ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Klockare  (läst 2220 gånger)

2002-12-21, 18:16
läst 2220 gånger

Utloggad willa

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej Bengt!
Att gå till anbytarforum är som att gå till ett levande uppslagsverk, tack så mycket!
Mvh Sari

2002-12-25, 11:35
Svar #1

Jan Wallander

Till Sari Wilhelmsson (Willa)
 
Hej! Jag skulle tro att Du kan få en hel del information om Din klockare genom att läsa kyrkorådets protokoll i den aktuella församlingen. Där kan Du nog också hitta, som bilaga, hans ansökningshandlingar med uppgift om utbildning och bakgrund.
God fortsättning på helgen!
Jan W

2003-01-02, 22:12
Svar #2

Björn Stockman

Söker uppgifter om Klockare Tyris Larsson Lindberg f 1705 och död 1766, Klockaregården i Björkvik. Söker även uppgifer om sonen Anders Lindberg som också var klockare i Björkvik. Han var född 1741 och avlider 1790 i Klockaregården i Björkvik.
Hur blev man klockare?
Mvh
Björn Stockman

2004-01-20, 18:11
Svar #3

Lotta Nordin (Lotta)

I Järsnäs, Jönköpings län, finns följande klockareed i LI:1. Troligen är det kyrkoherden Nicolaus Bergeri Klinteus som skrivit det någon gång under sin tid som kyrkoherde, 1657-1694. Det är odaterat men står före en avskrift daterad 1684.  
 
Klockare Ed:
 
Jag N. lovar och svär vid Gud och hans heliga evangelium, att efter jag är tillbetrodd att vara klockare, här vid N. kyrka, skall jag vara förbemälte kyrka huld och trogen i alla måtto, hennes skada och fördärv i tid avvärja och tillkännagiva och intet här uti dölja eller förtiga, jag skall ock kyrkans nycklar, med allt vad som kyrkans inventarium tillhörer, hava i flitigt akt att intet här av förkommes; i synnerhet hava mig vaktat att inlåte med någon  som kan begära någon del av det som till kyrkotjänsten haver varit brukat, det vare sig vin, oblater, skrudekläde, paten, altar, funtkar, beläten eller klockor, var av vidskepelse följa kan. I en summa mig så förhålla som jag vill och kan till svars stånda för min kyrkoherde och förman samt hela församlingen, Adel och oadel, alldeles som i kyrkobalken och gamla ordinantier förmäles, mig så sant Gud hjälpe till liv och själ.
 
(min modernisering av texten)

2005-02-03, 13:04
Svar #4

Alf Ekström

Hej! i husförhörsböckerna över solna ulriksdal så står det i registret; klockaregården och när Jag tittar där så står min ff ff där Eric Gustaf Ekström f 1770 hustru Maria Boman.
Nu undrar Jag om det finns ett register över klockare i Sverige.
Jag undrar också över om det finns någon som har några uppgifter om Klockare och Wattenkonstmakare E.G Ekström.
 
Tack på förhand
 
Alf Ekström

2005-07-30, 20:05
Svar #5

Utloggad lisopasi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2018-10-14, 09:45
    • Visa profil
    • lisopasi.com
Någon som beställt/tittat i klockaremål?
 
Var det givande och kan man beställa från Landsarkiven?

2005-07-31, 13:00
Svar #6

Utloggad jano

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 188
  • Senast inloggad: 2019-03-27, 12:09
    • Visa profil
För några år sedan var jag inne på Landsarkivet i Lund och kopierade de två klockarmål som rör Sven Lang i Görslöv. Det första klockarmålet var en ansökningshandling till Lunds domkapitel.Man skulle kunna kalla det en platsansökan. Ansökan är på 4 sidor. Sven lovar trohet mot kyrkan och kungen och hänvisar till olika förordningar som han lovar att följa. Språket är väldigt formellt och jag misstänker att han kopierat någon standard ansökan. Vad jag hört så finns det i andra klockarmål mer utförliga beskrivningar av klockarens egenskaper och ambitioner Det andra klockarmålet är en skrivelse från prästen i församlingen till Lunds domkapitel. Klockaren dör och prästen söker bidrag till änkan och barnen. Enligt min mening är klockarmålen mycket intressanta och väl värda att ta del av. Jag vet inte om de går att beställa.
 
