ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kvacksalvare  (läst 2279 gånger)

2001-03-01, 10:35
läst 2279 gånger

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Min mm ff m blev 1853 häktad och införpassad för kvacksalveri. Idag betyder ju det att man utövar läkekonst utan behörighet, och samma gällde väl då.  
 
Idag är det straffbart, men hur var det förr? Hur var det 1853 och tidigare? I Sveriges Rikes Lag 1734 hittar jag märkligt nog inte begreppet. Föll det in under trolldom och signeri?
 
Om någon vet mer om hur man såg på kvacksalveri i praktiken, speciellt i mitten på 1800-talet, om och hur det bestraffades, vore det intressant. Finns någon bra litteratur tex.

2001-03-01, 22:06
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
SAOB ser så här på kvacksalvare:
 
BETYDELSE: urspr.: person som reste omkring o. (ofta med braskande reklam) försålde läkemedel o. utövade värksamhet ss. läkare; numera nedsättande benämning på person som utan behövliga kunskaper o. utan laglig behörighet utövar läkaryrket; jfr CHARLATAN b.  
SkrGbgJub. 6: 491 (1603).  
Hr Öfverståthållaren och magistraten i staden skola vara plichtige.. bard berare embetet i synnerhet att adsistera, intet tillåtandes någon quacksalvare öfver 14 dagar sin näring .. att drifva. HJELT Medicinalv. 1: 229 (cit fr. (1682).
Man (må) akta sig för qvacksalfvare och skojare, som utgifva sig kunna bota alla sjukdomar, och dertill vanligen bruka de skadligaste saker. BERLIN Lsb. 225 (1852).  
SvD(A) 1934, nr 16, s. 10.  
-- särsk.  
BETYDELSE: bildl.; ofta om person som på oskickligt sätt söker att avhjälpa ngt missförhållande o. d. Läsare, eller andlige qvacksalvare, som jag kallar dem. VLBibl. Brev 11/1 1832. politikens kvacksalvare. GHT 1934, nr 260, s. 9.  
 
Varför just barberare skulle övervaka kvacksalveriet framgår dock inte.
 
Bo Berndtsson

2001-03-08, 21:57
Svar #2

Björn Spångberg

Hej Anders!
Din fråga berör ju i hög grad medicinalväsendets historia, som i Sverige kan sägas börja med bildandet av Collegium Medicorum (el Medicum), en organisation som fick sina privilegier av änkedrottning Hedvig Eleonora den 16 maj 1663 och vars förste preses blev den franskfödde Gregoire Francois Durietz. Vid denna tidpunkt fanns enligt uppgift endast omkring 20 läkare i landet, 8 svenskar och 12 utlänningar. Vid bildandet av organisationen utfärdades också landets första medicinalordning. Kollegiet skulle bestå endast av godkända och examinerade läkare och för inträde fordrades också en examen practicum. Syftet med organisationen var att tillvarata läkarnas intressen, tillgodose allmänhetens behov av vård och inte minst att motverka en underhaltig vård som kunde erbjudas av fr a kringresande charlataner.
I boken Gudar, präster och läkekonst av Johan Pont?n, 1980, läser jag apropå Medicinalordningar och kvacksalveri: .....I Medicinalordningar av år 1688 nämns för första gången provinsialläkare, som mot viss taxa hade att meddela sjukvård till invånarna inom ett visst område. Där finns även förbud mot kvacksalvare med olika beteckningar, dels för den skada deras kurer plägar förorsaka och dels för det intrång som skedde i läkarnas yrkesutövning. /min kurs/.
Collegium medicorum upplöstes 1813 och ersattes av Sundhetscollegium (Kongl Sundhetskollegiet), som hade överinseendet och styrelsen över sundhetstillståndet, läkarvården och sjukskötseln i landet. 1878 ombildades Sundhetscollegium till Medicinalstyrelsen som 1968 övergick i Socialstyrelsen. För mer information kring dessa organisationers historia kan jag hänvisa till www.sos.se/sos/omsos/historik.htm
Anders, när din mm ff m 1853 häktades och införpassades för kvacksalveri, var alltså Sundhetscollegium tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården. Kanske kan du genom handlingar därifrån få mer information? I Pont?ns bok (som ju i första hand handlar om prästerlig läkekonst), finns i källförteckningen bl a angivet handlingar från Sundhetskollegium; kollegiets dokument finns enligt källförteckningen förvarade på Riksarkivet.
Med tanke på att det idag är internationella kvinnodagen kan det nog passa att påminna om att bland de som benämndes kvacksalvare förr fanns inte bara klåpare och bedragare, utan också många skickliga och hedervärda, men inte formellt behöriga yrkesutövare, s k kloka gummor (och ibland gubbar). Ett exempel har jag hittat i Svenska folket genom tiderna (del X, s 174):En intressant typ bland dylika empiriker från senare delen av 1800-talet var Elna Hansson, den s k Lundakvinnan (så benämnd efter födelsestaden), som till sin död 1891 hade sin verksamhet i Malmö. Om henne lämnar hennes dotterdotter, med lic Hedda Andersson följande uppgifter: Hon var av naturen mycket skicklig och duglig i botandet av benbrott och ledåkommor och tillhörde femte generationen som sysslat med sådant. Försökte ta fältskärsexamen för att slippa kallas kvacksalvare , men det gick ej på grund av bristande skolunderbyggnad; autodidakt i alla avseenden, lärde hon sig skriva och sy. Hon utförde ett hederligt och ärligt arbete, hade klinik i sitt hus i Malmö under många år och söktes av patienter från Sverige, Norge och Danmark. Patientantalet uppgick ofta till 30 ? 40 per dag. Någon rikedom skördade hon ej av detta sitt arbete, ty hon var god och hjälpsam och vid hennes död fanns ej så mycket pengar att det räckte till hennes begravning. Professor C J Ask i Lund, som ej just var god på henne, därför att hon var \kvacksalvare?, yttrade under en rond på lasarettet, då vi stodo inför ett benbrott:\Jag har aldrig sett en icke läkare behandla benbrott så skickligt som gumman Mormor i Malmö - hade hon lika stor vetenskaplig bildning, som hon hade dexteritet, vore hon enastående\. Vid mitten av 1870-talet blev hon stämd inför rätta av ett par Malmöläkare, men då sattes igång en petition till konungen med tusentals namnunderskrifter av personer ur alla klasser; hon frikändes och fick utöva sin verksamhet under sitt återstående liv.
Det kan tilläggas att Elna Hanssons dotterdotter Hedda Andersson skrevs in 1880 vid Lunds universitet som dess första kvinnliga student och hon blev Lunds första och Sveriges andra kvinnliga läkare.
Beträffande fältskärsexamen som nämns ovan, kan sägas att en fältskär (ursprunglingen barberare, bardskärare) var en militär titel på de som utgjorde krigsmaktens sjukvårdspersonal. Under åren 1861-1896 var fältskär en officiell beteckning på en yrkeskategori som genomgått fältskärsexamen (möjligt för kvinnor från 1891). Fältskären utförde mindre ingrepp,som t ex åderlåtning, koppning, liktornsbehandling, behandling med blodiglar m m. Fältskärsexamen avskaffades 1896.
Mvh
Björn

2001-03-09, 10:18
Svar #3

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Tack för mycket intressant information. Jo, jag hoppas att min anmoder är en klok gumma och inte en bedragerska!

2004-08-08, 14:51
Svar #4

Utloggad Mona Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 32
  • Senast inloggad: 2012-04-14, 12:01
    • Visa profil
Hej!
Har just börjat forska och söker information om min mormors mor, Emilia född Flinta. Verksam i Pjätteryd som s.k klok gumma  ca 1850, även känd för att vara medial.( Maken snickare eller skomakare?)
Flera barn bl a dotter Ruth f 1893, gift med Bror Andersson.
Tacksam för varje ledtråd!
 
Mona Andersson

2004-08-08, 17:16
Svar #5

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Mona,
kan detta vara rätt familj?
 
Rut Ester Linnea född 1893-06-05 i Pjätteryd.
Sjätte barnet till sockenhjonet Emilia Kristina Andreasdotter Flinta, 41 år. Fader okänd.  
(Källa: KGF-skivan)
 
'Folkräkningen' år 1890:
 
Hemförsamling: Pjätteryd
Hemort: Vid socknens slut
Kringstrykande Emilia Kristina Andreasdotter f. 1851 i Hamneda
Oä son Karl Fabian Borgman f. 1873 i Arby, Kalmar län. Tjänar, vistas å annat ställe.
Oä son Alfrid Adrian Borgman f. 1877 i Hamneda. Utackorderad.
Oä son Abraham Leander Borgman f. 1878-12-18 i Osnaköp, Pjätteryd. Utackorderad. (Barn nr 4 enligt KGF.)
Oä son Ernst Albert Jonasson f. 1885-02-10 i Pjätteryd. Utackorderad.
 
I de fall närmare födelsedata angetts är de hämtade från KGF-skivan. Tyvärr saknas där födda i Hamneda före 1860 och 1876-77.
Hälsar vänligen
Maud

2008-01-23, 22:19
Svar #6

Utloggad Helene Assarsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2023-06-23, 21:59
    • Visa profil
Hej!
Har någon hört talas om en så kallad klok gubbe i Bräkne Hoby eller trakterna däromkring. Det bör vara omkring tiden 1850,-60 -70. Min farfar har berättat att hans far var en sådan.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna