ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Klockare  (läst 6513 gånger)

2002-12-21, 18:16
läst 6513 gånger

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej Bengt!
Att gå till anbytarforum är som att gå till ett levande uppslagsverk, tack så mycket!
Mvh Sari

2002-12-25, 11:35
Svar #1

Jan Wallander

Till Sari Wilhelmsson (Willa)
 
Hej! Jag skulle tro att Du kan få en hel del information om Din klockare genom att läsa kyrkorådets protokoll i den aktuella församlingen. Där kan Du nog också hitta, som bilaga, hans ansökningshandlingar med uppgift om utbildning och bakgrund.
God fortsättning på helgen!
Jan W

2003-01-02, 22:12
Svar #2

Björn Stockman

Söker uppgifter om Klockare Tyris Larsson Lindberg f 1705 och död 1766, Klockaregården i Björkvik. Söker även uppgifer om sonen Anders Lindberg som också var klockare i Björkvik. Han var född 1741 och avlider 1790 i Klockaregården i Björkvik.
Hur blev man klockare?
Mvh
Björn Stockman

2004-01-20, 18:11
Svar #3

Lotta Nordin (Lotta)

I Järsnäs, Jönköpings län, finns följande klockareed i LI:1. Troligen är det kyrkoherden Nicolaus Bergeri Klinteus som skrivit det någon gång under sin tid som kyrkoherde, 1657-1694. Det är odaterat men står före en avskrift daterad 1684.  
 
Klockare Ed:
 
Jag N. lovar och svär vid Gud och hans heliga evangelium, att efter jag är tillbetrodd att vara klockare, här vid N. kyrka, skall jag vara förbemälte kyrka huld och trogen i alla måtto, hennes skada och fördärv i tid avvärja och tillkännagiva och intet här uti dölja eller förtiga, jag skall ock kyrkans nycklar, med allt vad som kyrkans inventarium tillhörer, hava i flitigt akt att intet här av förkommes; i synnerhet hava mig vaktat att inlåte med någon  som kan begära någon del av det som till kyrkotjänsten haver varit brukat, det vare sig vin, oblater, skrudekläde, paten, altar, funtkar, beläten eller klockor, var av vidskepelse följa kan. I en summa mig så förhålla som jag vill och kan till svars stånda för min kyrkoherde och förman samt hela församlingen, Adel och oadel, alldeles som i kyrkobalken och gamla ordinantier förmäles, mig så sant Gud hjälpe till liv och själ.
 
(min modernisering av texten)

2005-02-03, 13:04
Svar #4

Alf Ekström

Hej! i husförhörsböckerna över solna ulriksdal så står det i registret; klockaregården och när Jag tittar där så står min ff ff där Eric Gustaf Ekström f 1770 hustru Maria Boman.
Nu undrar Jag om det finns ett register över klockare i Sverige.
Jag undrar också över om det finns någon som har några uppgifter om Klockare och Wattenkonstmakare E.G Ekström.
 
Tack på förhand
 
Alf Ekström

2005-07-30, 20:05
Svar #5

Utloggad Linda Simonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2018-10-14, 09:45
    • Visa profil
    • lisopasi.com
Någon som beställt/tittat i klockaremål?
 
Var det givande och kan man beställa från Landsarkiven?

2005-07-31, 13:00
Svar #6

Utloggad Jan Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 194
  • Senast inloggad: 2023-10-18, 11:39
    • Visa profil
För några år sedan var jag inne på Landsarkivet i Lund och kopierade de två klockarmål som rör Sven Lang i Görslöv. Det första klockarmålet var en ansökningshandling till Lunds domkapitel.Man skulle kunna kalla det en platsansökan. Ansökan är på 4 sidor. Sven lovar trohet mot kyrkan och kungen och hänvisar till olika förordningar som han lovar att följa. Språket är väldigt formellt och jag misstänker att han kopierat någon standard ansökan. Vad jag hört så finns det i andra klockarmål mer utförliga beskrivningar av klockarens egenskaper och ambitioner Det andra klockarmålet är en skrivelse från prästen i församlingen till Lunds domkapitel. Klockaren dör och prästen söker bidrag till änkan och barnen. Enligt min mening är klockarmålen mycket intressanta och väl värda att ta del av. Jag vet inte om de går att beställa.
 
Jan Olsson

2005-07-31, 13:46
Svar #7

Utloggad Linda Simonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2018-10-14, 09:45
    • Visa profil
    • lisopasi.com
Hej Jan!
 
Tack så mycket för att du svarade. Då ska jag ta en vända förbi Lunds Landsarkiva jag också (hittat klockare i Blekinge och Skåne).

2006-03-12, 16:46
Svar #8

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Min anfader Lars Larsson var klåckare i Nora i Uppland. Han dog 1681, så han hade denna tjänst redan innan 1686 års kyrkolag kom till. Vet någon om det redan tidigare fanns någon lag eller beskrivning över vad som skulle ingå i en klockares uppgifter?

2006-03-17, 18:09
Svar #9

Utloggad Ulla-Britt Holmqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2012-03-31, 18:25
    • Visa profil
Hej Sylvia!
 
Jag har en gammal bok om Linköpings stifts historia och där står en del om klockarnas arbetsuppgifter.
 
Klockarsysslan fanns redan under katolska tiden. Uppgifterna var att ha vård om kyrkans inventarier och nycklar, besörja ringning och betjäna prästen vid ämbetsgöromål. Dessa åligganden tillkommo dem även efter reformationen.
Genom en klockarstadga av 1619 blev deras skyldigheter närmare bestämda. Klockaren blev där förpliktigad att ock vara pastor följaktig på sockenbud och därvid hålla honom sakramentstygen tillhanda. Hans ställning till pastor var i flera hänseenden en tjänares.
Biskoparna i Linköpings stift ville öka klockarens bestyr med undervisning av församlingens barn i katekes.
Samma stift: 1675 uppmanade biskopen prästerna att de måtte vaka över att endast sådana personer blev antagna till klockare, som var i stånd att lära ungdomen läsa, skriva och sjunga.
 
Karl XI föreskrev i en resolution  d 3 aug 1681, att klockarna skulle undervisa församlingens barn i katekes. Han gav denna skyldighet ytterligare skärpa , då han i 1686 års kyrkolag uttryckligen fordrade, att klockare skulle vara boklärda, men också kunna skriva och sjunga.
 
Förpliktelsen att leda sången i kyrkan hade redan 1644 blivit dem ålagd.
 
Klockarna innehade från gamla tider boställen, klockarebol eller klockarebord. De bekom dessutom den s.k. klockareskäppan, som utgick i råg, korn och havre. De skulle också enligt en kunglig förordning den 8 febr 1681 bekomma vissa ören vid vigslar, barndop och kyrkogångar.
 
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist

2006-03-17, 23:12
Svar #10

Sofie Johansson

Tack för ditt intressanta inlägg!!

2006-03-21, 15:45
Svar #11

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Tack, Ulla-Britt! Jag har varit bortrest och hittade inte ditt svar förrän idag!
Det är jätteintressant, det du berättar!
Nu vet jag alltså en hel del av vad den gamle klåckaren Lars hade att bestyra! Nu är han inte längre bara ett namn och ett par årtal!
Sylvia

2006-04-26, 23:09
Svar #12

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
I Karl Ringqvists bok Habo, en sockens historia hittade jag denna föreskrift från ca 1730 om vad som krävdes av en klockare. Detta gällde Skara srift:
Ingen bör till klockare antagas utan att han kommit till laga ålder, så att han har tillbörlig stadighet och ett allvarligt uppseende på församlingens ungdom att intet stim, buller och oljud förövas. Han skall kunna väl läsa i bok och skriva,så att han så väl församlingens barn må kunna undervisa som ock kunna hålla de nödiga förteckningar som fordras. Som han under händer får kyrkans skrud och de saliga kärilen, skall han hava gott bevis om sin ärlighet. Han skall tillse att ingen vidskepelse av de vantrogna göres med de helgade tygen. Han skall också vara ansvarig för klockorna och klockesträngar, bårakläden och likbårar, griftetyger och döpelsekäril, kyrkoböcker m.m. Skulle inom församlingen icke finnas sådan person som kan läsa och skriva och därutinnan betjäna ungdomen, erbjuder sig consistorium sådana personer från skolan i Skara och annorledes ifrå, skicka sådana som äro skickeliga därtill.

2006-07-01, 12:43
Svar #13

Beatrice Lundgren

Hejsan!
 
Min morfars morfars far: Gustaf Petter Gidlund (1832-1905) var klockare i Trehörningsjö, Ångermanland.
 
Jag är intresserad av i vilka källor jag kan hitta mer fylliga upplysningar om honom och hans familj.
 
Beatrice

2006-08-28, 17:48
Svar #14

Utloggad Hans Petter Engh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 969
  • Senast inloggad: 2023-11-22, 17:24
    • Visa profil
Hej!
Jag søker uppgifter om klockaren Joh. Ch. Thode ifrån 1806. Han var ifølge landsarkivet i Lund klockare i Hellaryd och Åryd fs. i Blekinge på den tid.
En Christian Thode ble gift i M7rrum fs. den 25. augusti 1794 vid jungfrun Anna Catharina Ekegren.
De fikk sonen Christian Jacob som ble dopad i Åryd fs. den 19. augusti 1795. 
Jag har uppgifter om Cnna Catharina Ekegren och sonen, men sacknar uppgifter om fødelse, fødestad før Joh. Ch. Thode och dødsdata før båda två.
Jag søker ochså efter eres bostad ifrån 1795.
 
Jag er takcsam før at mottage svar som gjerne kan skickas mig på email.
 
mvh
Hans Petter Engh
hp-en@online.no

2006-10-04, 13:22
Svar #15

Ulla Svensson

Hej klockarvänner!
 
Min ana Petter Hageltorn var klockare vid Boskjökloster troligtvis mellan åren 1764-1780? Finns det någon som känner till vad en klockare under 1700-talet utförde för sysslor? Känner någon till Petter Hageltorns liv?
 
ulla

2006-10-05, 10:14
Svar #16

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Om klockare i 1686 års kyrkolag, kapitel XXIV, ?? XXXI-XXXIII
 
Klockaren skal i liika måtto af Kyrckioherden och Församlingen wälias, men icke utan Löftesmän antagas. Han skal wara ährlig, trogen och fliitig, Booklärd, och kunna siunga och skrifwa, så at han ther uti kan underwiisa Församlingens Ungdom.
 
Han skal och wara Kyrckian trogen, och Kyrckioherden och Församlingen lydig, söria för ringningen och klämtningen, på behörige tiider, ställa Timmklockorna, samt taga alt thet i noga acht och förwar, som honom i händer antwardas och förtroos. Dhesliikes skal han wara Prästerna wid Gudztiensten, Skriftermålen, och när thet befalles, uti Sochnebud, samt annan Kyrckiotienst, wid handen; men ingalunda genom någon Kyrckioherdens enskiilte tienst beswäras, hindras eller afhållas ifrån then plicht honom åligger, med alt fliit och troheet at drifwa Barneläran. Han skal och bära Capitlets, Probstens, och Kyrckioherdens Bref till Probsten, när the honom tilhanda komma, til nästa Klåckare, och ther sådant försummas, til skadan som ther af timar swara. I thet öfrige, hwad hans Embete angår, så rättar han sig efter then Förordning, som Biskopen och Consistorium honom föreskrifwa.
 
Är Klockaren odugelig, laat, wårdzlöös och geenwördig, emot Kyrckioherden eller Församlingen, och wil sig första resan, på Pastoris enskiilte, och andra resan, på hans, uti Capellanens eller Kyrckiones Föreståndares närwaro, alfwarsamme, doch beskedelige förmaning, intet rätta låta; tå sättie Kyrckioherden, med Församlingens Råd, honom ifrån Embetet, och en annan tages i hans ställe: Men ther Kyrckioherden giör Klåckaren något förnär, tå sökie thenne Probsten, och ther han eij nöijes med hans Utslag, skal Biskopen them åtskilia.

2006-10-05, 12:15
Svar #17

Joakim Bång

Ulla,
 
Enligt DigiArkivs register över Klockaremål skall det finnas en skrivelse från klockaren i Bosjökloster Petter Hageltorn till biskopen i Lund år 1767 (Lunds domkapitel - klockaremål FIIE 25:4). Det bör väl gå att beställa en kopia på brevet från SVAR eller Landsarkivet i Lund.
 
Klockaremål: ”Ett klockaremål är klockarens skrivelser till biskopen (domkapitlet i Lund). De kan innehålla alla möjliga saker, t.ex. ansökningshandlingar, bråk om klockarens bostad och lön, trohetseder till kungen och biskopen mm. Har man tur kan man i deras ansökningshandlingar hitta uppgifter om deras liv fram tills klockaremålet skrevs. Är det flera som vill bli klockare så kan man hitta uppgifter om hur församlingens ledamöter röstar i klockarevalet osv. Det är med andra ord ganska olika uppgifter man kan hitta, man får helt enkelt kolla i det enskilda målet och se vad just det målet (handlingen) handlar om.” (Från DigiArkivs hemsida)
 
mvh
Joakim

2006-10-05, 15:15
Svar #18

Ulla Svensson

Hej Joakim!
 
Klockaremålet hittade jag i somras nere i Lund och har skrivit ut det så gott jag kunde. Det handlade om att få tjänsten efter en Johan Hammarberg. Mina funderingar var annars vem han var gift med? barn? andra familjesituationer?
 
Här följer min avskrift av brevet.
 
Högvördiga herr doctor, biskop och Provencale så ock högvördiga cinsistorium Ecclesiastium.
 
 
Sedan Klockarebeställningen vid Bosjöklosters församling, medelst förra Klockare herr Johan Hammarbergs dödeliga frånfälle, äro worden ledig; har jag till dess återbesättande utsett betjänten Petter Hageltorn, vilken sig härmed vördsamt anmäler till högvördiga herr Biskopen och Consistorii gunstliga gillande, samt vederbörlig fullmakt medfående härutinnan . så mycket . för myndigt påminna att bevågat bifall, som Kyrkoherden med den övriga församlingens inte hava emot, samt ovannämnde Hageltorn, något att påminna. Med sådan högaktning förbliver.
Högvördiga herr Doctoren, Biskopen och Procantorens så och högvördiga Consistorii Eclesiatii.
 
Bosjökloster 8 April 1767
 
Ödmjuka tjänare
Ludvig Corfitz Beck-Friis
 
 
Alldenstund högvälboren Herr Översten, Commendanten och Riddaren C: L: Beck-Friis, såsom Patronus Eclesia och dessutom ägande uti församlingens en fullkomlig pluralitet, behagat föreslå dess betjänt hederlig och välaktade Petter Hageltorn till denna lediga Klockarebeställningens förestående, bör både jag att de övriga församlingens ledamöter förklara se denna oss nöjde, för sitt gudfruktiga och Kristliga leverne, nöje tjäna person såsom klockare härstädes Constituerande.
 
Klinta . 6 april 1767
 
Hans Horsten    
 
 
ulla svensson

2006-10-06, 11:52
Svar #19

Kicki Wahlström

Hej!
 
Jag har tyvärr ingen hjälp till Klockare Petter Hageltorn men vill ändå lägga till en bagatell.
 
Eftersom den ovan nämnda Klockare Johan Hammarberg är min ana vill jag säga att han heter Hommerberg i efternamn och dog i Bosjökloster 1766-04-30, alltså ett år före den ovan nämnda notisen. Han hade varit klockare i Bosjökloster från 1719 alltså en lång tid.  Det är möjligt att den ovan nämnda Petter har varit medhjälpare till Johan några år innan han dog. 1749 anhåller han i klockarehandlingarna om att en student Nils Sallen  skulle få bli hans medhälpare för att han är gammal, då alltså troligt att han har medhjälpare från det datumet.
 
MVH  Kicki

2006-12-03, 20:42
Svar #20

Utloggad Magnus Heige

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2009-06-17, 18:16
    • Visa profil
Jag har följande klockare bland mina anfäder.
Jöransson Sjöberg, Jöns f 1674 i Ystad. Klockare i Höja o Starby (L). Han efterträddes av sin son
Sjöberg, Göran f 1697 05 26 i Höja (L). Dennes dotter Anna Sofia Sjöberg f 1727 11 ? gift med
Aul?n, Peter? f 1727 i Hov (L) Klockare 1734 - 175? då han efterträddes av maken till dottern Christina f ca 1750 i Hov, klockaren
Geting, Peter Jeremias.
Jag är tacksam för kompletterande uppgifter.

2007-05-19, 15:08
Svar #21

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har ett tips till alla med anor som var klockare i Skåne och Lunds stift kring åren 1779/1780 - i Lunds domkapitels arkiv, serie FIIja Uppgifter i vissa ämnen insända av prostar och kyrkoherdar Allmän serie, volym 15, 1779  Klockare och skolor. Mem. 1779-12-29 finns handlingar insända av prästerna i (samtliga?) Skånska pastorat, där de har besvarat en enkät från biskopen, om församlingarnas klockare. Där hittade jag själv uppgifter om en anfader som var klockare, och prästen hade noterat uppgifter om klockaregården, hur gammal klockaren var, vilka färdigheter han hade, hur länge han hade tjänat församlingarna osv.
 
Mvh/Markus.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2007-05-24, 11:32
Svar #22

Lennart Andersson

Finns det någon som har uppgifter om följande klockare?
 
Jakob Fagerström, d 1808 Tyresö. Han uppges vara född 1750/1751. Var? Vem var hans föräldrar?
 
Sonen Lars Erik Fagerström, 1780-1831, Nacka.
 
Svärsonen Westman, d 1810, Erstavik.
 
Mvh
Lennart Andersson

2007-06-09, 16:58
Svar #23

Utloggad Hans Petter Engh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 969
  • Senast inloggad: 2023-11-22, 17:24
    • Visa profil
Hej!
 
Min anmoder ble gift i 1794 i Mørrum fs. i Blekinge vid en enkling och scholmestare, Christian Thode, fødd i 1741. I may 1795 ble honom klockare och substitut i Hellaryd och Åryd fs.. Innan honom ble scholmestare var honom corpral i Kongens Egit warfvade regemnte for fotsoldater. Honom ble skadad i en arm/skulder.
Jag har inte hittad spor etter honom i husførhørslengder, men kun i mantallslengder.
Jag hittade honoms navn i husførhørslengden før år 1805 i Hellaryd vid at scholmestare Thodes dotter Charlotta var innhysad i hus no. 19 som posiderades af kyrcoherden P. Wanskif.
J. Chr. Thode underskrev ochså en førteckning til mantallsuppgifter før hus No. 35 i Hellaryd før en skippar Sven Søderlund til husførhr i 1806.
Jag har inte hittatt Thode innførd i mantallslengden som en skattande person.
 
Jag er interesserad i andra kellor som kan gi mig uppgifter om Thode och honoms familj i perioden från 1795 och sen.
Kan det hittas uppgifter ifrån klockaremål??

2009-01-08, 20:00
Svar #24

Utloggad Anders H Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 331
  • Senast inloggad: 2023-08-10, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har en fråga gällande klockaren Nils (Bengtsson) Nilson född 1850-06-14 i Kärrby nr 2 i Öved fg (M). Han dog sedermera 1910 i V Kärrstorp fg (M).
Via olika klockarmålshandlingar har jag sett att han var klockare i V Vram fg (L) och att han 1881-10-24 ansökte om klockartjänsten i V Kärrstorp och att kyrkostämman där 1882-02-19 fattade beslut om att han fick tjänsten (bland 3 sökande).
Enligt hfl och flyttlängder flyttade han dock inte till V Kärrstorp och började inte arbeta där förrän 1884 (okt/nov, olika datum anges i hfl/flyttlängd).
Är det händelsevis någon som känner till orsaken till detta dröjsmål på drygt 2 år? Eller är det någon som har någon bra idé om var man kan hitta förklaringen till denna fördröjning?
Av alla de handlingar som finns i klockarmålen för denne Nils Nilson (funna via DigiArkivs eminenta förteckning, 1882 85:14) har jag inte kunnat hitta någon förklaring till att flytten blev senarelagd.
 
Mvh
Anders Larsson

2010-05-14, 17:06
Svar #25

Utloggad Per Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1476
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 21:23
    • Visa profil
En anfader anställdes/utsågs till klockare i maj 1765 enl ett sockenstämmoprotokoll för Huggenäs (S). Vad fanns det på den tiden för regelverk, som reglerade en klockares arbetsuppgifter, anställningskrav mm? Behövde en klockare på den tiden en ytterligare sysselsättning för att kunna försörja sig och sin familj?
Klockaren ifråga är Olof Jansson Holm *1738/39 i Ölme (S) enl Hfl resp död 18070504 i Huggenäs.

2011-12-14, 18:54
Svar #26

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
En dubblerad fråga har raderats då den även återfinns under Västergötland » Socknar » Karl Gustav. Tänk på att frågor om specifika klockare ska ställas under släkter eller landskap, här under Yrken diskuteras främst yrket i allmänhet.

2012-06-18, 11:11
Svar #27

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg har flyttats till Småland » Socknar » Reftele. Tänk på att frågor om specifika klockare ska ställas under släkter eller landskap, här under Yrken diskuteras främst yrket i allmänhet.

2013-02-20, 17:37
Svar #28

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 403
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 09:56
    • Visa profil
Då jag har en klockare bland anorna (Olof Andersson, f. 1708, d. 1770 i Näs, Svanskog, Värmland) vars förfäder jag inte vet något om så undrar jag vilken bakgrund de hade. Kunde välbeställda bönder skaffa sig utbildning för det. Det enda jag vet är att han tycks ha det bra ekonomiskt, även om någon specifik morgongåva aldrig nämns för hans dotter så gissar jag med ledning av övriga förfäder att den gick på kanske 30 lod silver, kanske 50 lod silver. Hans dotter, min anmoder, var utan fattigdom när hon blev änka och klarade sig utmärkt. Pga detta så misstänker jag att Olof hade det bra ekonomiskt ställt och funderar på var han kom ifrån.
 
Det har tidigare nämnts att sockenstämmoprotokoll kan vara bra för att hitta sådana uppgifter; var finns sådana?

2013-02-20, 19:38
Svar #29

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej Martin!
 
Jag har forskat en hel del kring klockare 1650-1900, åtminstone i Skåne och Blekinge, och har då gjort en del iakttagelser. Bestämmelserna i dessa forna danska landskap var dock lite annorlunda än i övriga Sverige, klockarna i Skåne och Blekinge fick t. ex. inte ut sin huvudsakliga lön i mynt utan in natura, men jag skulle gissa att klockarnas bakgrund var samma som i Värmland. När det gäller klockarnas bakgrund gjorde jag nu ett litet stickprov över de klockare som verkade i Luggude härad i Skåne 1690-1740. För de klockare där jag lyckats utforska deras ursprung innan de tillträdde sina klockaretjänster fick jag fram följande resultat:
 
Nio av dem var själv söner till klockare.
Fem av dem var söner till kyrkoherdar.
Fem av dem var söner till bönder.
Tre av dem var söner till borgare.
Tre av dem var tidigare universitetsstudenter.
Två av dem var tidigare skolelever.
En var tidigare skollärare.
En var tidigare soldat.
En var son till en ryttare.
En var son till en fiskare.
En var son till en hantverkare.
 
Det som blev klockare i Luggude härad 1690-1740 hade alltså väldigt skiftande bakgrund, och på den tiden fanns egentligen inga strikta kriterier för att få bli klockare. Det intryck jag har fått är att det i princip räckte att du skötte dig, var nykter, hade god sångröst, var god kristen och kunde undervisa barn och ungdom. Goda rekommendationer från någon inflytelserik person eller många församlingsbor var en stor fördel. Helst skulle du även kunna läsa, räkna och skriva, något man ju lärde sig vid skolan. Förmögnare bönder kunde därför sätta sina söner i stadsskolor, och därigenom fick de en fördel gentemot andra sökande till klockaretjänster.
 