Jan Olsson

2005-07-31, 13:46
Svar #7

Utloggad lisopasi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2018-10-14, 09:45
    • Visa profil
    • lisopasi.com
Hej Jan!
 
Tack så mycket för att du svarade. Då ska jag ta en vända förbi Lunds Landsarkiva jag också (hittat klockare i Blekinge och Skåne).

2006-03-12, 16:46
Svar #8

Utloggad sos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 10:53
    • Visa profil
Min anfader Lars Larsson var klåckare i Nora i Uppland. Han dog 1681, så han hade denna tjänst redan innan 1686 års kyrkolag kom till. Vet någon om det redan tidigare fanns någon lag eller beskrivning över vad som skulle ingå i en klockares uppgifter?

2006-03-17, 18:09
Svar #9

Utloggad ubch

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2012-03-31, 18:25
    • Visa profil
Hej Sylvia!
 
Jag har en gammal bok om Linköpings stifts historia och där står en del om klockarnas arbetsuppgifter.
 
Klockarsysslan fanns redan under katolska tiden. Uppgifterna var att ha vård om kyrkans inventarier och nycklar, besörja ringning och betjäna prästen vid ämbetsgöromål. Dessa åligganden tillkommo dem även efter reformationen.
Genom en klockarstadga av 1619 blev deras skyldigheter närmare bestämda. Klockaren blev där förpliktigad att ock vara pastor följaktig på sockenbud och därvid hålla honom sakramentstygen tillhanda. Hans ställning till pastor var i flera hänseenden en tjänares.
Biskoparna i Linköpings stift ville öka klockarens bestyr med undervisning av församlingens barn i katekes.
Samma stift: 1675 uppmanade biskopen prästerna att de måtte vaka över att endast sådana personer blev antagna till klockare, som var i stånd att lära ungdomen läsa, skriva och sjunga.
 
Karl XI föreskrev i en resolution  d 3 aug 1681, att klockarna skulle undervisa församlingens barn i katekes. Han gav denna skyldighet ytterligare skärpa , då han i 1686 års kyrkolag uttryckligen fordrade, att klockare skulle vara boklärda, men också kunna skriva och sjunga.
 
Förpliktelsen att leda sången i kyrkan hade redan 1644 blivit dem ålagd.
 
Klockarna innehade från gamla tider boställen, klockarebol eller klockarebord. De bekom dessutom den s.k. klockareskäppan, som utgick i råg, korn och havre. De skulle också enligt en kunglig förordning den 8 febr 1681 bekomma vissa ören vid vigslar, barndop och kyrkogångar.
 
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist

2006-03-17, 23:12
Svar #10

Sofie Johansson

Tack för ditt intressanta inlägg!!

2006-03-21, 15:45
Svar #11

Utloggad sos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 10:53
    • Visa profil
Tack, Ulla-Britt! Jag har varit bortrest och hittade inte ditt svar förrän idag!
Det är jätteintressant, det du berättar!
Nu vet jag alltså en hel del av vad den gamle klåckaren Lars hade att bestyra! Nu är han inte längre bara ett namn och ett par årtal!
Sylvia

2006-04-26, 23:09
Svar #12

Utloggad sos

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 430
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 10:53
    • Visa profil
I Karl Ringqvists bok Habo, en sockens historia hittade jag denna föreskrift från ca 1730 om vad som krävdes av en klockare. Detta gällde Skara srift:
Ingen bör till klockare antagas utan att han kommit till laga ålder, så att han har tillbörlig stadighet och ett allvarligt uppseende på församlingens ungdom att intet stim, buller och oljud förövas. Han skall kunna väl läsa i bok och skriva,så att han så väl församlingens barn må kunna undervisa som ock kunna hålla de nödiga förteckningar som fordras. Som han under händer får kyrkans skrud och de saliga kärilen, skall han hava gott bevis om sin ärlighet. Han skall tillse att ingen vidskepelse av de vantrogna göres med de helgade tygen. Han skall också vara ansvarig för klockorna och klockesträngar, bårakläden och likbårar, griftetyger och döpelsekäril, kyrkoböcker m.m. Skulle inom församlingen icke finnas sådan person som kan läsa och skriva och därutinnan betjäna ungdomen, erbjuder sig consistorium sådana personer från skolan i Skara och annorledes ifrå, skicka sådana som äro skickeliga därtill.

2006-07-01, 12:43
Svar #13

Beatrice Lundgren

Hejsan!
 
Min morfars morfars far: Gustaf Petter Gidlund (1832-1905) var klockare i Trehörningsjö, Ångermanland.
 
Jag är intresserad av i vilka källor jag kan hitta mer fylliga upplysningar om honom och hans familj.
 
Beatrice

2006-08-28, 17:48
Svar #14

Utloggad hansp

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 952
  • Senast inloggad: 2019-03-20, 16:54
    • Visa profil
Hej!
Jag søker uppgifter om klockaren Joh. Ch. Thode ifrån 1806. Han var ifølge landsarkivet i Lund klockare i Hellaryd och Åryd fs. i Blekinge på den tid.
En Christian Thode ble gift i M7rrum fs. den 25. augusti 1794 vid jungfrun Anna Catharina Ekegren.
De fikk sonen Christian Jacob som ble dopad i Åryd fs. den 19. augusti 1795. 
Jag har uppgifter om Cnna Catharina Ekegren och sonen, men sacknar uppgifter om fødelse, fødestad før Joh. Ch. Thode och dødsdata før båda två.
Jag søker ochså efter eres bostad ifrån 1795.
 
Jag er takcsam før at mottage svar som gjerne kan skickas mig på email.
 
mvh
Hans Petter Engh
hp-en@online.no

2006-10-04, 13:22
Svar #15

Ulla Svensson

Hej klockarvänner!
 
Min ana Petter Hageltorn var klockare vid Boskjökloster troligtvis mellan åren 1764-1780? Finns det någon som känner till vad en klockare under 1700-talet utförde för sysslor? Känner någon till Petter Hageltorns liv?
 
ulla

2006-10-05, 10:14
Svar #16

Utloggad kilagenealogen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2067
  • Senast inloggad: 2019-04-25, 09:12
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Om klockare i 1686 års kyrkolag, kapitel XXIV, ?? XXXI-XXXIII
 
Klockaren skal i liika måtto af Kyrckioherden och Församlingen wälias, men icke utan Löftesmän antagas. Han skal wara ährlig, trogen och fliitig, Booklärd, och kunna siunga och skrifwa, så at han ther uti kan underwiisa Församlingens Ungdom.
 
Han skal och wara Kyrckian trogen, och Kyrckioherden och Församlingen lydig, söria för ringningen och klämtningen, på behörige tiider, ställa Timmklockorna, samt taga alt thet i noga acht och förwar, som honom i händer antwardas och förtroos. Dhesliikes skal han wara Prästerna wid Gudztiensten, Skriftermålen, och när thet befalles, uti Sochnebud, samt annan Kyrckiotienst, wid handen; men ingalunda genom någon Kyrckioherdens enskiilte tienst beswäras, hindras eller afhållas ifrån then plicht honom åligger, med alt fliit och troheet at drifwa Barneläran. Han skal och bära Capitlets, Probstens, och Kyrckioherdens Bref till Probsten, när the honom tilhanda komma, til nästa Klåckare, och ther sådant försummas, til skadan som ther af timar swara. I thet öfrige, hwad hans Embete angår, så rättar han sig efter then Förordning, som Biskopen och Consistorium honom föreskrifwa.
 
Är Klockaren odugelig, laat, wårdzlöös och geenwördig, emot Kyrckioherden eller Församlingen, och wil sig första resan, på Pastoris enskiilte, och andra resan, på hans, uti Capellanens eller Kyrckiones Föreståndares närwaro, alfwarsamme, doch beskedelige förmaning, intet rätta låta; tå sättie Kyrckioherden, med Församlingens Råd, honom ifrån Embetet, och en annan tages i hans ställe: Men ther Kyrckioherden giör Klåckaren något förnär, tå sökie thenne Probsten, och ther han eij nöijes med hans Utslag, skal Biskopen them åtskilia.

2006-10-05, 12:15
Svar #17

Joakim Bång

Ulla,
 
Enligt DigiArkivs register över Klockaremål skall det finnas en skrivelse från klockaren i Bosjökloster Petter Hageltorn till biskopen i Lund år 1767 (Lunds domkapitel - klockaremål FIIE 25:4). Det bör väl gå att beställa en kopia på brevet från SVAR eller Landsarkivet i Lund.
 
