 200 år senare?  
 
Min tanke var att man kanske kunde få en ledtråd i en eventuell vigselnotis kring huruvida ett äktenskap definitivt avslutade hennes karriär som skolmästerska, men som du säger - då verkar hon alltså ha valt att förbli ogift för att kunna fortsätta arbeta med undervisning (såvida hon inte har flyttat tillbaka till alunbruket i födelsesocknen Andrarum och gift sig där, eftersom kyrkoböcker saknas där före 1875).

[Markus Gunshaga]

Hur man sökte skolmästare och deras lönevillkor m. m. får man ett exempel på i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 24/10, N:o 43, sid. 344:
»Som en Schole-Mästare tjenst är blifwen ledig i Kropps Församl. wid Helsingborg hwartil är anslagit årligen 5 t:r Spannemål af Råg, Korn och Malt, samt i penningar 40 à 50 D:lr S:mt, äfwenledes fritt hus med en liten hage samt fri eldebrand; så warder sådant tilkjänna gifwit, at om någon som kan wäl räkna och skrifwa samt om sin frägd framte goda bewis, skulle åstunda denna Sysla mot åfwannemde wilkor antaga, kan sig ju förr des häldre infinna.»