När det gäller Skåne finns sockenstämmoprotokoll bara bevarade från sent 1700-tal och framåt, men kanske förhållandena är annorlunda i Värmland? Dessa protokoll brukar förvaras i respektive församlings kyrkoarkiv. Dock är det i domkapitlens arkiv det mesta materialet om klockare finns samlat, i fallet med Olof Andersson Karlstads domkapitel. Där kan man hitta deras ansökningshandlingar, deras bakgrund, när de erhöll fullmakt på tjänsten, beskrivningar av deras uppförande osv.
 
Mvh, Markus
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2013-02-20, 20:13
Svar #30

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Tyvärr förstördes det mesta av Karlstads domkapitels arkiv vid den stora stadsbranden på 1860-talet, men det kanske går att se i NAD vad som finns bevarat.
 
http://www.nad.riksarkivet.se/

2021-10-25, 13:50
Svar #31

Utloggad Emily Cocke Leisnert

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:37
    • Visa profil
Hej,

Jag har en fråga om klockaren Sven Lang i Görslöv - kanske mest en fråga då till Markus Gunshaga och Jan Olsson :) Kan man hitta de dokument ni refererar till på nätet eller är det endast tillgängligt via samlingarna? Har ni möjligtvis kopior på dokumenten att dela med er av? Nu hittade jag också en anfadertråd till honom via dottern Brita Svensdotter!

/Emily

2021-10-26, 13:39
Svar #32

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej Emily!
 
De så kallade klockaremålen (serie FIIe) i Lunds domkapitels arkiv finns tillgängliga online 1680–1769 via Riksarkivet / Digitala forskarsalen, men av någon anledning har man ännu inte lagt upp volymerna 13 (1714–1716), 14 (1717–1720) och 15 (eder 1720). Tyvärr är Sven Langs akt nummer 13 i den ännu inte filmade volym 15, men eftersom denna endast innehåller de standardiserade eder med trohetsförsäkringar till kung Fredrik I som klockarna sände in till biskopen så innehåller akten antagligen inget mer än Sven Langs namnteckning och ett datum.
 
Sven Lang omnämns även i akt nummer 39 i volym 18 (1742), en volym som finns tillgänglig via Digitala Forskarsalen. Jag har ännu inte kikat i denna akt, men eftersom 1742 ju är Sven Langs dödsår så misstänker jag att det bara kortfattat sägs att han avlidit och att man nu söker hans efterträdare.
 
Sven Lang omnämns inte alls i Lunds domkapitels protokoll, vilket väl förklaras av att han ju blev klockare 1720 och dog 1742; nästan halva hans ämbetstid ingår därför i den stora luckan 1720-1729 då alla domkapitlets protokoll har gått förlorade. Under dessa år har dock märkligt nog de utgående koncepten bevarats, alltså sammanfattningarna av Lunds domkapitels ärenden som renskrevs och sändes med brev till de inblandade parterna, och bland dessa koncept 1720 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:30, som ännu bara finns tillgänglig på Landsarkivet i Lund) hittade jag i varje fall konceptet till biskop Jonas Linnerius’ tillstånd för Sven Lang att på prov förestå klockartjänsten i Görslöv och Särslöv, som jag skrivit av:


”Til Kyrkioherden i Giörslöf Hr Oluf Hinström, för scholediscipelen Sweno Benedicti Lang.
 
Såsom Eders Ehrwyrdighetz recommenderade, Scholæ discipelen ifrå Malmœ, Swen Bengtßon Lang, at blifwa förordnad til Klåckare uti des anförtrodde församlingar Giörslöf och Särslöf, emedan Klåckare stohlen der vacant, befinnes uti sången eij så öfwad som wederbör, och behöfwes at han sig wijd dhe brukeligaste Psalmernes siungande sig mera giör fulkomlig, och kunnig; eliest och uti des Christendoms kundskap mera desideras, än at enfaldigt och allena läsa utan, orden som dhe uti Catechismo utan wijdare faststånda och så wijda han Ungdomen derutinnan bör informera och lära; Altså ehuruwähl man icke will twifla om des flijt och förbättring, lijkwähl i medler tijdh at han sig wijdare öfwar, och mera skickelig til Klåckare Embetet giör, hafwer man welat lämna honom tijdh til nästkommande Pingest, kunnandes desförinnan såsom til ett prof, Klåckare stohlen wijd Giörslöf och Särslöf förestå, at sedan hwar han skulle finnas, sig uti sången i synnerhet eij förmerat, man då förorsakas een annan tiänligare til samma Klåckare lägenhet förordna, hwar om och Eders Ehwyrdighetz communication framdeles förwänttas; och förblif:r
 
Eders Ehrwyrdighetz
Tienstberedwill. W.
 
Jonas Linnerius.
Lund d: 6. Maii
A:o 1720.”
 
Där framgår det alltså att Svens patronymikon var Bengtsson, att han 1720 var elev vid Malmö skola, att han rekommenderades till klockare av kyrkoherden Olof Hinström i Görslöv, samt att han fick biskopen Jonas Linnerus’ tillstånd med villkor att han fortsatte öva sig i sången, psalmerna och sin kristendomskunskap.

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-10-26, 22:16
Svar #33

Utloggad Emily Cocke Leisnert

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:37
    • Visa profil
Hej Markus!

Jag hittade den "trogne klockarn" Sven Lang i volym 18 (C0074476_00173) men jag går bet på att tolka mer än så..!

Tack så hemskt mycket för all information du delar med dig av nedan - nog hade jag velat se Sven Langs namnteckning också, men jag får kanske ge mig till tåls och hoppas på att även de volymerna digitaliseras. Detta forum är ovärderligt för amatörer som mig själv - återigen tack!