Klockaremål: ”Ett klockaremål är klockarens skrivelser till biskopen (domkapitlet i Lund). De kan innehålla alla möjliga saker, t.ex. ansökningshandlingar, bråk om klockarens bostad och lön, trohetseder till kungen och biskopen mm. Har man tur kan man i deras ansökningshandlingar hitta uppgifter om deras liv fram tills klockaremålet skrevs. Är det flera som vill bli klockare så kan man hitta uppgifter om hur församlingens ledamöter röstar i klockarevalet osv. Det är med andra ord ganska olika uppgifter man kan hitta, man får helt enkelt kolla i det enskilda målet och se vad just det målet (handlingen) handlar om.” (Från DigiArkivs hemsida)
 
mvh
Joakim

2006-10-05, 15:15
Svar #18

Ulla Svensson

Hej Joakim!
 
Klockaremålet hittade jag i somras nere i Lund och har skrivit ut det så gott jag kunde. Det handlade om att få tjänsten efter en Johan Hammarberg. Mina funderingar var annars vem han var gift med? barn? andra familjesituationer?
 
Här följer min avskrift av brevet.
 
Högvördiga herr doctor, biskop och Provencale så ock högvördiga cinsistorium Ecclesiastium.
 
 
Sedan Klockarebeställningen vid Bosjöklosters församling, medelst förra Klockare herr Johan Hammarbergs dödeliga frånfälle, äro worden ledig; har jag till dess återbesättande utsett betjänten Petter Hageltorn, vilken sig härmed vördsamt anmäler till högvördiga herr Biskopen och Consistorii gunstliga gillande, samt vederbörlig fullmakt medfående härutinnan . så mycket . för myndigt påminna att bevågat bifall, som Kyrkoherden med den övriga församlingens inte hava emot, samt ovannämnde Hageltorn, något att påminna. Med sådan högaktning förbliver.
Högvördiga herr Doctoren, Biskopen och Procantorens så och högvördiga Consistorii Eclesiatii.
 
Bosjökloster 8 April 1767
 
Ödmjuka tjänare
Ludvig Corfitz Beck-Friis
 
 
Alldenstund högvälboren Herr Översten, Commendanten och Riddaren C: L: Beck-Friis, såsom Patronus Eclesia och dessutom ägande uti församlingens en fullkomlig pluralitet, behagat föreslå dess betjänt hederlig och välaktade Petter Hageltorn till denna lediga Klockarebeställningens förestående, bör både jag att de övriga församlingens ledamöter förklara se denna oss nöjde, för sitt gudfruktiga och Kristliga leverne, nöje tjäna person såsom klockare härstädes Constituerande.
 
Klinta . 6 april 1767
 
Hans Horsten    
 
 
ulla svensson

2006-10-06, 11:52
Svar #19

Kicki Wahlström

Hej!
 
Jag har tyvärr ingen hjälp till Klockare Petter Hageltorn men vill ändå lägga till en bagatell.
 
Eftersom den ovan nämnda Klockare Johan Hammarberg är min ana vill jag säga att han heter Hommerberg i efternamn och dog i Bosjökloster 1766-04-30, alltså ett år före den ovan nämnda notisen. Han hade varit klockare i Bosjökloster från 1719 alltså en lång tid.  Det är möjligt att den ovan nämnda Petter har varit medhjälpare till Johan några år innan han dog. 1749 anhåller han i klockarehandlingarna om att en student Nils Sallen  skulle få bli hans medhälpare för att han är gammal, då alltså troligt att han har medhjälpare från det datumet.
 
MVH  Kicki

2006-12-03, 20:42
Svar #20

Utloggad masse

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 59
  • Senast inloggad: 2009-06-17, 18:16
    • Visa profil
Jag har följande klockare bland mina anfäder.
Jöransson Sjöberg, Jöns f 1674 i Ystad. Klockare i Höja o Starby (L). Han efterträddes av sin son
Sjöberg, Göran f 1697 05 26 i Höja (L). Dennes dotter Anna Sofia Sjöberg f 1727 11 ? gift med
Aul?n, Peter? f 1727 i Hov (L) Klockare 1734 - 175? då han efterträddes av maken till dottern Christina f ca 1750 i Hov, klockaren
Geting, Peter Jeremias.
Jag är tacksam för kompletterande uppgifter.

2007-05-19, 15:08
Svar #21

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4146
  • Senast inloggad: 2019-03-31, 03:32
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har ett tips till alla med anor som var klockare i Skåne och Lunds stift kring åren 1779/1780 - i Lunds domkapitels arkiv, serie FIIja Uppgifter i vissa ämnen insända av prostar och kyrkoherdar Allmän serie, volym 15, 1779  Klockare och skolor. Mem. 1779-12-29 finns handlingar insända av prästerna i (samtliga?) Skånska pastorat, där de har besvarat en enkät från biskopen, om församlingarnas klockare. Där hittade jag själv uppgifter om en anfader som var klockare, och prästen hade noterat uppgifter om klockaregården, hur gammal klockaren var, vilka färdigheter han hade, hur länge han hade tjänat församlingarna osv.
 
Mvh/Markus.
Markus Gunshaga

2007-05-24, 11:32
Svar #22

Lennart Andersson

Finns det någon som har uppgifter om följande klockare?
 
Jakob Fagerström, d 1808 Tyresö. Han uppges vara född 1750/1751. Var? Vem var hans föräldrar?
 
Sonen Lars Erik Fagerström, 1780-1831, Nacka.
 
Svärsonen Westman, d 1810, Erstavik.
 
Mvh
Lennart Andersson

2007-06-09, 16:58
Svar #23

Utloggad hansp

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 952
  • Senast inloggad: 2019-03-20, 16:54
    • Visa profil
Hej!
 
Min anmoder ble gift i 1794 i Mørrum fs. i Blekinge vid en enkling och scholmestare, Christian Thode, fødd i 1741. I may 1795 ble honom klockare och substitut i Hellaryd och Åryd fs.. Innan honom ble scholmestare var honom corpral i Kongens Egit warfvade regemnte for fotsoldater. Honom ble skadad i en arm/skulder.
Jag har inte hittad spor etter honom i husførhørslengder, men kun i mantallslengder.
Jag hittade honoms navn i husførhørslengden før år 1805 i Hellaryd vid at scholmestare Thodes dotter Charlotta var innhysad i hus no. 19 som posiderades af kyrcoherden P. Wanskif.
J. Chr. Thode underskrev ochså en førteckning til mantallsuppgifter før hus No. 35 i Hellaryd før en skippar Sven Søderlund til husførhr i 1806.
Jag har inte hittatt Thode innførd i mantallslengden som en skattande person.
 
Jag er interesserad i andra kellor som kan gi mig uppgifter om Thode och honoms familj i perioden från 1795 och sen.
Kan det hittas uppgifter ifrån klockaremål??

2009-01-08, 20:00
Svar #24

Utloggad andershl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 321
  • Senast inloggad: 2018-11-13, 20:32
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har en fråga gällande klockaren Nils (Bengtsson) Nilson född 1850-06-14 i Kärrby nr 2 i Öved fg (M). Han dog sedermera 1910 i V Kärrstorp fg (M).
Via olika klockarmålshandlingar har jag sett att han var klockare i V Vram fg (L) och att han 1881-10-24 ansökte om klockartjänsten i V Kärrstorp och att kyrkostämman där 1882-02-19 fattade beslut om att han fick tjänsten (bland 3 sökande).
Enligt hfl och flyttlängder flyttade han dock inte till V Kärrstorp och började inte arbeta där förrän 1884 (okt/nov, olika datum anges i hfl/flyttlängd).
Är det händelsevis någon som känner till orsaken till detta dröjsmål på drygt 2 år? Eller är det någon som har någon bra idé om var man kan hitta förklaringen till denna fördröjning?
Av alla de handlingar som finns i klockarmålen för denne Nils Nilson (funna via DigiArkivs eminenta förteckning, 1882 85:14) har jag inte kunnat hitta någon förklaring till att flytten blev senarelagd.
 
Mvh
Anders Larsson

2010-05-14, 17:06
Svar #25

Utloggad Per Pettersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1220
  • Senast inloggad: 2019-04-24, 22:25
    • Visa profil
En anfader anställdes/utsågs till klockare i maj 1765 enl ett sockenstämmoprotokoll för Huggenäs (S). Vad fanns det på den tiden för regelverk, som reglerade en klockares arbetsuppgifter, anställningskrav mm? Behövde en klockare på den tiden en ytterligare sysselsättning för att kunna försörja sig och sin familj?
Klockaren ifråga är Olof Jansson Holm *1738/39 i Ölme (S) enl Hfl resp död 18070504 i Huggenäs.

