Krögare

[Victor Alin]

Hur var det att vara krögare under första halvan av 1600-talet? hur är detta yrke i jämförelse med med att vara gästgivare?
 
Går det säga ngt om hur vanligt det var med gästgivare och krögare? X antal i en normal  by eller X antal på X personer.
 
Tack

[Maud Svensson]

Hej Victor, jag är ingen expert på detta område men har försökt kolla upp saken i den litteratur jag har hemma.  
Till att börja med är det ju stor skillnad mellan krögare och gästgivare:
 
Gästgiveri (enligt NE): ursprungligen en lokal vid allmän landsväg i stad eller på landet, där enligt myndigheternas anvisning hus- och stallrum, servering samt skjuts tillhandahölls resande mot fastställd taxa. Att organisera härbärgering och skjuts av resande har alltid setts som ett statligt ansvar. Många förordningar har utfärdats, den första 1442; ordnat gästgiveri tillkom dock först 1649. Gästgivare skulle finnas på varannan mil. Skyldigheten kunde till en början gå på tur bland bönderna men blev snart en yrkesmässig gärning. Gästgivare antogs av magistrat resp. länsstyrelse. De åtnjöt vissa friheter gällande t.ex. utskylder och rätt att utskänka brännvin. Gästgiveriet skulle också tillhandahålla skjutsning med hjälp av traktens bönder (se skjutsväsen). Senare åtog sig ofta gästgivaren detta själv. Gästgiveriorganisationen kvarlevde till 1933, då skjutsstadgan upphävdes. År 1855, vid järnvägsepokens början, fanns 1473 gästgiverier i landet.
 
Vad gäller krogar/krögare har jag inte hittat någon beskrivning av deras verksamhet i uppslagsböckerna, utan får försöka redogöra för vad jag tidigare inhämtat från diverse källor och alltså tror mig veta (förhoppningsvis finns någon som kan rätta mig om jag har fel).  
 
En krog var ofta en lokal av mycket enkelt slag och helt enkelt ett utskänkningsställe av brännvin och öl. Matservering förekom men kunde vara i form av enkelt ”tilltugg” - en sillbit till exempel. Jag tror inte att det i början av 1600-talet var förenat med några större formaliteter att öppna krog. Den första rusdrycksförordningen (som inskränkte brännvinsutskänkningen) gavs ut 1622 och den första lagen om accis (skatt på försäljning/tillverkning) kom 1638 (källa NE).  
 
Krogtätheten var med all sannolikhet mycket stor vid denna tid. Den äldsta dokumentation jag i skrivande stund hittar är Tabellverket på nätet (www.ddb.umu.se/tabellverk) år 1749. Några exempel: Norrköping med en befolkning på 5862 personer hade detta år 37 krogar, Uppsala domkyrkoförsamling med 2826 invånare hade hela 61 krogar och de 857 invånarna (varav 473 var över 20 år) i lilla Tuna bergslags församling i Sörmland hade två krogar att välja på.  
 
Mvh/Maud

[Victor Alin]

Tack!
 
jag tror att man som gästgivare också kunde ansvara för postgången..
 
mvh

[Anna- Lisa Göransson]

Hur länge har man använt yrkesbeteckningen ”krögare”.
Anna-Lisa

[Olle Elm]

Hej Anna-Lisa Göransson,
Om Du går in i SAOB och slår på ordet krögare och krog, visar det sig att dessa ord finns i det fornnordiska språket;
 
1) fsv. kröghare; jfr ä. d. kr?ger; av mnt. kroger, kruger, nt. kröger, till mnt. krek (se KROG); jfr fsv. kroghare
 
2) fsv. krogher, sv. dial. kro(g), kru, liksom ä. d. krog (varav d. kro) av mnt. kröch (gen. krŏges), kr?ch, motsv. t. krug, möjl. samma ord som t. krug, krus (av fht. kruog) i vilket fall benämningen härleder sig därav att krus användts ss. skyttar på krogarna
 
Det bör alltså vara mycket gammalt. Är osäker på hur man skall tyda mnt t ex, men hoppas hänvisningen ändå ger en bild. (Beklagar att det blir en del undrliga tecken i kopian...)
Vänligen,
Olle Elm

[Anna- Lisa Göransson]

Olle Elm!
TACK för ditt svar. Skall kolla på biblioteket i morgon.
Anna-Lisa

[Ylva Silverbern]

Antar att det avsåg en person som drev/ägde en krog Krävdes det speciella tillstånd? Hurdan social status hade en krögare?
 
MVH
Ylva

[Walter Haury]

Hej igen, Maud!
 
Jag har här en artelleriekonstapel som tre månader senare i samma försammling och på samma ställe betecknas för krögare. Några år senare var han fortfarande (eller igen) soldat. Fick och kunde en soldat (med sin hustrus hjälp förstås) utöva en krögares verksamhet brevid sina förpliktelser som soldat?
 
Med hälsningar från Tyskland
 
Walter

[Moderator Yrken]

Tre parallella diskussioner om yrket Krögare har idag slagits ihop, inläggen har sorterats kronologiskt och två kommenterande inlägg har raderats.