/Emily


2021-10-27, 16:04
Svar #34

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Snyggt jobbat, Emily!  :D  De två små papperslapparna i brevet handlar tydligen om en Olavus Hansson, som biskopen tycks ha sänt till församlingarna för att bli ordinarie klockare, men det längre brevet handlar mycket riktigt om Sven Lang och hans änkas arbete med att upprätthålla klockartjänsten efter makens Svens död – så intressant! Jag tyder brevet såhär:

 
”Högwyrdige Hr Biskop, Doctor och Procancellarius;
så och,
Högwyrdige Herrar Doctores och Professores,
Consistoriales Ecclesiastici;
 
Hwar med Eders Faderlige Högwyrdighet och Max:
Vener: Consistorium här igenom af mig upwaktas, är
detta, at iag hörsamst wed handen gifwer, huru det beha-
gat Herren Gud, från dessa mig anförtrodde Församblin-
gar, hädankalla, deras och min waksamma ock trogne
Klockare, Sven Langh, som skedde sidstl. d. 5 Junij.
Lägenhetens besörjande har änckian emedlertijd bewakat,
med för warande Klockarens biträde från Bara ock Möl-
lebärge församblingar, benämd Oluf Hall; Med hwilkens
upwaktning, icke iag, icke heller Församblingarna, hafft, ell.
synas hafwa något fog til klagomåhl, så länge det må
förunnas änckian at besörija lägenheten.
Här wed äro allenast dessa mina Hörsamste påminnel-
ser, sosom;     Huru länge det må förunnas Änckian
med sina sex små barn at hafwa sitt brödz uppehälle af
denna lilla lägenhet? Äfwen också; At Eders Faderlige
Högwyrdighet, täckes draga försorg om en skickelig ock flitig
Klockare. Hwarhos icke omält lämnas, at til denna
Klockare ell. Substitut lägenhet, finnas hwarken Klockare-
bohl ell. grund, utan endast ett pund helgonskyld af begge
Församblingar, medan Rector Scholæ i Lund upbär de öfriga
3 pund, som gör 4 pund tilsammans.
Eder Faderlige Högwyrdighet och Max: Vener: Consistorium
täckes såledz, mig til effterrättelse, gunstigt lämna, hwad
utslag som sedermera bör wara mig til effterrättelse.
Framhärdandes i öfrigt med all wördnad
 
Högwyrdige Hr Biskoppens Doctorens och Procancellariens,
Så och
Högwyrdige Consistorij Ecclesiastici
 
Ödmiuk-Hörsamste
Tiänare,
N. P. Krutmejer
 
Görslöf Kyrckeby
d. 17 Julij 1742.”
 
När det gäller Sven Langs ed 1720 så kanske Jan Olsson har en kopia av den? Fast å andra sidan har han inte varit inloggad sedan december 2020, och är kanske inte aktiv på Anbytarforum längre. Annars funderar jag på att svänga inom Arkivcentrum Syd nästa vecka för diverse forskning, och skulle ju då kunna fotografera eden med Sven Langs namnskrift när jag ändå är igång?

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-10-30, 10:14
Svar #35

Utloggad Emily Cocke Leisnert

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:37
    • Visa profil
Det är du som jobbar! Så intressant med texten - Kirstina Olsdotter verkar ju ha varit en imponerande kvinna! Min länk är dottern Brita Svensdotter och tack så mycket för allt du lagt upp om Kirstinas många barn! Nu känner jag ju igen den gode prästen Krutmejers handstil, men lättare att läsa har den inte blivit :)

2021-11-26, 21:24
Svar #36

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej igen Emily!
 
Nu har jag äntligen haft möjlighet att kika på Sven Langs klockareed, som tydligen var skriven i två exemplar med i princip identisk ordalydelse vilka låg tillsammans i akt nummer 13 i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIe:15 (1720). Bägge är undertecknade med Svens tjusiga namnteckning, men frågan är om han även har skrivit själva texten? Det är i varje fall inte Krutmejers distinkta handstil, men jag tycker att texten känns lite för slarvig för att matcha namnteckningen. Min transkribering av texten i det förstnämnda formuläret, och namnteckningen på densamma, ser i varje fall ut såhär (jag skickar gärna bilderna på de två skrivelserna, om intresse finns):
 
”Jag Sven Langh lofwar och swär wed gud och hans
Heliga Evangelium, att iag will och skall för
min rätta lagkrönta Konung hafwa och hålla, den
stormächtigste Konung Fredrich Swerijs Göttes och
Vendes Konung etc: Och effter Hans Kongl: Mayttz:
dödel: från fälle, dett gud nådeligen länge
wille fördröjia Hans Kongl: Mayttz: Högt älske-
lig[!] gemåhl Den stormächtiste[!] drotnin[!] Ulrica
Eleonora, och Hen[n]es manl: bröst arfwingar arf-
winge effter arfwinge, och aldeles som ricksens
stenders beslut och förening af d 24. Martij inne
warande åhr 1720. Stadgar och biuder iag skall
och effter den uprättade regeringz förMän[!, ”formen”] och för-
Ening, Kongl: Mayttz: rätta lydno håller bud thes
fullkoman, och allom Konungligan rät styrckia
som swarligt, wara kan både för gud och man-
nom. På dett högsta skall iag och låtta mig an-
gelägit wara, att förfrämja och befordra alt
hwad som Kongl: Mayttz: Högheet och ständernes frij
och rättigheet uthi En ell: annan måto till trogen
tienst och nyta länder, så och hindra och afwarjia
all skada och fördärf, sampt i tid kännagifwa,
om iag märker något sådant å färdo wara.
I synnerheet skall iag icke himblig Eler upenbar-
lig siälf eler genom andra, med råd, eler
dåd, på något sätt söckia att införa, uphiälpa
och befordra dett om kränchta Konungzliga
Herre wäldet, ell: den så kalande [!] Souverainiteten,
uthan den sam[m]a på det högsta, med flitt krafter
och förmågo sökia att af wärjia och Emot stå,
skolandes och Uptäckia och genast kunogt giöra
om iag förmärker något till des skadeliga
införande i Riket af andra stämplas och förehaf-
was. Sammaledes lofwar och förplicktar iag mig
här igiänom at hwarken hemligen, och hos mig
siälf hafwa, Eller upenbarligen, utsprida någon
annan lära än den som är grundat i gudz klara
och rena ord, det gambla, och nya testamentes Pro-
phitisca och Apostolisca skrifter, och förfatat at[!] uthi
de tre hufwud, Synbolis[!], Apostolio Nicæno och
Athanasiano jämwall uthi den oförandrade
Augburgisca bekännelse af åhr 1530 wedertagen
uthi Upsalæ Consilijs ähr 1593 och 1693. sampt uthi
helle så kalade libro concordiæ förklarat
sampt undfly alla kätterska lärdomar, så som
siälenes förgift, iag skall och wara Hans
Kongl: Mayttz: En huld och trogen undersåtare,
så och mit anförtrode kall och Embete med
all flitt förestå, med sång och annan upwack-
ning så inom som inom[!] som utom kyrckian,
och försambl: behörigen och uthan försumelse
Bättring sampt med all troheet, drifwa
Barnaläran och ungdomens information
uthi Sochnarna med skrifwande och läsande
i Catechismo och Psalmer, hwilket I de Swänska för-
sambl: förnämligast bruckeliga ähr, iag will
och min Biskop, Prost och Kyrkioherde, mina ande-
liga förmän all till börlig äro och lydno
bewisa, och hwad mig uthi mit Embete blif:r
på lagt, trog: effter komma. Kyrckiones
Saker, som mig uthi hender antwardas och
anförtros, I noga sikt och för war hafwa sampt
Bära Capitletz och Propstens bref, så och Kyrckioherdens
till Propsten, uthan försum[m]else och uphåll. Igänom
stämplingar och olaga medel, will iag intet söckia
min befordran. Jag will och åhrl: och dagl: för
kofra mig uthi uthi[!] gudz ord och styrckia mig
uthi trognes [trones] Articlars kundskap, jamwäll
uthi sången och Musiqvem[!] söckia et godt framsteg,
och det ingalunda försumelse underlägga. Jag
skall jamwäll genom gudz nåd, beflita mig
om gudelig nyterheet[!] skickel: och En rätsinig
Chresten anständigt lefwerne så och at iag ther
utinan kan föregå andra med godt Exempel,
iag skall och med all flijtt winläggia mig om
att förmana ungdomen som under min
information ar till gudachtigheetenes öfning
allmän frid, ärebart lefwerne och omgänge,
sampt inbördes Enigheet och Kärlek Emot hwar
anan så och bedie gud för Höga öfwerheten,
och så mycket mig anstår, dem om deras
underdåniga troghetz Plickt påmina, och till
hörsamhet och lydno trogligen förmana. Jag
skall icke inmänga mig uthi några wärdzliga
och mitt Embete icke anständige ärender. Jag
skall och taga mig wäll till wara för geerug-
heett och slem wining och intet fordra mer af för
sambl: ledamöter och mina SochneMän, uthan det
som iag med rätta till kom[m]er, och effter Kongl:
Mayttz: förordning, som nu antingen är
giort, Ell: här effter giort warder, äro plicktiga,
Särdeles will jag de fattiga, öf:r deras willkor och
förmågo, icke tränga och beswära uthan Emot
de tröga och mot williga till de tillbörliga rätig-
heeters utgiörande, söckia, hiälp och handräc-
ning effter sakens beskaffenhet hos wederbörande
befalningz hafwande och domare. Ther iag uthi
någon del fellar, och [af] mina förmän warder till
talt och wardnader, will iag mig igiänom gudz bi-
ständ[!] rätta och bätra, detta allt will och skall iag
trogligen effter komma som En upricktig och rätt-
wijs Klockar och Kyrckio tienare wäl ägnar anstår
uthan alt på fund och arga list, och till den än-
dan wid detta mig nådigt anförtrod[!] Embete
så ledes uthi f[!] alt förehålle, som iag det inför
gud Kongl: Mayttz: och ricksens ständer trygeligen
will och kan förswara så sant mig gud hiälpe
till lif och siäll.
 
Giörslöf d 14 Sept:
Ao 1721:                             S: Langh:”

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2022-03-05, 10:22
Svar #37

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"A:o 1706 d. 21 Decemb: höltz ordin: Cons:n /.../
Afsatte klåckare restitueras
3. Landzhöfd:n i Wästeråås, Baron Gustaf Cronhielm notificerade genom bref af d. 6 Hujus, huru Kongl. M:t hade resolverat, det hwarest g:la klåckare, som hade kunnat giöra tiänst äro afsatte, skola the restitueras i tiänsten, och de nyare till recreuteringen anwändas uti Soldatehållen, begiärande sådant måtte blifwa intimerat i Probsterierne, som lyda till det lähnets af detta Stift.
Resol:o Skrifwes till Praep: i Wåhla och Norrby, samt swar till Landzhöfd:"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074657_00076
Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll, huvudserie, SE/ULA/11630/1/A 1/17 (1706-1709)


År 1717 beordrade Karl XII även att vissa kategorier som tidigare varit befriade från krigstjänst nu kunde bli utskrivna till soldater, däribland klockare:

T.ex för Västra Skånska infanteriregementet finns rulla här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054712_00164 ff
Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1717/10 (1717)

2024-01-16, 19:00
Svar #38

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Markus Gunshaga!

I Släp ( N) gifte sig organisten Sven Wennerbäck 1784.
Han dog på samma ställe 1816 och kallas då för Sven Petter.
I hfl kallas han även för (enbart) Magnus.
Han beräknas vara född ca 1745-07-24,
men det står aldrig VAR eller vilket patronymikon han hade.

I ett protokoll (ur Domkapitlet) från Harplinge 1782 benämns han
också organist Wennerbäck som föreslagen för en vikarietjänst.
Han kan alltså ha varit född i södra Halland eller möjligen i Skåne.

Har du möjligen någon ide om var han kan ha varit född och vilket
patronymikon han haft?

2024-02-25, 18:51
Svar #39

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Hej Marianne!
 
Tyvärr har jag ännu inte lyckats lösa gåtan kring Sven Wennerbäcks ursprung, trots att han varit på tapeten flera gånger under forskningens gång. Det är ju lite olika bud om hans födelsedatum (1754 enligt Släp AI:2 1800-1811 sid. 90 och 146 samt 1745 27/7 enligt Släp AI:3 1811-25 sid. 14), och som du säger kallas han ju av någon anledning ”Magnus” i dessa bägge husförhörslängder.
 
Det där ”Sven Petter” får mig att tro att hans patronymikon kan ha varit Persson, för i forskningsprojektet har jag funnit många exempel på bondsöner som när de blev klockare eller organister och därmed klättrade socialt tog sig ett släktnamn och sedermera även omvandlade sitt patronymikon till ett mellannamn, såsom att Per Johansson blev Per Johan och att kanske alltså även Sven Persson blev Sven Petter Wennerbäck. Det skulle även stämma bra med att Sven Wennerbäcks äldste son ju döps till Petter 1785.
 
Jag har tyvärr inte funnit honom i något av Lunds domkapitels bevarade protokoll eller handlingar, och därför har jag varit inne på att han antagligen inte var skåning – men man ska ju aldrig säga aldrig! Jag har dock även noterat att vid äldste sonens dop 1785 antecknas det att ”barnet bar organistens Syster”, vilket ju kan antyda att hans släkt kom från hallandstrakten.
 
Jag ska fortsätta hålla utkik i mitt forskningsprojekt, och förhoppningsvis kommer gåtan kring Sven Wennerbecks ursprung till slut att lösas på ett eller annat sätt.

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2024-02-25, 19:05
Svar #40

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5035
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:32
    • Visa profil
Nu fann jag Åke Bengtssons inlägg från 2017 (https://forum.rotter.se/index.php?topic=139908.msg1427867#msg1427867) om domkapitels utdrag 1782, som visar sig vara Göteborgs domkapitels protokoll 1782 13/11 § 13 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:25, 1781–1782, sid. 174):
 
”13o Klockarens i Harplinge Thomas Eskilssons ansökning, at som
han effter 40 års tjenstetid för ålderdom och aftagande
kraffter nödgats hålla Vicarius och med församl. goda minne
och bifall, som med et bifogadt bewis bestyrkes, samt KHer-
den eij oåtspord, dertill utsedt drängen Sven Pet:r Wenner-
beck; men Hr KHerden skall söka honom sådant bestrida och
en annan, af h[wil]ken Eskilsson eij skall kunna wänta sig
så stor nytta som af Wennerbeck påtränga, Cons[istori]um wille åt-
minstone ad Interim bem:te Wennerbeck till dess Vicarius för
ordna.
Res[olution]. Communiceras KHerden i Harplinge H. Hans Ring, som
hafwer at med sitt utlåtande häröfwer fordersam-
mast inkomma.”
 
Ärendet fortsätter i Göteborgs domkapitels protokoll 1782 18/12 § 9 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:25, 1781–1782, sid. 193), där man bland annat får veta att kyrkoherden Hans Ring i Harplinge tycker att Sven Wennerbeck har en ”sträv och obehaglig röst” (!):
 
”9o. H. KHerden i Harplinge Hans Rings infordrade utlåtande, up-
på dess Klockares Thomas Eskilssons emot honom anförda beswär, –
i anseende till förordnandet af en Vice Klåckare derstädes, hwar-
till H. KHerden med en del af församl. utnämnt sin måg Pehr
Hallenqvist; men Ordinarie Klockaren med en del af församl.
sin dräng Sven Pet: Wennerbeck. H. KHerden anförer härwid
det klockaren Eskilsson låtit H. KHerden oåtspordt, än en än
en annan, och bland dem bem:te Wennerbeck sjunga för sig, så
at H. KHerden måst, eij allenast förbiuda sådant, med war-
ning till klockaren för slik sidwördnad, utan och anmäla ä-
rendet hos H. ContractsProsten, som rest dit, förehållit klockaren
sitt obefogade upförande och gifwit H. KHerden det rådet, at
antaga någon annan skickelig man till Klockarens Vicarius
h[wil]ket H. KHerden och derpå giordt medelst sin mågs förordnande
dertill, som äfwen till slik syssla skall äga ärförderlig skickelig-
het och en behagelig röst, ther Wennerbeck theremot skall äga
sträf och obehagelig, hwartill och församl. då skall nästan en-
hälligt samtyckt; skolandes de af Eskilson å beswären för-
skaffade underskriffter wara af hans egne slägtingar och
H. Capit: Ehrenborgs frälsebönder teknade o: s: w:
Res[olution]. ContractsProsten H. Jacob Comenius anmodas at till förhörs
undergående i Cons[istoriu]o, antyda bägge förenämde Hallenqvist och
Wennerbeck sig i Cons[istori]o härstädes infinna d: 29 näst:de Januarij.”
 
Det blev dock inget förhör den 29 januari 1783, för i Göteborgs domkapitels protokoll 1783 8/1 § 8 (Domkapitlets i Göteborg arkiv, vol. A1A:26, 1783–1784, inget sidnummer) kan man läsa följande:
 
”Herr Contracts Prosten Jacob Commenii Swar
på Consistorii til honom aflåtne skrifwelse, under
d. 18 sistl. December af innehåll att twistemålet
rörande vicarii Klockares tillsättande i Harplinge
til någon dess omständighet, neml. rörande på-
stådd olaglighet, wid underskrifter m. m. före-
kommer wid werldslig rätt; i anseende hwar-
till Herr Probsten sig förfrågar om de 2ne
omrörde personer, Hallenqvist och Wennerbeck
skola til den utsatte dagen inkallas, eller där-
med widare anstå.
Resol[ution]. Får til swar, att anstånd hafwes
i anseende til förberörde emellankommande
omständighet.”
 
Ärendet överflyttades alltså till världslig rätt, som i fallet med Harplinge socken bör innebära Halmstads häradsrätt och dess lagtima tings domböcker 1782 eller 1783 (volymerna AIa:28, 1779–1781 och AIa:29, 1783–1786). Eftersom Sven Wennerbeck ju kallas dräng då han begärs som vikarie av klockaren Thomas Eskilsson i Harplinge är jag dock även nyfiken på ifall han möjligtvis omnämns i Harplinge sockens sockenstämmoprotokoll 1782–1783 som ännu finns bevarade i Harplinge kyrkoarkiv, volym KI:1 (1762–1820). Där kan det nämligen framkomma mer information om varför klockaren Thomas Eskilsson ville ha just Sven som vikarie (kanske var han känd i socknen sedan tidigare?), samt argument för- eller emot från både klockaren, sockenborna och kyrkoherden.

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2024-02-26, 15:47
Svar #41

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Tusen TACK för ett fantastiskt svar!
Det är många som undrat under årens lopp.
Nu finns det en möjlighet att komma vidare.

Mvh
Marianne

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna