ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rallare  (läst 4367 gånger)

2007-01-20, 17:40
läst 4367 gånger

Utloggad Marie-Christine Persson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2008-06-14, 07:14
    • Visa profil
Tack Torbjörn. Nu har jag i alla fall en id? om vart jag kan söka efter mer information.

2007-01-20, 22:52
Svar #1

Lars Gunnar Bergfalk

Även bygget av Orsa-Härjeådalen pågick. Beskrivet med en lång artikel i Sveriges Järnvägsmuseums Årsbok Spår 2006.

2007-12-31, 14:00
Svar #2

Utloggad Pia Kohlmyr

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2008-01-12, 12:36
    • Visa profil
Hittade av en händelse på nätet en sida som verkar vara en privat katalog över folkmusik där Stjernsundsvalsen författad av Margit Ramström men uppfunnen av rallaren Simlund och tillägnad hans hembygd. Nu går det inte att komma in på den sidan:
 
w3.falun.se/opac/sv/opac/visa_visa.asp?bokid=00001204688Nost_nr=1
 
Vet inte varför detta inte finns längre. Har letat efter info om rallare och järnvägar i trakten kring Stjernsund och fann då följande artikel i BLJ historik:
 
Fredagen den 9 augusti år 1889 skriver för första gången Dalpilen i detta ämne: Järnvägen mellan Stjernsund och Långshytte bruk, som länge varit påtänkt, blir nu - skrifves till Dalpilen - verklighet. En mindre arbetsstyrka, som dock inom kort kommer att förstärkas, har under ett par veckors tid arbetat med schaktning och fyllning efter linjen. Om, såsom troligt är, järnvägen sedan kommer att fortsätta till Borns station å Gefle-Dalabanan, blir ett länge kändt behof af lättade kommunikationer fyldt, och mången trafikant skall nog i sitt inre tacka Klosters aktiebolag, som bygger järnvägen. Banan, som blir smalspårig, mäter från Stjernsund till Långshyttan mellan 7 och 8 kilometer.
 
Kan någon hjälpa mig med hur/var jag ska hitta mer info för att komma vidare? Jag är en Simlund, min ff var Gustaf f 1899 i Romfartuna men det kan inte vara någon av hans äldre halvbröder, de var för unga 1889-90 då banan byggdes...
 
MVH
Pia

2008-02-08, 16:00
Svar #3

torun wiklund

Hej  
Har nyss fått reda på att min mormor matilda Albertina och hennes mor ida karolina Berglund i villhelmina
Jobbade som rallar kokersker är det någon som vet något om rallarkokerserna
mvh
Torun

2008-02-08, 21:31
Svar #4

Utloggad Bertil Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2016-09-30, 16:40
    • Visa profil
    • www.gaimalde.se
Titta på nedanstående adress
 
hogalid.skola.kiruna.se/levande/83a/sb1.htm

2008-04-15, 21:44
Svar #5

Utloggad Carl-Oscar Sandberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2009-11-26, 22:00
    • Visa profil
Jag har förstått att en del rallare tog ut flyttningsbetyg till de socknar de arbetade i, en del blev antecknade för järnvägen eller stambanan, men kan inte en del ha stått kvar i sina hemsocknars kyrkböcker utan särskilda anteckningar? Det kunde ju vara besvärligt att byta socken allteftersom bygget fortskred.
 
Jag undrar, därför att min farfar blev, efter några års drängtjänst i olka socknar, åter skriven på samma adress i Örebro som sina föräldrar 1882. Han finns med även när de flyttade inom staden, men helt plötsligt, den 16/6 1891 begär han hinderslöshetsbevis till Korsnäs socken i Finland, och den 10 okt -91 flyttningsbetyg till Själevad i Norrbottens län. Där gifter han sig i början på november med sin finska brud, som tydligen bott i Hörnett i Själevad fast hon varit skriven i Korsnäs. Det förefaller som om en del icke antecknade förflyttningar skulle ha ägt rum. Deras fortsatta, ganska korta, liv utspelas i Norrbotten och Västerbotten.
 
Jag misstänker att han varit rallare på Stambanan för Övre Norrland, eftersom vistelse i Själevad 1891 skulle tidsmässigt stämma med att sträckan till Örnsköldsvik invigdes 1892.  
 
Hur kan jag ta reda på rätta förhållandet, finns det register över rallare? De borde ju ha varit anställda av SJ, hur kommer man i så fall åt deras arkiv? Andra förslag?
 
C-O}

2009-03-02, 18:58
Svar #6

Utloggad A Fjellström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2017-09-08, 10:28
    • Visa profil
Hur levde rallarna med sina familjer? Hur bodde de? Flyttade de ofta?

2009-03-04, 19:10
Svar #7

Utloggad Torsten Brodén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2015-03-23, 15:48
    • Visa profil
Hej
 
Rallarna var byggnadsarbetare, och låg borta på  byggen medan familjen var kvar hemma.
De var anställda av byggnadsentreprenören för banan, och när jobbet var klart, så
gav de sig av, antingen hem eller till ett nytt järnvägsbygge,kanske med ny byggare.
Undantag fanns givetvis, duktiga och rejäla rallare erbjöds ofta arbete som banvakter
på den byggda banan, fick en banvaktsstuga , fast lön och kunde ta dit sin familj.
Rallarna bodde ofta i lag i baracker, där det bodde 20 - 30 män samt en eller två kvinnor
som skötte mathållningen och städade.Kvinnorna bodde i egna rum, men hade det väl så slitigt som gubbarna.
 
Rallare fanns på alla järnvägsbyggen.  
Läs gärna en järnvägshistorik, det finns för många banor och är utgivna av Svenska Järnvägsklubben, och det finns flera förlag som specialicerat sig på sådana böcker, liksom att museibaneföreningarna
ofta ger ut beskrivningar om sin bana, och här finns det beskrivningar om banbygget, och om rallarna.
Vi kan knappast föreställa oss idag vilket ofantligt slit det var, det mesta gjordes för hand.
 
Än idag råder ofta samma förhållanden kring stora byggplatser, där byggnadsarbeterna
kommer från olika ställen, ofta norrifrån,bor i sina husvagnar, jobbar på byggen hela veckan och åker
hem i veckosluten.
 
Torsten

2009-03-05, 15:59
Svar #8

Utloggad Gerd Forsblad Krig

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 867
  • Senast inloggad: 2016-11-29, 14:45
    • Visa profil
Otto Ericsson var jvg:sarbetare som det står i hfl. för Gullered.I juni 1868 hängde han sej i Karlstads stadsförsamling. Vilket järnvägsbygge kunde han då varit på? Kan man på något sätt få tillgång till SJ:s arkiv för 1850-60 talet. Skulle vara så intressant att se om det står något om detta där. Eller kan det finnas någon annan litteratur i ämnet?  
Gerd Forsblad Krig

2010-05-09, 01:11
Svar #9

Utloggad Susanne Seger

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 192
  • Senast inloggad: 2012-10-09, 00:11
    • Visa profil
Hej!
En förfader till mig Peter Andersson f.1815-09-22 i Brålanda. Bodde med sin familj i ÖR där han på senare till jobbade med Stat. Järnvägar i Riket, lite till och från. Jag antar att han var rallare, men det hela verkar som att båda han och två av hans barn flyttar till Norge. Kan det ha med järnvägen att göra? Och han står sedan som lösdrivare i Örs Huslängder AI:18 sid 633. Någon som vet mer om honom? Om Lösdriveri och järnvägsarbetet i Norge?
 
Ha en bra helg! Susanne Seger

2011-05-30, 13:59
Svar #10

Utloggad Gerd Forsblad Krig

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 867
  • Senast inloggad: 2016-11-29, 14:45
    • Visa profil
Då jag inte fått någon respons på min fråga den 5 mars 2009, så undrar jag om ingen vet något om detta. Det finns ingen bouppteckning, och jag kan inte hitta honom i domböckerna. Var i Karlstad begravde man en person som begått självmord? Borde det inte finnas något om självmordet i några handlingar?
 
Gerd

2011-05-30, 21:04
Svar #11

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5034
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 02:25
    • Visa profil
Hej Gerd!
 
När ett självmord skedde skulle det alltid göras en undersökning om det fanns tvivel, det kunde ju röra sig om ett förklätt mord. I Otto Ericssons fall noteras det dock bara kort att han blev Begrafven i tysthet af Höjer Avis afg. 17/6 68, och ifall det hade funnits en utredning om självmordet så hade detta nog antecknats här. Jag har själv en ana som hängde sig 1874, och det är lika tunt med material om hans självmord, eftersom man antagligen genast kunde utesluta mord. Däremot kan det makabert nog finnas en tidningsartikel bevarad - när jag skrev en artikel om självmord (se nedan) hittade jag en tidningsartikel om två bröder som begått självmord, och där beskrevs omständigheterna ganska ingående... Så det kan vara en idé att undersöka aktuell dagstidning för området under tiden närmast efter självmordet.
 
Självmord som handling avkriminaliserades 1864, men det dröjde till 1908 innan självmördare fick bli begravda i vigd jord. De personer som begått självmord blev också begravda i tysthet (utan klockringning, begravningssmusik, procession osv.), ett ytterligare skamstraff för både den avlidne och dennes anhöriga. I regel fick de också sin sista vila alldeles utanför kyrkogårdsmuren, eftersom de ju inte fick bli begravda i vigd jord då de genom självmordet förverkat sin chans till evigt liv.
 
Mvh, Markus (som nyligen skrev klart en artikel om självmord 1860-1900)
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2011-05-30, 22:03
Svar #12

Utloggad Gerd Forsblad Krig

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 867
  • Senast inloggad: 2016-11-29, 14:45
    • Visa profil
Markus
Tack för dina upplysningar. Ska kolla med KB om det fanns några lämpliga tidningar i Karlstad vid den tiden. Tror inte det finns några papper om hans anställning som rallare heller. Han var borta från hemtrakten från tidigt 1850-tal till han dog, trots att han hade 3 små barn när hustrun dog 1850, men de kom på socknen.
Var kan man hitta din artikel om självmord?
 
Gerd

2012-05-07, 08:56
Svar #13

Utloggad Solveig Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2015-12-15, 14:31
    • Visa profil
Luleå Ofotens Jernväg verkar vara en egen församling under Luleå stadsförsamling.(Folkräkningen 1890 - Norrbottens län). Vad finns att läsa om denna järnvägs tillkomst och de engelsmän som var med och byggde banan. Jag hade en släkting som gifte sig med en engelsman och flyttade till London.

2012-05-18, 15:16
Svar #14

Utloggad Anders Jinnestål

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2013-11-09, 20:42
    • Visa profil
Hej!
 
Min far har berättat för mig att min farfars far var iväg och byggde järnväg under vissa perioder, när inte torpet han bodde på krävde sin fulla uppmärksamhet. Han ska ha varit och byggt på inlandsbanan, mellan 1890-1898. Finns det överhuvudtaget några register över dessa rallare? Och om det finns vad brukar man få reda på då?
 
//Anders

2012-05-19, 11:40
Svar #15

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Anders!
Oftast finns det inga sådana register, beroende på att man hade ett system, som närmast kan beskrivas som underentreprenörer till underentreprenörer. Ett rallarlag jobbade ihop, det var rallarbasen, som kvitterade avlöningen och fördelade den. Utan papper. Vid behov hände det, att en man lämnade laget och någon annan kom till. Utan papper.
Men ibland anställdes var man för sig direkt av huvudentreprenörer eller rent av av det byggande järnvägsbolaget, särskilt under 1900-talet, när den fackliga rörelsen kommit igång, och då finns det - ibland! - någonting bevarat. Tyvärr har väldigt mycket av de enskilda järnvägarnas arkiv förstörts, dels vid konkurser, dels efter förstatligandet.
Inlandsbanan 1890-1898? Själva Inlandsbanan var inte ens påtänkt då, men det byggdes järnväg, som senare blev en del av Inlandsbanan, mellan Värmland och Dalarna, under namnet Mora-Vänerns järnväg. Det är inte helt otänkbart, att någonting finns på Riksarkivet. Eller i Järnvägsmuseet i Gävle. Men det lär ta tid att hitta.

2012-05-20, 13:25
Svar #16

Utloggad Maria Carlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 351
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 17:28
    • Visa profil
Anders Jinnestål!
 
Kan det vara stambanan genom övre Norrland som byggdes 1883-1894 som din far menade?
http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-norrland/bracke-boden
 
MVH
Maria

2012-05-23, 21:55
Svar #17

Utloggad Anders Jinnestål

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2013-11-09, 20:42
    • Visa profil
Hej!
 
Jag förstod nog att det var ett riktigt långskott för att eventuellt hitta något. Men chansen kan alltid finnas.  
Min far är 89 år, så en och annan sak kan blandas ihop. Jag ska nog förhöra mig om det igen, nu när jag vet lite mer om inlandsbanan. Jag gick in på wikipedia och läste om den. Förstod då att mitt tidsintervall inte stämde.
 
Hur som helst, tack för eran hjälp!
 
//Anders

2012-08-04, 17:28
Svar #18

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tre inlägg har flyttats till Landskap » Västergötland » Socknar » Trollhättan.

2012-10-20, 15:48
Svar #19

Utloggad Birgitta Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 31
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 14:12
    • Visa profil
Har en anfader Otto Wilhelm Pettersson född i Gävle, som arbetade som rallare i Norrland, men som även sades ha arbetat i Ryssland. Hittade ett foto som det stod Nåvgåråd? på baksidan, måste ju vara Novgorod. Var det vanligt att svenska rallare jobbade där?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna