Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2006

[barbro]

Har alltid hört att en av mina förfäder på mammas sida var kofferdikapten, i ostindiska kompaniet.
Vad innebar det? VId vilken tid kan det ha varit, jag söker efter vem det kan ha gällt. Har namn och vilka år de lvde men inte yrken på alla.

[Patrik Andersson]

Hej Barbro!
 
En kofferdikapten var en kapten som arbetade på ett handelsfartyg i ex. Ostindiska kompaniet.
 
Ordet kofferdi kommer av det holländska ordet
koopvardij i betydelsen köpfärd.
 
Ostindiska kompaniet verkade under tiden 1731-1814.  
 
Källa: Prismas främmande ord, sid 243.
       Norstedts uppslagsbok, 10:uppl.
 
Mvh Patrik

[Hans Engqvist]

Jag har en Coopvaerdiekapten i släkten och förstå att han seglade på Kap Verde-öarna, utanför afrikas västkust. Men varför reste man dit?

[Anders Berg]

Jag tror du missuppfattat ordet. Se förklaring under Kofferdikapten ovan..

[Wulfila Enkler]

Hans, jag tror inte att du har missuppfattat ordet Coopvaerdiekapten. Jag har själv en coopvaerdiekarl i mina blekingska anor född i mitten på 1700-talet och det har jag tolkat så att han var sjöman på ett handelsfartyg, alltså inte i flottan. Att ordet har samma ursprung som kofferdikapten från holländskan betvivlar jag ju  inte. Men varför din kapten seglade på Kap Verde är förstås en anna fråga.

[Anders Berg]

Jag antog att Hans kopplade coopvaerdie till Kap Verde, som onekligen låter likartat men inte har med varandra att göra. Ber om ursäkt om jag missförstod dig, Hans!

[Hans Engqvist]

Jag har inget bekräftat att min ana reste till Kap Verde, utan jag har helt kopplat ihop ordet att Coopveardie med dessa öar. Men det kanske var helt galet....

[Claes Bernes]

Ett litet förtydligande apropå Wulfilas inlägg: En kofferdikapten var mycket riktigt en kapten på ett handelsfartyg. Uttrycket kofferdikarl (egentligen kofferdibåtsman) är knepigare: I det fallet handlar det faktiskt om manskap enrollerade i örlogsflottan. Ofta hade de inlett sin sjömansbana i handelsflottan (därav namnet), men många av dem hade börjat som skeppsgossar i flottan utan att någonsin sätta foten på ett handelsfartyg. Kofferdikarlarnas arbete ombord på örlogsfartygen bedrevs huvudsakligen till väders uppe i riggen - från de vanliga båtsmännens släparbete var de befriade.
 
För eftervärlden har ordet kofferdikarl ofta vållat förvirring och missförstånd. På det nya marinmuseet i Karlskrona finns exempelvis en plansch över besättningen på ett större linjeskepp, där fartygets kofferdikarlar återges som välmående och välklädda borgare, fjärran från varje tanke på att klänga omkring uppe i riggen. Tydligen är det någon som har tolkat kofferdikarl som handelsman.  
 
Det kan också nämnas att örlogsflottan på sin tid använde benämningen kofferdimatroser för rent civila sjömän för att skilja dem från de egna kofferdikarlarna (kofferdibåtsmännen).

[lill]

Hej!
 
Är det någon som känner till kofferdikapten
Andreas Bolin Släp Särö.
 
Vänligen!
Lill

[Elisabeth Thorsell]

Lill, när du frågar, är det mycket bättre om du ger litet data om dina gubbar, det kan ju finnas fler med samma namn. Och sen ska du skriva ut ditt eget namn också, läs reglerna för Anbytarforum.

[Mats Hallerby]

Ytterligare en variant på detta är Coopvaerdi styrman som jag påträffat. Denne bör ju rimligen vara sysselsatt i handelsflottan (vilket min ana bevisligen var på 1750-60-talet), men helt säker kanske man ändå inte kan vara, enligt Claes inlägg ovan?

[Stefan E Sundbäck]

Hej!
För att blanda om korten riktigt, står det om en av mina släktingar att han var coopvardihandelsman i Torneå stad, vilket jag helt enkelt har tolkat på det sättet att han var en handelsman, som hade ett/flera skepp för att frakta varor mellan Stockholm och Torneå (bottniska handelstvånget). Noteringen om den besynnerliga titeln kommer från 1770-talet.
 
M v h, Stefan

[Claes Bernes]

Hej Mats,
 
En kofferdistyrman var utan tvivel sysselsatt i handelsflottan. Styrmän fanns även i örlogsflottan, men där hade de titlar som flagg-, över-, medel-, under- eller lärstyrman. I krigstid var det dock inte ovanligt att civila skeppare och styrmän tillfälligt hyrdes in som underofficerare på örlogsfartyg.

[Lena Thelin]

Hej,
 
Undrar vad en coopverdiekapten är för slags uppgifter?
 
Finns det register över dessa någonstans eller någon som forskar i detta ämne?
 
En ana till mig står som Coopverdiekapten när han gifter sig och får barn i Kalmar i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
 
När jag har gått igenom vigsel- och födelseboken för Kalmar sfs ser jag att många är coopverdiekaptener eller coopverdiesjömän.
 
mvh
Lena

[Rune Edström (Rune)]

Hej Lena
För ett tag sen lärde jag mej att coopverdie handlade om handelssjöfart. Så din kapten var kapten på ett handelsfartyg. Nån som vet bättre, får gärna rätta mej om det är fel.
mvh
rune

[John Sidén]

Hej Lena!
Rune har alldeles rätt. Coopverdiekapten betyder just kapten på ett handelsfartyg. Min mm fm f var sådan kapten i Kalmar och står med i förteckningen över borgare där. Måhända kan även din coopverdiekapten stå med där. Förteckningen över borgare i Kalmar finns i Landsarkivet i Vadstena.  
Med vänlig hälsning och önskan om ett gott slut på år 2000 och ett gott nytt år 2001
John

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Hej Lena!
 
Detta ord har redan tidigare varit uppe till diskussion i Anbytarforum. Gå till nedanstående adresser så hittar du de äldre diskussionerna:
 
 http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/3839.html?976125975
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/5298.html?946246638
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/6435.html?970853876

[Lena Thelin]

Hej,
 
Ursäkta en okunnig, hade kanske inte kontrollerat via sök så mycket ser det ut som.
 
John, har du vägarna förbi Vadstena någon gång kanske du kan titta.
 
ett gott slut på dig själv
 
mvh
Lena

[Michael Wilson]

Jag har en fråga om kofferdikaptener och sjömän. Främst under 1700-talet. Var det så att man bytte efternamn likt kronobåtsmän och soldater då man gick på sjön? Jag har en person i min släkt som bytte namn, troligtvis i 20-års åldern. Från Jonsson till Hultenius. Det finns flera samtida och tidigare som gjort samma sak. Alla från bygden, och alla var sjömän som unga. Dock är dessa inte släkt med varandra. Det skulle kunna vara byn Hult som ligger bakom namnet. Denna by låg nästgårds samtliga personers hemby. Ärvde man namn på detta sätt då, pss som soldater t.ex.
Eller kunde det vara så att man tog sig det namnet eftersom tidigare generationer gjort så?
Har någon någon synpunkt på min teori?
 
/Micke Wilson

[Eva Ström]

Kofferdikaptener var ofta även andelsskeppare, och under den här tiden krävde staten att den som idkade sjöfart skulle vara borgare i en stad. Huruvida det var ett krav för den som enbart var kofferdikapten vet jag inte riktigt, men det var i alla fall mycket vanligt att även de var borgare. Man kunde välja att bli borgare i en näraliggande eller längre bort liggande stad, utan att för den skull bo där. Jag har hittat kofferdikaptener från Onsala på västkusten som var borgare i både Stockholm och Helsingfors (som ju var svenskt då), och när de inte var på sjön så bodde de hemma i Onsala.
 
Det jag vill komma till är att i samband med burskapet så tog mina kaptener och skeppare ofta ett släktnamn som de använde i stället för eller tillsammans med det gamla fadersnamnet/patronymikonet. Oftast kan man härleda släktnamnet från gårdsnamnet, eller möjligen bynamnet. Att säga att de bytte namn är kanske att ta i, men de kompletterade det traditionella patronymikonet med ett släktnamn.
 
Under tidigt 1700-tal spred sig bruket med familjenamn/släktnamn raskt i trakten och då säkert också till sjömännen. Det blev helt enkelt inne att lägga sig till med ett släktnamn, kan man ana. Vissa familjer gör vid den här tiden om sitt (mannens) patronymikon till släktnamn i stället för att konstruera ett släktnamn.
 
Släktnamnet var inte enbart begränsat till familjen, utan även drängar och hälftenbrukare som bodde på gården kunde lägga sig till med samma släktnamn, och det gick sedan i arv till även deras barn och barnbarn osv. Man kan alltså inte vara säker på att man är släkt med alla med samma namn från socknen.
 
Jag vet inte vilken del av Sverige dina kaptener och sjömän bodde i, men i norra Halland var detta fallet, och man kan ju kanske föreställa sig att det var likadant på de flesta sjöfartsorter längs kusten, eftersom man hade kontakt med varandra.

[Eva Ström]

En liten komplettering: en borgare som inte bodde i staden kallades genantborgare (person som avlade genant, en slags avgift) eller kontingentborgare.

[Håkan Nihlman]

Svar till Hans Engqvist!
 
Du undrade varför man seglade till Cap Verde-öarna.
Dessa öar var förr i tiden (då talar jag om mer än
100 år tillbaka) stora exportörer av havssalt, en vara som jag tror fortfarande exporteras därifrån men har minskat i ekonomisk betydelse för detta örike.
 
Hälsningar Håkan Nihlman

[Håkan Nihlman]

Svar till Barbro!
 
Ostindiska Compagniet var verksamt med Göteborg som bas åren 1732 - 1804, då handelsskepp skickades till Canton (i Kina). Den sista expeditionen återkom till Göteborg år 1806.
 
Hälsningar Håkan Nihlman

[Linda Sandström]

Finns det någon som känner till coopvaerdiekapten Adolf Ahlbom (född 1779)? Han var verksam någonstans kring Njutånger i Hälsingland.
 
Hälsningar/ Linda Sandström

[Calle Olsson]

Jag har två Cofferdicaptener i mina anor. Dels Hindiric Larsson Colleback f 1669 och dels hans son Lorenz Hindricsson Colleback f 1708 gift med Ambor Hising f 1711.
 
Vad är då en Cofferdicapten?
 
Dessa båda herrar var sannolikt bosatta i trakterna kring Torslanda, Göteborg. Då jag vet att gården de bodde på, av den återstår endast boningshuset idag och resten försvann när man anlade Torslanda flygplats eller torslandaverken (är osäker på vilket det var)och gården har funnits i familjens äga sedan tidigt 1600-tal och förmodligen ännu längre.

[Lars-Erik Gustavsson]

Cofferdikapten = kapten på handelsfartyg.
Se denna diskussion: Kofferdikapten (Coopvaerdiekapten)

[Calle Olsson]

Hej och tack för svar, och som jag har letat här  
och inte hittat. Åsså har det funnits mitt  
framför ögonen hela tiden. Lustigt.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
Någonstans har jag för mig att namnet Coopverdiekapten, hade man bara rätt att kalla sig om man rundat Kap Horn.
 
Vet någon om detta stämmer?
 
Hälsn. Eivor

[Anders Berg]

Det låter som en konstruktion av någon som inte vetat att coopverdie kommer av det holländska ordet för köpfärd (se Patrik Anderssons inlägg 1999), utan trott att det betyder ungefär Kapfararkapten. Ungefär samma missförstånd alltså som med Kap Verdeöarna.

[Georg Nordstrand]

Idag skulle det heta kapten i handelsflottan.

[Kaj Andersson]

Och runt 1850-70 var man Kofferdikapten eller Kapten av 1:a klassen.
 
ref: Sjöfartsmus?et i Göteborg.
 
/Kaj A.

[Henrik Åhnberg]

En fråga angående kofferdikaptener eller sjömän överhuvudtaget för den delen. Vad för sorts utbildning kan ha krävts för att bli kapten? Jag har nämligen en farfarsmorfarsfar, Olof Löfgren född 1803 27/3 på kyrkovallen i Grundsunda, död 1865 1/4 i Mo, nordmaling som är född oäkta och modern Christina Margareta Sundström (Strandfiskaredotter) verkar ha vägrat yppa faderns namn. Dock så går Olof iväg och blir kofferdikapten och när han slår sig till ro så köper han gård, mark och boskap i Mo, Nordmaling. När Christina Margareta dör står hon omskriven som mademoiselle. Alltså modern får en fin titel och Olof en bra utbildning. hur kommer det sig? Även värt att skriva kanske är väl att under en period så bor Olof hos sin morbroder Contingenthandlare Hans Fredrik Sundström (Även han oäkta son till en viss Leonardt Rosenkvist, Stockholm). Vi tror att han flyttar dit 1810 i samband med att Hans Fredrik gifter sig.
 
Olof reser också till Stockholm under sina ungdomsår minst en gång (Svårt att utläsa exakt vilket/vilka årtal han är i Stockholm) och jag misstänker att han får sin utbildning i samband med detta därav undrar jag vilken utbildning som igentligen krävdes?.
 
Tackar på förhand.
 
Henrik Åhnberg

[Ingela Martenius]

Henrik,
 
Nja, det var ju inte direkt fråga om 3-4 års utbildning på universitet som nu ...
 
Oftast var pojkarna lärlingar hos rederierna som tog emot pojkarna mot betalning och höll skola med dem. På större fartyg (dvs mer välordnad, regelrätt utbildning) fick de lära praktiskt sjömansarbete, de fick navigationsutbildning av något av sjöbefälen och vanlig skolning av prästen ombord.
 
De kunde också börja som matroser och sedan arbeta sig upp, men det var nog mindre vanligt - de måste vid något tillfälle lära sig navigation och det var inte något man var villig att lära ut till en vanlig matros (sjömännen ansågs benägna att göra myteri om de kunde navigera vart de ville efter att ha tagit över skeppet). De som lyckades med att ta klivet från matros till befäl stannade nog oftast vid mindre fartyg, kustsjöfart kanske.
 
Men för att bli kofferdikapten har Du alldeles rätt i att någon måste ha betalat för Olof att bli lärling på ett större fartyg. Så mycket skolgång i land var det däremot inte tal om (även om pojken givetvis förväntades ha gått igenom småskola och folkskola och därmed kunna läsa, skriva och räkna åtminstone - han skulle som sagt tillägna sig navigationskunskaper). Stockholmsvistelsen bör därför nog tolkas som så att Olofs hemvist överfördes t ex till morbrodern som såg till att han sattes i lära och då egentligen tillbringade sin tid till sjöss.
Olof bör ha blivit sjöbefälselev senast efter sin konfirmation (dvs vid 15 års ålder) men troligen  några år tidigare.
 
Om det var Olofs far eller morbror som betalade är ju svårt att säga idag ...
 
Ingela

[Henrik Åhnberg]

Tackar Ingela. Mycket intressant läsning.
 
Han står angiven som Styrman i sjömansrullorna (Härnösand) 1834 21/6, 1835 25/6, 1836 30/7 och efter det så avlägger han borgareed i Härnösand den 4/8 1836 och i samband med det så påmönstrar han skonerten Amor för sin första resa som skeppare och redare.  
 
1834 är alltså de tidigaste resorna där vi har funnit honom men då är han 31 år gammal alltså borde han kanske finnas med även i Stockholm sjömanshus som lärling el. dyl.? Mycket intressant.

[Ingela Martenius]

Hmm. Jag vet faktiskt inte om Sjömanshusen hade något intresse av lärlingarna, de var ju inte sjömän dvs de hade inte tagit hyra. Tvärtom betalade de ju för nöjet ...  
Men det är ju sent att bli styrman först vid 31 år, det borde han ha stått som bra mycket tidigare - kanske då i Stockholm?
 
Ingela

[Henrik Åhnberg]

Ursäkta det sena svaret.
 
Tack så mycket Ingela. Nu har vi lite teorier att arbeta efter så vi får se vad det kan ge.

[Bengt Kålax]

Finns det nån som vet vad en Copv?rdieskeppare är. Jag har hans dotter inskriven. Följer upp en gammal släktutredning där detta märkliga yrke finns antecknat. Har försökt forska i gamla ordböcker osv. Inte ens Mr. Internet käner till detta yrke eller fartygstyp eller vad det nu är fråga om.

[Calle Lindström]

Bengt, finns på forumet under yrken - Kofferdikapten.
Vänligen,
Calle

[Dick Wåhlin]

Svaret finner du på annat ställe inom Anbytarforum. Gå in enligt följande:
 
Anbytarforum: Ämnen: Yrken: Yrken J-L: Kofferdikapten (Coopvaerdiekapten)
 
Bästa Hälsningar
 
Dick Wåhlin

[Bengt Kålax]

Tusen tack för upplysningen.
 
 Undrar om Hans Engqvist ev. forskar i samma släkt som jag, dvs. Clemetsö släkten från Vasa-trakten?

[Hans Engqvist]

Hej Bengt
 
Har inte forskat så mycket på Finlandsdelen (som tillhör min frus gren egentligen). Där är det Backholm i Sundom, Vasa som gäller. Fruns farfars mor Sofia Isaksdotter Backholm, född 11 november 1844 kon därifrån.

[Göran Johnson]

Hej Hans
Uttrycket Kofferdikapten finns ju som nämnts utrett på annan plats. Även jag har anor från Sundom, Sundvik från Sundom, om jag minns rätt Östergård nr 5 i Yttersundom. Det finns en bok i flera delar som utförligt redovisar Sundoms historia inkl en del släkter.
Göran

[Lars Kihlborg]

Jag har en anfader, Christian Wahlgren, f. 1795 i Lund, där han också bodde enl. hfl, så när som på åren 1815-1821 då han tycks saknas där. Han står som 'kofferdi capitaine' för det mesta, men tycks ha sadlat om och ett tag varit 'trakteur', dvs gästgivare. För att bli titulerad kofferdikapten måste han väl ha haft en viss utbildning, bl a varit till sjöss. Han finns dock inte (enl. Landsarkivet i Lund) inskriven vid sjömanhuset i Malmö 1804-1829, vilket väl vore det naturliga för en person i Lund. Hur blev man kofferdikapten före 1841 (då navigationsskolorna inrättades)? Det verkar långsökt att tro att han utbildat sig i Stockholm eller Göteborg. Kunde man gå en militär väg, t ex i Karlskrona?

[Ann Hansson]

Corpsaerdie Capitainen David Strömberg och hans hustru Greta Maria Larsdotter fick 1824 en son som föddes i Kalmar stadsförsamling.
 
Vad sysslade Corpsaerdie Capitainen med?
 
Ann