Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-21

[Eddie Bjärrenholt]

Söker uppgifter om och anor till
 
Per Ferndalin-Olofsson.
Född 1650 i ?Nora.
Klockare i Nora.
Död (64 år 5 mån) 1714-09-30 i Nora.
 
Gift med
 
Katarina Palm.
Född 1654 i ?Nora.
Död (78 år) 1732-01-12 i Nora.

[Håkan Widell]

Finns register över klockare, t ex i Göteborgs stift (Tvååker, Halland)?  
Håkan Widell

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
 
Undrar vad en klockares uppgift var och vad yrket hade för status? Känner till en som var klockare, han gav 30 lod silver i brudgåva så han kan ju inte varit direkt utfattig eller?
 
Tack på förhand
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Håkan Widell]

Hej!
Vem utnämnde klockare förr, domkapitlet? Var i domkapitelhandlingarna kan man i så fall leta efter uppgifter? Den aktuella församlingen är Tvååker(N), Göteborgs stift.
Bästa hälsningar!
Håkan Widell

[Stefan Jernberg]

Håkan Widell !
 
Följande har jag saxat från ett inlägg jag gjorde under Värmland Norra Råda
 
Olof Jonsson Sjungare i Norra Råda var dagkarl och organist. Han ansökte 1791 om att få bli klockare. Sockenstämman som hölls 15 mars detta år valde dock betjänten Henrik Hedström det Hedström kunde betjena församlingen med åderlåtande, samt har någon insickt vid medicamenters nyttjande, till förekommande af vissa Siukdommar, jämte det han skrifwer tämmeligen redeligt, och är till upförandet beskiedelig ... [Norra Råda KI:3 s 31 § 2].
 
Sålunda är det i församlingens sockenstämmoprotokoll du skall söka för att finna uppgifter om klockare.
 
MVH Stefan Jernberg, Karlstad.

[Håkan Widell]

Tack, Stefan, för snabbt och informativt svar!
MVH Håkan

[Christian Svensson]

Någon som i sin forskning har en Anders Matsen, klockare i Lund, känd 1542?
Alla uppgifter intressanta

[Sten Strand]

I Sörmlandsbygden 1996 finns en bra beskrivning över klockarens yrke:
 
Klockaren var prästens handgångne man. Han skulle ringa i klockorna, hjälpa prästen vid gudstjänsten, sköta om kyrkans inventarier och vidarebefordra kyrkans post till nästa församlings klockare. Från år 1755 skulle han betjäna allmogen med åderlåtning och från och med 1805 skulle bara den klockare anställas som hade erkända färdigheter som vaccinatör.--- Enligt kyrkolagen 1686 skulle han vara 'ärlig, trogen och flitig, boklärd och kunna sjunga och skrifva, så att han däruti kan undervisa församlingens ungdom'. Det var nog lite si och så med klockarens förmåga att undervisa barnen - i alla fall på 1700-talet. Man prioriterade nämligen hans sångröst.--- Följden blev att när församlingarna skulle anställa ny klockare var det hans sångförmåga som var utslagsgivande--. Så långt Sörmlandsbygden.
Mvh
Sten

[Margareta Hartelius]

Det finns en bok om klockarens liv och arbete - Klockaren i helg och söcken av Hilmer Wentz, där han tar upp klockarens sociala ställning, anställnigsvillkor o bostadsförhållanden mm. Det gäller fr a för Höör o Munkarps pastorat i Skåne.
MVH

[Bengt Liliequist]

Jag söker uppgifter om klockaren och skolmästaren i Fägre, Olof Wennerbom, f. 27/4 1757 i Grava och son till komminister Elof Wennerbom i Grava. Han dog vid ett tillfälligt besök i Kristinehamn i häftig feber den 13/3 1791. Problem: Jag kan inte finna honom i Fägre.

[Bengt Liliequist]

Jag söker uppgifter om klockaren och skolmästaren i Fägre, Olof Wennerbom, f. 27/4 1757 i Grava och son till komminister Elof Wennerbom i Grava. Han dog vid ett tillfälligt besök i Kristinehamn i häftig feber den 13/3 1791. Problem: Jag kan inte finna honom i Fägre.

[Agneta Nilsson]

Hej
 
Jag söker uppgifter om föräldrar och eventuella syskon till klockaren i Ödeby, Närke,  Petter Degerström född 1708 ? och död år 1761. Ser inte i husförhörslängden var han är född.  
 
mvh Agneta

[Agneta Nilsson]

Hej Sten
 
Jag tackar för din uplysning om vad en klockare måste ha för meriter.
 
Mvh Agneta

[Anders Andersson]

Stafwrefeldt, Alexander har i en bok om Ås socken
beskrivit klockarens anställningsvillkor i denna socken

[Kjell Gardeland]

Jag undrar om någon vet något om klockare Per Lundin född i Ramsele 1804 och bosatt i Långsele.
Dels undrar jag om när han var klockare.
 
Mvh
 
Kjell Gardeland

[Göran Ax]

I Matrikel över Orgelnister , Kantorer och Folkskollärare 1869 finns det med en Pehr Lundin f. 04. Kantor i Lånsele han blev kantor 1834 om han varit i Lånsele hela tiden framgår inte. Orgelnisttjänsten innehades av annan person som tillträdde 1865.  
 
MVH  
 
Göran Ax

[Kjell Gardeland]

Hej Göran !
 
Jag tackar för upplysningen om min morfars, morfar jag vet ej så mycket om honom. Visste inte om att han varit kantor, bara att han varit klockare. Jag vet att han bodde kvar i Långsele 1890.
 
mvh
Kjell

[Carina Nilsson (Eken)]

Söker uppgifter om:
Klockare Peter (Per) Ideqvist,troligen från Småland (eftersom hans dotter Anna Catharina arbetade som piga hos Kapten Ehrenborg och fick en son i S.Sandsjö,Småland)därför jag tror Peter var från Småland.Inte så säkert.
 
Hoppas få svar om klockare Peter Ideqvist.
 
Häls.fr.C.Nilsson

[Marie Hamacek]

Hej! jag söker uppgifter om en klockare Anders  Bengtsson Vigelius från Sunne i Värmland. Han föddes i början på 1700-talet.o Och troligtvis har han en dotter vid namn Kajsa Vigelius f.1753.
 
Finns det någon speciell förening för klockforskare ?
MVH Marie Hamacek

[Hans Sernsköld]

Hej!
 
Jag undrar om någon vet något om Klockaren Pehr Wallin (Wadlin) född 1753 i Barva och som bodde på Klockaregården i Barva församling i Södermanland?
 
MVH
Hans

[Håkan Skogsjö]

Notera att under avdelningen Yrken diskuterar vi forskning kring olika yrkesgrupper (vi diskuterar alltså yrkena som sådana, inte personer som haft yrkena). Efterlysningar kring enskilda personer bör i första hand göras under Landskap eller Släkter.

[Ingrid Degerström]

Hej Agneta Nilsson!
Klockaren Petter Degerström i Ödeby var min farfars farfars farfar. Jag har kommit ungefär lika långt som du i min forskning om honom. Hör av dig, så kanske vi kan hjälpas åt.
Mvh
Ingrid Degerström, Vaxholm

[Lars Kihlborg]

Jag har i släkten en klockare som verkade i Gässie, söder om Malmö (se 'Släkter: Grenander')under första hälften av 1700-talet. I ett brev till biskopen daterat 1 mars 1718 talar han om att han i Malmö blivit enroullerad och knektskriven till ett regemente och bönfaller biskopen att denne på något sätt skall ta honom ur denna olägenhet.
Vet någon om klockare enligt lagar och förordningar var befriade från krigstjänst vid denna tid? Det står i H. Wentz bok ('Klockare i helg och söcken') att detta gällde både präster och klockare, men det framgår inte när denna bestämmelse börjat gälla.

[Käll Anghagen]

Hej Lars !
 
Det gällde att sätta upp nytt manskap istället för de regementen som gick förlorade i samband med katastrofen vid Poltava. Den 31 jan 1717 påbjöd Karl XII att vissa kategorier som tidigare varit befriade från krigstjänst nu skulle utskrivas, däribland kyrkans tjänare.
 
Efter hans död återkallades bestämmelsen och i resolution den 10 mars 1719 uppå Prästerskapets allmänna besvär föreskrevs att ...Klockare och Organister....måge icke allenast....till sine beställningar frie lämnas, utan de frikallas ock, som alltid wanligt warit, från Krigstienst
 
Mvh / Käll

[Lars Kihlborg]

Tack Käll för initierat och snabbt svar! Det förklarar en hel del!
Mvh / Lars

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
När jag tittat på Kyrkoräkenskaper 1700-tal i Östergötland har jag funnit Kyrkovärdar är det en annan bennämning för Klockare? Söker nämligen en person med titeln klockare och när han utnämndes, för det borde väl stå i Kyrkoräkenskaperna(sockenprotokoll). Det jag också undrar över var ifrån fick han betalt, om det var från kyrkan borde väl det också stå i Kyrkoräk. Vet någon?
Med vänlig hälsning Sari

[Bengt Rur]

Sari! Kyrkvärdarna var församlingens förtoendemän. Det rörde sig om oavlönade  hedersuppdrag.  
 
Klockaren var däremot en avlönad tjänsteman, som bistod kyrkoherden och de andra prästerna med varjehanda göromål. I äldre tid hade klockaren i likhet med prästerna vanligen ett boställe anvisat åt sig. Av praktiska skäl fanns det härvidlag en del skillnader mellan stad och land.
 
Klockaren saknade normalt teologisk utbildning och var ej prästvigd.
 
I Västerås och Lunds stift förekom undantagsvis prästvigda klockare. Den siste klockarprästen (Ifö och Kiaby i Lunds stift) försvann vid mitten av 1920-talet.
 
Bengt

[Carl-Fredrik Hanzon]

...och är fortfarande församlingens förtroendemän (resp. -kvinnor) och funktionärer, även om det inte längre är staten som är huvudman. De delar t.ex. ut psalmböcker, tar upp kollekt, läser texter, biträder vid nattvardsutdelandet etc.

[Sari Wilhelmsson]

Hej Bengt och Carl-Fredrik!
Tack för hjälpen, här kommer ännu ett par kanske märkliga frågor....:~)
Var det vanligt att bli klockare i en ålder av 30? Sedan undrar jag om det verkar möjligt att han som klockare kunde vara inhyst eller dräng, och hur detta nu fungerade, var det vanligt att en klockare vid sidan av jobbade som dräng. Förklaring varför jag undrar finns under Läshjälp-
Östergötland-Vikingstad med Rakered, där två snälla forskare hjälpt mig med latinet.
 
Mvh Sari

[Bengt Rur]

Sari! För klockarsysslan krävdes goda insikter i katekesen samt kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Att ha en viss praktisk läggning var nog en fördel. Att bli klockare ungefär vid trettio fyllda var troligen mycket lämpligt. Då hade man ju hunnit stadga sig.
 
Många klockare hade det knapert. Detsamma gällde om flertalet komministrar och adjunkter (nådårspredikanter m.fl.).  
 
Jag känner inte till klockarnas ekonomiska villkor i äldre tid. Troligen varierade dessa kraftigt. Kan mycket väl tänka mig att klockare i fattiga pastorat/församlingar nödgades att tillika även arbeta som drängar (skjuts, äckor i form av körslor d.dyl.).
 
Som ett åliggande i tjänsten ansvarade klockarna för viss postföring (klockarposten).
 
Bengt