Skolkökslärarinna

[Ulrika Lundin]

Hej!
Jag har hittat en person som innan hon gifte sig var noterad som skolkökslärarinna. Detta var år 1910 i Norrköping. Vad innebar detta? Var hon lärarinna för personal som skulle arbeta i skolkök eller var hon lärarinna för skolelever som skulle lära sig laga mat?
 
Hälsningar
Ulrika

[Chris Bingefors]

Lärarinna för barnen! Så hette de förr (dvs när jag var ung)

[Ulrika Lundin]

Tack Chris!
Själv är jag född 1970 så jag har inte koll på sånt. Vad hette ämnet barnen hade, när jag gick i skolan och även idag hetter det hemkunskap men vad sa man då?

[Göran Stenberg]

Ämnet hette kanske hushållsgöromål men kallades åtminstone skolkök. Numera hör man ibland detta ord skolkök användas för att beteckna barnbespisningar eller lokaler där maten tillreds; själv tycker jag att det låter konstigt.

[Ulrika Lundin]

Tack Göran. I vilka klasser/stadium fick eleverna denna undervisning, dvs. i vilken ålder var de?

[Birgitta Eriksson]

I slutet på 1950-talet var det så att eleverna gick 7 år i skolan. Därefter gick flickorna en termin skolköksutbildning. Där fick de lära sig laga mat men också baka, stryka, tvätta, städa, konservera etc.  
Detta gällde de som inte realskola och ev gymnasium.  
 
I mitten på 1960-talet hade jag skolkök i årskurs 7-9. Det hette hemkunskap då men kallades fortfarande skolkök.

[Ulrika Lundin]

Tack Birgitta, det var intressanta uppgifter som ger mig en lite mer klar bild. Bara för flickorna alltså och inte bara matlagning utan mer som just hemkunskap. Undrar om jag kan anta att förhållandena var de samma som du beskriver år 1910?

[Chris Bingefors]

Jag gick i flickskola och hade massor av skolkök! (Och barnkunskap samt syslöjd i mängder där man tillverkade barnkläder och lärde sig laga plagg) Precis som Birgitta skriver så var det allt om hur man skulle bli en bra fru. Hur man möblerade folkhemslägenheten t ex. Det fanns tjockhus och smalhus kommer jag ihåg. Det var den standardiserade trerummaren i två versioner, den fick man möblera i en modell, med rationella och praktiska möbler. I folkhemmet skulle man tydligen äta leverbiffar, det var en rätt som lagades ofta.
 
Man hade tid med allt detta samt tre främmande språk (fransk konversation i fall man skulle bli direktörshustru t ex), matte, fysik ,kemi, historia med mera. Gymnastik med fin hållning och danslektioner. Men så gick man i skolan 8-17 och 8-16 på lördagar också.
 
Den som ser min husliga förmåga idag kan inte tro att jag fått denna gedigna utbildning

[Gunnar Håkansson]

Det fanns undervisning i matlagning även i realskolan. I näst högsta årskursen, och bara för flickor. Vi var några gossar, som ansökte om att få vara med, men det beviljades inte. Men jag minns, att där lagades kålpudding och leverbiff, det stämmer bra.

[Göran Stenberg]

Chris! I syslöjden sydde ni väl förkläde och snibb som ni sedan använde i skolköket.
Ulrika! Textillärarna hette f ö handarbetslärarinnor.

[Chris Bingefors]

Just det Göran! Denna tråd väcker minnen. Man var tvungen att ha vitt förkläde och en stärkt snibb med namnet broderat fram. Sedan får man inte glömma ett centralt moment i undervisningen: Linneskåpet. Välordnade hyllor med hårdmanglade sängkläder och dukar. Alla örngottsband (vi sydde örngott i slöjden) skulle ligga snyggt framåt och vara krusade med en speciell tång. Man kan använda en bordskniv också och vecka dem mot bladet.

[Birgitta Nordblom]

Hej, allihop!  
Man blir riktigt nostalgisk när man tänker tillbaka! Jag gick Enhetsskolan 1962 - 1965. Vi hade Skolkök i 7:an. Men grabbarna kom inte undan detta, det gällde alla! I 8:an fanns barnkunskap och hemkunskap på schemat. Samma sak där, obligatoriskt för både tjejer och killar. De senast nämnda gjorde dock vad de kunde för att sabba dessa lektioner. Syslöjden däremot var enbart för oss flickor (där virkades, stickades, man sydde och märkte örngott och handdukar, lärde sig sy babykläder och brodera dukar...), medan pojkarna hade träslöjd. I 9:an gjordes olika val. Vi som valde g-linjen (gymnasieförberedande) hade fortsättningsvis bara teoretiska ämnen, plus gympa och musik. De som valde a-linjen (allmänna) hade även i 9:an praktiska ämnen.
Många hälsningar, Birgitta.

[Gun Jönsson]

Det här är visserligen ingen bild på en skolkökslärarinna. Däremot en bild som visar elever på Husmodersskolan på Vesterbergs folkhögskola i Gästrikland  sommaren 1920.
 
Astrid Wilander (1897-1977) från Hamrånge är nummer två från vänster.
 

[Chris Bingefors]

Precis så såg vi ut! (Lite kortare kjolar kanske)