2011-12-14, 18:54
Svar #26

Utloggad mod_yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
En dubblerad fråga har raderats då den även återfinns under Västergötland » Socknar » Karl Gustav. Tänk på att frågor om specifika klockare ska ställas under släkter eller landskap, här under Yrken diskuteras främst yrket i allmänhet.

2012-06-18, 11:11
Svar #27

Utloggad mod_yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg har flyttats till Småland » Socknar » Reftele. Tänk på att frågor om specifika klockare ska ställas under släkter eller landskap, här under Yrken diskuteras främst yrket i allmänhet.

2013-02-20, 17:37
Svar #28

Utloggad martin_nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2017-10-29, 16:03
    • Visa profil
Då jag har en klockare bland anorna (Olof Andersson, f. 1708, d. 1770 i Näs, Svanskog, Värmland) vars förfäder jag inte vet något om så undrar jag vilken bakgrund de hade. Kunde välbeställda bönder skaffa sig utbildning för det. Det enda jag vet är att han tycks ha det bra ekonomiskt, även om någon specifik morgongåva aldrig nämns för hans dotter så gissar jag med ledning av övriga förfäder att den gick på kanske 30 lod silver, kanske 50 lod silver. Hans dotter, min anmoder, var utan fattigdom när hon blev änka och klarade sig utmärkt. Pga detta så misstänker jag att Olof hade det bra ekonomiskt ställt och funderar på var han kom ifrån.
 
Det har tidigare nämnts att sockenstämmoprotokoll kan vara bra för att hitta sådana uppgifter; var finns sådana?

2013-02-20, 19:38
Svar #29

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4146
  • Senast inloggad: 2019-03-31, 03:32
    • Visa profil
Hej Martin!
 
Jag har forskat en hel del kring klockare 1650-1900, åtminstone i Skåne och Blekinge, och har då gjort en del iakttagelser. Bestämmelserna i dessa forna danska landskap var dock lite annorlunda än i övriga Sverige, klockarna i Skåne och Blekinge fick t. ex. inte ut sin huvudsakliga lön i mynt utan in natura, men jag skulle gissa att klockarnas bakgrund var samma som i Värmland. När det gäller klockarnas bakgrund gjorde jag nu ett litet stickprov över de klockare som verkade i Luggude härad i Skåne 1690-1740. För de klockare där jag lyckats utforska deras ursprung innan de tillträdde sina klockaretjänster fick jag fram följande resultat:
 
Nio av dem var själv söner till klockare.
Fem av dem var söner till kyrkoherdar.
Fem av dem var söner till bönder.
Tre av dem var söner till borgare.
Tre av dem var tidigare universitetsstudenter.
Två av dem var tidigare skolelever.
En var tidigare skollärare.
En var tidigare soldat.
En var son till en ryttare.
En var son till en fiskare.
En var son till en hantverkare.
 
Det som blev klockare i Luggude härad 1690-1740 hade alltså väldigt skiftande bakgrund, och på den tiden fanns egentligen inga strikta kriterier för att få bli klockare. Det intryck jag har fått är att det i princip räckte att du skötte dig, var nykter, hade god sångröst, var god kristen och kunde undervisa barn och ungdom. Goda rekommendationer från någon inflytelserik person eller många församlingsbor var en stor fördel. Helst skulle du även kunna läsa, räkna och skriva, något man ju lärde sig vid skolan. Förmögnare bönder kunde därför sätta sina söner i stadsskolor, och därigenom fick de en fördel gentemot andra sökande till klockaretjänster.
 
När det gäller Skåne finns sockenstämmoprotokoll bara bevarade från sent 1700-tal och framåt, men kanske förhållandena är annorlunda i Värmland? Dessa protokoll brukar förvaras i respektive församlings kyrkoarkiv. Dock är det i domkapitlens arkiv det mesta materialet om klockare finns samlat, i fallet med Olof Andersson Karlstads domkapitel. Där kan man hitta deras ansökningshandlingar, deras bakgrund, när de erhöll fullmakt på tjänsten, beskrivningar av deras uppförande osv.
 
Mvh, Markus
Markus Gunshaga

2013-02-20, 20:13
Svar #30

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9185
  • Senast inloggad: 2019-04-25, 07:53
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Tyvärr förstördes det mesta av Karlstads domkapitels arkiv vid den stora stadsbranden på 1860-talet, men det kanske går att se i NAD vad som finns bevarat.
 
http://www.nad.riksarkivet.se/

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna