Äldre inlägg (arkiv) till 16 januari, 2007

[Birgitta Nygren]

Hej  
Jag har funnit en bild och på baksidan står det Sista rallarna på Inlandsbanan januari 1938
Det är min morfar som står längst till vänster, men vilka är dom andra 2? Hoppas att någon känner igen dom.

[Birgitta Nygren]

Hej igen
jag gör ett nytt försök med bilden

[Stig Johansson]

Hej!
 
Min farfars bror - Gustaf Adolf Gunn (släkten  
behandlas på annat ställe i Anbytarforum) - lär  
ha  
varit rallare. Han var från Sundsjö i Jämtland  
och flyttade sedan till Haverö i samma  
landskap.  
Vad jag vet är att nutida släktingar har hört att  
han arbetade med bygget av Inlandsbanan.  
Hur gör  
man om man vill försöka hitta belägg? Vad  
jag har  
tänkt på är församlingsboken från Sundsjö.  
Jag  
har beställt kort från SVAR. Har någon något  
annat tips? Kanske någon rent av känner till  
något om Gunn? Mycket tacksam för hjälp.  
Stig

[Olle Elm]

Vad som möjligen inte är nämnt ännu i diskussionen, är vad som står i hemkommunens kyrkoböcker när våra rallare ger sig iväg. (Nu blir detta prel uppgifter då forskningen är gjord på 70-talet och  anteckningarna därefter.  ex vis inga källhänvisningar. suck!)
Min farfars far Karl Peter Palm (1842-1930) var ute flera gånger som rallare. 1864 till stambanan, 1865-06 till stambanan, 1866 flyttningsangivelse vid två tillfällen till stambanan. Det står alltså troligen till stambanan.
Ännu mer intressant tycker jag anteckningen är som gäller hans far Nils Magnus Palm (1803-1884). 1874, vid 71 års ålder, tar gratialisten Nils M. Palm ut flyttningsbetyd till Järnvägen.
Anteckningarna finns i Viredas böcker, som jag nu inte har tillgång till, men skall kolla upp.
Vad står det på era rallare när de flyttar?
Vänligen,
Olle Elm
PS. Torbjörn Normans uppgifter 6 april 2000 ovan gör ju att man nästan kan gissa var Karl Peter arbetade någonstans, eller?. DS

[Marlene Brännström]

Rallare är ett mytomspunnet yrke, många var dom män som slet ont, vill man läsa om några av dessa kraftkarlar vill jag rekomendera: Porjus - pionjärverket i ödemarken. Av Nils Forsgren. Som ges ut av Porjus arkivkommit? och vattenfall. Där beskrivs till en viss del byggnationen av järnvägen mellan Gällivare och Porjus. Samt uppbyggnaden av kraftstationen. Alltså både järnvägsrallare och vattenrallare...
 
Man byggde både järnväg och kraftstation samtidigt, man var allstå tvungen att i början lösa transportproblemen med manskraft.  Och här kan man verkligen prata om kraftkarlar som bar bördor på sina ryggar upp till 70 kg! Det på sträcka av 54 km, över en delvis spångad led, över myrar och vildmark. Betalningen för mödan var 50 öre per kilo. På detta sätt fraktade man mat, verktyg och byggmatrial. Denna mödosamma vandringen tog ett dygn.
En av dom första som avlade denna sträcka var Bror Gudmundsson den 25 juni 1910.
Eller också kunde man ta en annan transportled på drygt 8 mil, men den underlättade trots att den innebar längre färdväg, då man delvis kunde  
använda båtar och hästar.  
Denna sträcka tog tre dygn att avlägga, frakten på 16 ton betstod bl a av delar till ett sågverk.
När myrarna frusit lades rälsen ut direkt på marken. När underlaget inte bar för loket, så löste man transportproblemen med trallor. Som sköts framåt med manskraft.
1911 bar inte myrarna rälsen längre, de drygt 800 innevånarna i Porjus blev mer eller mindre isolerade från omvärlden. I juli samma år kunde dock Porjus samhälle andas ut när en fullt fungrande och bärande banvall nådde dom.
Dom första vattenrallarna kom till Porjus sommaren 1910, som då endast bestod av en mangårdsbyggnad på två rum och kök, en mindre byggnad - gamla stugan,  en ladugård samt några härbren.
På andra sidan av Porjusbäcken bodde Erik Olsson, även kallad Porjusgubben. Han hade nyligen börjat bygga och tänkte dra nytta av den bygynnande trafiken.  
Porjusgubben Erik Abraham Olsson Rim 1844-1920, blev med tiden en omtalad och berömd person, sedan han sålt en del av sin mark till vatten fall fick han också namnet Porjuskungen.
Allt som allt bestod befolkningen av åtta personer. Uppdelade i två hus.  
Vattenfall tog in i nybygget och använde detta som kontor, mäss och bostad. På natten kunde man inte förflytta sig utan att trampa på sovande människor på golvet.
Rallarna timmrade eftersom upp enkla kojor, i en sluttning som på så vis bildade fjärde vägg, golvet trampades till av jord. Eldstaden placerade man mitt på golvet eller längs en vägg. Skorstenen bestod av ett enkelt hål i taket. En rallare berättar i boken hur hans hår en morgon frusit fast i väggen.
Men det var inte bara kylan som försvårde vardagen i kojorna härjade ohyran fritt, vilket inte var konstigt när tolv män delade på 16 kvm. Man sov på lavar i två våningar. Här torkade man även sina kläder, skötte den personliga hygienen samt lagade mat. I bland tog man dit en kvinnlig vän, även om detta ansågs okamratligt. Ohyran bekämpades med traditionell bekämpning- sabbadillättika och d.y.l. Men en del mer vågade lade en dynamitpatron under kudden!
 
Som avslutning vill jag också rekomendera: Lappmarkens Ballader av Nils Hennix. Här beskrivs rallarnas liv och vardag i sång, fakta och kortare berättelser.

[Barbro Risshall]

Hej rallarvänner
Min ff f, Johan Albert Hjelm 18560701 i Sala, arbetade troligen som rallare. Han kom till Jukkasjärvi 1899 och bosatte sej i Wassijaure. Han kom från gruvarbete i Sala och diverse arbeten i Stockholm. Hur kan jag få veta var han bodde? Med vad han arbetade? Jag vet att han fick en dotter, Laila; däruppe. Någon gång 1900-1910 flyttade familjen till Västerås. Kan någon ge mej tips om hur jag går vidare.

[Jöran Johansson]

Enligt utflyttningslängden för Jukkasjärvi församling 1895-1913, BIa:2, s. 46, flyttade den 25 februari 1903 arbetaren Johan Albert Hjelm med familj, sammanlagt 3 av vardera könet, från Vassijaure, s. 487 i Församlingsboken, till Svedvi församling, Västerås län.
 
Samtidigt flyttade vuxna barnen arbetaredottern Edit Elisabet Hjelm, f. 1883-07-19 och hennes dotter samt arbetaren Edvin Waldemar Hjelm, f. 1885-12-11 från resp. till samma platser som familjen i övrigt.  
 
Enligt Sveriges befolkning 1890 hade Johan Albert och hans hustru Kristina Vilhelmina Johansson de två ovan namngivna barnen samt  
Fritz Albert Isidor, f. 1878  
Anton Wallentin, f. 1881
Karl Elis, f. 1890.
 
Det tillkom barn efter 1890, Laila har du nämnt, så exakt vilka som ingick i flyttningen måste man gå till församlingsboken för att få veta.  
 
Kanske har Fritz Albert Isidor stannat kvar i Vassijaure, eller också har han flyttat och återvänt dit senare, ty den 29 maj 1906 flyttar han från Vassijaure, s. 487 i FB, till Västerås. Står som arbetare.
 
Lite ev. kuriosa i sammanhanget:
Laila som du säger föddes däruppe, hade ett mycket ovanligt förnamn. 1890 fanns det bara 9 Laila + 10 Lajla i hela Sverige. Då malmbanan byggdes mellan Kiruna och Narvik, genom helt obanade och obebyggda trakter, var transporterna ett stort problem. För att åtminsone några månader om året undvika körning med hästforor längs den långa sjön Torneträsk användes först rodd- och segelbåtar, men till sommarsäsongen 1900 byggdes vid Tornehamn en kraftig, 16 m lång motorbåt som sedan tjänstgjorde tills banan var färdig 1903. Den båten hette Laila uppkallad efter arbetschefens dotter. Om det finns någon koppling mellan denna/dessa Laila och Hjelms dotter kan man ju bara spekulera i, men det kan ju vara värt att fundera över.
 
Hälsningar
 
Jöran Johansson
012020122(snabel-a)telia.com

[Barbro Risshall]

Tack Jöran!
Vilket jobb Du lagt ner. Dom blev alltså inte kvar i Vassijaure särskilt länge. Anton Vallentin,min ff, var inte med dit upp. Men Johan Albert var nog en orolig själ för han flyttar jämt och ständigt. Efter Västerås och makans död, flyttar han till Sigtuna och där har jag fastnat. Det har varit ett otroligt sökande efter honom, men än har jag inte fått veta var/när han dog. Intressant läsning om Laila. Det ska jag försöka leta mer efter senare. Tack än en gång.

[Silje-Marie Henriksen]

Hei!
Jeg er fra Vestfold i Norge og leter bakover etter min slekt. Om min farfars farfar vet vi lite. Det vi vet, er at han het Magnus Henrikson eller Henriksson. Han var fra Värmland, i, eller i nærheten av Karlstad.Og var født en gang i 1847. Han kom til Norge som rallar og var gråstensmurer. Når han kom til norge vet vi ikke. Men hans første barn ble trolig født i 1875. Og hans kone var fra Kaupang i Tjølling i Vestfold.
Det kunne vært moro å finne ut mer om svensk slekt. Ikke minst for de eldste i familien som vet så lite om sin farfar. Dette har alltid vært et ønske for dem.
 
Mvh Silje-Marie

[Åsa Stenwall]

Hej
Jag undrar om någon av er vet något om en Harald Hellström som troligen var rallare på inlandsbanan eller tvärbanan och passerade Storuman omkring 1936/1937.  
Tacksam för hjälp
Åsa

[Pär Arvstrand]

Hej det är så här jag håller på att kartlägga min morfars Per Gertssons  
morbror Sven Olsson Rallare född 1858 i Gnetteryd i Blekinge, Rallare på inlandsbanan tror men han skall ha deltagit i ett upplopp 1892 i Sollefteå och fått 7 års straffarbete som en av anstiftarna han frigavs 1899 5/6. Är det någon som känner till detta och kan lämna några uppgifter om detta!  
Tacksam för svar  
Pär

[Jöran Johansson]

Om själva händelsen vet jag inte någonting mer än att den inträffade redan den 23 augusti 1886 i Sollefteå. Rälsläggaren Sven Olsson som var född den 26 oktober 1858 i Tvings socken i Blekinge, blev tidigt misstänkt för brottet, anstiften till uppror. Han höll sig dock undan ända till den 28 november 1892, då han greps i Giken i Norge och senare förpassades till länsfängelset i Härnösand, där han också kom att påbörja avtjänandet av straffet sedan han den 28 december 1892 dömts av Sollefteå häradsrätt till sju års straffarbete. Hur länge han var intagen där känner jag inte till men då han efter att ha blivit benådad frigavs den 4 november 1898 skedde det från Centralfängelset å Nya Varvet i Göteborg. Han innehade då en sparbanksbok och i kontanta medel 27 kr 80 öre av arbetspremier och 15 kr i övriga medel.
 
I efterlysningen från 1886 uppges Sven Olsson vara lång, grovt byggd och hjulbent, med mustasch och något pipskägg. Senare kompletterat med att han hade ett mycket skorrande uttal och glest hår.  
 
Då den misstänktes identitet var något oklart angiven i efterlysningen kom en annan Sven Olsson att gripas i Stockholm 1891. Denne person erkände(!) och fördes till Sollefteå för rannsakning, men då det blev klarlagt att det var fel Sven Olsson som gripits släpptes han och efterlysningen av den rätte Olsson förnyades. Det uppgavs att han tros uppehålla sig i vestra Jemtland och understundom komma fram till Hjerpens jernvägsstation med jordbruksprodukter, hvilka han för en broders räkning lärer uppköpa i Jemtländska fjällbygden.
 
Uppgifterna är tagna ur Polisunderrättelser skilda årgångar.
 
Ja, även om det här inte innehåller något konkret om själva brottet har du i vart fall fått datum för brottet, domen och frigivandet och så lite kuriosa. Alltid något att gå vidare med. Lycka till!
 
Jöran Johansson
 
012020122(snabel-a)telia.com

[Pär Arvstrand]

Hej Jöran tack för hjälpen  
 
Mvh
Pär A

[Susanne Nyström]

Hej!Rallare på inlandsbanan, snickare byggde stationshus och manskapsbyggnader en Erik Mattias Matsson född 1879 i Kyrktåsjö gift med Magdalena Kristina födelseår och efternamn är okänt tillsammans fick de fem barn, tre flickor och två pojkar..är det någon som vet nått mer skulle jag bli glad.
 
Tack på förhand
Susanne

[Siv Lundgren]

Susanne,
Det är kanske den här familjen du söker. Uppgifter finns på sv.bef.1890.
mvh Siv
 
Post 4423685
 
Mattsson, Mattias
Torpare
 
f. 1858 i Alanäs (Jämtlands län, Jämtland)
 
Måg
Gift man, far i familjen
 
Tåsjö W by
Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Födelseort i källan: AlanäsPost 4423686
 
Strömqvist, Juliana Regina
 
f. 1859 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Tåsjö W by
Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Födelseort i källan: TåsjöPost 4423688
 
Erik Mattias
 
f. 1879 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
s.
Pojke, barn i familjen
 
Tåsjö W by
Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Födelseort i källan: TåsjöPost 4423689
 
Hans
 
f. 1885 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
s.
Pojke, barn i familjen
 
Tåsjö W by
Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Födelseort i källan: TåsjöPost 4423687
 
Emanuel
 
f. 1889 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
s.
Pojke, barn i familjen
 
Tåsjö W by
Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Födelseort i källan: Tåsjö

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Min morfar Jonas Eriksson f. 1894 i Anundsjö, Ångermanland, jobbade ett tag som rallare vid Inlandsbanan. Jag har några kort där han, knappt urskiljbar, sitter med en massa andra gubbar.
 
Är det någon som har ett bra boktips,helst med många bilder, om bygget av Inlandsbanan.
 
Mvh
 
Ann-Mari Bäckman

[Sofie Lindström]

Hej Ann-Mari,
 
Min morfar (född 1897 i Tävelsås, Småland), min morfars far och min morfars morbror arbetade alla som rallare vid Inlandsbanan. Jag har också några kort på morfar och andra rallare. Jag tänkte att det kanske finns intresse att öppna en speciell foto diskussion där alla som har bilder på rallare kan redovisa sina foton. Kanske kan vi med gemensamma ansträngningar identifiera några av gubbarna?
 
Något boktips har jag inte, men det finns en bra hemsida:
http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html
Där kan du hitta lite bilder och historik.
 
mvh
Sofie

[Rune Edström (Rune)]

Hej Ann-Mari
Shacktmästaren Signar Gustafsson i Storuman har skrivit en liten bok om Inlandsbanan, men du har ingen mailadress så du får söka telnummer. Ska du ha det från mej får du skicka ett mail, då jag inte vill lägga ut det.
mvh
rune

[Ann-Mari Bäckman]

Rune!
 
Min mail-adress finns i forskarkatalogen på mitt namn. Om inte det fungerar så hör av dig så lägger jag ut den här.
 
Sofie!
 
Det är klart man kan ju lägga ut dessa rallarbilder under Bildgåtan med en under-rubrik Rallarbilder. Min scanner har gått sönder, så jag får se om jag låter laga den eller köper en ny.
 
Tack för tipset på hemsidan, jag ska kolla upp den senare!

[Anne-Marie Olovsdotter]

Ett annat bra sätt att få tips och info om rallare och deras liv samt identifiering av foton är Svenska JärnvägsKlubbens (SJK) debattforum, Postvagnen.
 
http://f15.parsimony.net/forum25608/
 
http://www.sjk.se/

[Ann-Mari Bäckman]

Anne-Marie! Tack för det tipset!

[Göran Gösfeldt]

Hej!  
 
Jag har en stilla fråga om min morfars far som var rallare på 1900-talet. han namn var Petter-Magnus (PM) Johansson. Jag har hört att han skulle ha kommit till Stenungsund från Småland.  
Han såldes på auktion till lägstbjudande.Jag undrar om det finns någon i vårt avlånga land som kan ge mig upplysning om honom.
 
Tack på förhand Göran.....

[Susanne Hedin]

Hej!
Letar efter en Cd- skiva med Rallarvisor.Den innehåller bl a I Gällevaretrakter, En tum (borrarvisa), Ofotenvisan, Pålar och hejarvisa osv. Märket ska vara Rallarfesten YIFR 110. Kan heta Rallare. Jag är angelägen om att hitta den då min farfar ska finnas med på bilden på baksidan. Har förgäves frågat i skivaffärer.
Mvh Susanne

[Lars-Erik Gustavsson]

Är det denna du menar? Skivan är utgiven av Yrkestrubadurernas förening som kan nås på adresser/telefon som finns på hemsidan. Följ länken Till YTF(r) (skivutgivningen) längst ner på den av mig länkade sidan.
 
Mvh Lars-Erik

[Susanne Hedin]

Hej!
Stort tack för dina upplysningar!  
Jag har nu fått kontakt med en av trubadurerna, som lovade att skicka ett exemplar av skivan.
Mvh Susanne

[Ann-Sofie Borg]

Jag vet inte redigt vart jag ska lägga denna förfrågan, men min farfars far var järnvägsarbetare så det borde passa nästan här under.
 
Min farfars mor flyttade ner till Göteborg under en period och jobbade som kokerska till rallarna och födde där min farfar Otto Napoleon Viktor 1905 i Tuve församling, Otto var oäkting och hans mor var redan gift på den tiden. Så lycklig är jag att fadern står med i födelseböckerna.
 
Han hette August Viktor Johansson född 1871 troligtvis 21/10 med jag är osäker på datumet då det är samma  dag som Otto föds, men året kan nog stämma.
 
Men det här är det enda som jag vet om August, järnvägsarbetaren i Göteborg. Jag har ingen aning om vart han är född eller kommer ifrån.
 
Kan jag lösa detta på något vänster. Är tacksam för hjälp.

[Maud Svensson]

Ann-Sofie,
sökning i folkräkningen 1900 ger bara en träff på August Viktor/Victor Johansson född 1871. Denne man var född i Långtora i Uppland (C) och enligt födelseboken just den 21 oktober. Han var son (4:e barnet) till statdräng Jan Eric Johansson, 39 år, och hustrun Johanna Björk, 32 år, i n:o 4 Långtoraby.
 
Enligt folkräkningen 1890 var fadern född 1832 i Nysätra (C), modern 1839 i Torstuna (U). Två systrar Augusta Arvida och Elina Wilhelmina var födda 1875 resp 1880 i Vårfrukyrka (C). Det ska ju finnas fler barn, men bara dessa två fanns kvar hos föräldrarna 1890, då familjen bodde i Andersbo, Österunda (U). Fadern var då arbetskarl. August Viktor Johansson var samma år dräng i Vappeby, Torstuna.
 
1900 var August Viktor Johansson arbetare, bosatt i Smedjan i Sundbyberg, som då tillhörde Bromma fs. Ogift.
 
Har inte tillgång till Brommas kyrkböcker, men där ska framgå när han lämnar församlingen och vart han flyttar.

[Ann-Sofie Borg]

Ett jätte tack Maud, äntligen har jag kanske något att gå på här.

[Marie-Christine Pehrsson]

Jag har nyss fått en kopia av en dagbok. Den är skriven av min farfars far, Frans Oskar Wallgren,när han arbetade som rallare i Dalarna 1907. Tyvärr framgår det inte av dagboken var i Dalarna han arbetade. Är det någon som vet vilken järnväg det kan ha varit?

[Torbjörn Norman]

Det byggdes många järnvägar i början av 1900-talet.
Om man ser till de större som kan vara aktuella 1907 kanske sista etappen Insjön - Leksand kan vara ett svar. Det vanliga problemet var pengar. Insjön i Ål socken hade järnväg redan 1881. 10 år senare hade Rättvik  fått järnväg och Mora strax efter. Mora hade även järnväg till Kristinehamn vid Vänern. Och båttrafiken var omfattande på Siljan som var farbar till långt in i januari. Dessutom måste man bygga 2 besvärliga broar över Dalälven varav den vid Insjön måste vara öppningsbar för båttrafik. 1914 var man framme i Rättvik så att hela sträckan kunde användas för tågtrafik.
 
En annan bana som kanske ligger närmare i tiden är, Ludvika - Vansbro, som togs i drift 1907. Här passerade man församlingarna Ludvika, Grangärde, Floda, Nås och Järna.
 
Men det finns säkert fler passande banor.

[Fredd Holm]

Hej!
Jag undrar vilka arkiv m.m. man kan använda sig av för att få fram uppgifter om vilka järnvägar en rallare har varit med och byggt, samt undrar om det är möjligt att få fram något ytterligare om deras levnad, arbete m.m. genom något järnvägsarkiv.
 
Min farmors farfar var rallare under tiden han bodde i Valåsen i Karlskoga
I Karlskoga AI:21c 1866-1870 finns han på sidan 450 bland lösdrivare.  
Andersson, Carl Johan Lärke(?) 1848 30/10 Bjurkärn. Under särskilda anteckningar står antecknat: Arb: attest till N.O. S.B(?) 18 16/4 68. Do till Norrland 18 16/4 70.  
I längden efter (Karlskoga AI:22c 1871-1876, fol. 430) finns han fortfarande skriven bland Walåse Lösdrifvare:  
Andersson Karl Johan, Löske(?) 48 30/10 Bjurkärn  
arb b. till Westmanland 2/5 71.  
ledigh. betyg. till Bjurkärn 28/3 73  
Flyttat: Bjurkärn 31/10 73 Utflyttningsattestens N:r: 111  
 
Detta var nålen. Återstår bara att ta reda på vilken/vilka höstackar man skall börja leta i.
 
Mvh, Fredd Holm,
Filipstad
fredd.holm.arno@folkbildning.net