ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Häktmakare  (läst 3429 gånger)

1999-04-02, 22:04
läst 3429 gånger

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Kan Swen eller någon av resandeforskarna berätta vad en häktmakare sysslade med. Saknas i Anderö och Nordisk Familjebok.

1999-04-03, 07:34
Svar #1

Utloggad Swen Stockhaus

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 364
  • Senast inloggad: 2023-05-09, 20:27
    • Visa profil
Anders: Häktmakare var en specialiserad tillverkare av hyskor, hakar och hängslor (av tunn metalltråd) avsedda att fästa ihop dräktdelar.
Källa: Boken Hantverk i Sverige.

1999-05-18, 08:29
Svar #2

Utloggad Kent Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Om häktmakare: Tillverkar och säljer hyskor, hakar och tunn metalltråd; även benämning på en kringvandrande försäljare; landstrykare, lösdrivare, vagabond.

2001-04-18, 16:36
Svar #3

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Jag antar att inte alla häktmakare tillhörde det etniska gruppen resandefolket, även om de var handelsresande med låg ställning?

2001-04-18, 16:51
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Berätta om din häktmakare, Dag. Då kanske det går att göra en bedömning om han var resande eller ej.

2001-04-19, 13:37
Svar #5

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Min fråga var eg. mer allmänt syftad, eftersom jag tycker mig ha märkt att gränsdragningen är otydlig mellan gruppbenämningarna.  
De handelsresande från Västergötland har ju ibland kallats knallar, resande, gårdfarihandlare, lösdrivare, landstrykare. Dessutom har ibland öknamnet tattare använts på dessa och andra avvikande (utan fast bostad eller vanlig försörjning).  
Dessa benämningar är alltså inte alltid bevis för att personen haft zigenskt ursprung, enligt min uppfattning.
 
Vore intressant om någon kunde kommentera hur stor del av de som utövade detta yrke som sannolikt hade detta etniska ursprung. Fanns yrket bara under 1600-talet och bara i delar av landet?
 
I mitt släktarkiv finns som exempel bröderna Johan o Jöns Jonsson Lind, som kallades hechtemakare och borgare i Vimmerby på 1600-talet. Johans fru kallades en gång tartarekärring.  
De förefaller ju tillhöra Vimmerby tåtare, dvs resandefolket, men jag är osäker.  
Deras far var Jon Trulson, d 1667, som var borgare i Vby och ägde en kramsbod. Hans fru Anna Möller var dtr t Henrik Fransson, som blev ihjälslagen på Vimmerby marknad 1654, men det är osäkert om han var resande, för han kallades smed och borgare och var gm Kerstin, dotter till rådmannen Påvel Clemetsson, som omtalats under rubriken Vimmerby).
Kan en rådmansdotter ha resande-urpsrung eller ha gift sig med en smed med det ursprunget?

2001-04-19, 14:53
Svar #6

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Anders m fl, ett tillägg med nya frågetecken:
Bröderna Jonsson Linds halvsyster Elin Erlandsdotter är min ana, och hennes sonson Paul Heller blir präst i Misterhult. Det tyder väl inte på resande-släkt, antar jag.
Å andra sidan har jag sett att det finns några resande som heter Lind. Dessutom tycks det förekomma ett antal borgare i Vimmerby som kallas tåtare ibland.
En av dessa var den under Resande-rubriken omtalade Hans Georg Linck (som var svåger till en av mina anor på samma släktgren). Hans son Nils blev f ö rådman i Vby.  
HGL kallades också sämskmakare och felberedare. Har dessa yrken något med häktmakare att göra eller handlar det om skinnberedning (garvare?)?

2001-04-19, 17:06
Svar #7

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Dag! Du har redan läst lite av mitt resonemang under Småland - efterlysningar - Wimmerstedt och Kellberg. Jag känner inte till något om de personer du nämner här, utan kan endast komma med några generella kommentarer. Kanske Bosse kan berätta om personerna i mer detalj.
 
Enligt Allan Etzler Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige så användes häktmakare nästan som en synonym till tattare och zigenare vid tiden kring 1700. Yrket är med andra ord kanske mer än något annat yrke förknippat med resande, åtminstone vid denna tid. Vidare förtäljer Etzler om hur dessa grupper gavs tillfälle att erhålla burskap i mindre städer. Det var ett försök av myndigheterna att få kontroll på denna rörliga grupp.
 
Problemet med att hitta en tydlig gränsdragning mellan tattarna och vanliga svenskar bland borgarna i t ex Vimmerby tror jag beror på att det inte fanns någon tydlig gräns! Detta tycks många ha ett problem med. Resandeättlingar vill inte gärna acceptera att det finns buros i antavlan och många vanliga svenskar har svårt att förstå att det kan finnas någon zigenare bland deras borgaranor.  
 
Låt oss ta ett tänkt resonemang. Resande av zigenarhärstamning som fick möjligheten att bli borgare blev (åtminstone initialt) antagligen accepterade som en del av borgerskapet, och det var naturligt att det blev ingiften med de tidigare (svenska) borgarsläkterna. Barnen i dessa familjer kan sedan antingen ha fortsatt ett typiskt resandeliv, och blivit förfäder till dagens resande (men alltså med delvis helt svensk härstamning); eller blivit vanliga borgare, hantverkare och även rådmän. Nästa generation kan mycket väl återfinnas som studerande och som präster.
 
Jag tror alltså du gör ett fel när du vill sätta upp vattentäta skott mellan resandesläkter och icke resande. Just eftersom gränsdragningen är så svår väljer jag att använda resande och resandesläkt utan att därmed gå in på hur stort eller litet zigenarpåbrået är, och nöjer mig med att konstatera att personerna levt som resande, utgående från vad som kan bedömas av yrke, rörlighet osv.

2001-04-20, 16:44
Svar #8

Utloggad Dag Bremberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 912
  • Senast inloggad: 2015-02-11, 23:05
    • Visa profil
Anders, tack för ett bra svar!
Fär att undvika missförstånd av någon annan läsare vill jag dock påpeka att jag INTE har uttryckt någon önskan om vattentäta skott mellan människor med olika etniskt ursprung. Tvärtom!
Jag ville bara få begreppen lite tydligare, och det hjälpte du mig med. Särskilt om frågan upplevs som laddad är det bra att man är tydlig.

2003-06-26, 11:14
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Häktmakare/Häktdragares sociala status i slutet av 1600-talet har diskuterats utan några konkreta uppslag hur folk i gemen uppfattade denna yrkeskategori; vilket i och för sig är svårt att påvisa då det oftast är överhetens reglerande perspektiv som lyser igenom i källorna.  I nedannämnda domboksmål ifrån nordöstra Småland, som handlar om utspridda öknamn i slutet av 1600-talet, nämns häktedragare som ett uppenbart negativt tillmäle på en person.  
 
Tjust härads dombok (VaLA) 1692 den 5 mars:  
s 102
Cronones Ländzman Jonas Ambiörnßon
berättade, att är uti gamlebys Sochn
af Pijgan Charlotta Persdotter uppå
åtskillige åkastat Kläckenampn, hwar
eblandt: Leut: Thore Eneman vpßtegh,
frijandes sig hört af dhes dräng Oloff
Perßon berättas, att är han af Pehr
Swenßons dotter i Rödie Charlotta
vthropat för häcktedragare och des hustro
för häktedragerska
. Olof Perßon emot
hwilken intet exciperades, hwarken af fadren
s 103.
fadren eller dottren, berättas effter aflagd
Eed att Båtzmans, Nils Stemmenåls hustro
Elin Johansdotter sagdt för honom det
skulle de kallat herr Leut.n hecktedragare
och des fru häcktedragerska, som en Pijga
Elin, som tienar hoos Petter i Knubo
skulle för henne sagdt, betygande och
det Claes Johanßon uti Stemmerum så-
dant för honom skulle sagdt, dherföre
Clas framkallades, wittnade effter af-
lagd Eed utan exception, att när Leut.n
kom rijdandes effter honom på kyr-
kiowägen, och dhe som fölgdes talte om
en Swed, tå sade Claes, iag har huggit
en Swed på Leut.ns ägor, Gud weth
huru det blifwen för mig, iag skall
see huru iag kan afböjat, då sade Char-
lotta som war i fölliet med, dhet skulle
alla de tusende taga af sig Hatten för
dhen hecktedragaren. Swentienaren
Anders Joenßon som och intet excipe-
rades emot, wittnade, effter aflagd Eedh,
sig intet hört af Charlottas Mun något
talt på herr Leut.n utan af Anderßes hust.
i himmelßrum, att herr Leut.n kallas
af Charlotta hecktedragare, men hwad
hon gifwit sig för Ökenampn wijste han
wähl, och sade att hoon kallat Claes i Stem-
merum Måltidzgubben, Swen i Rödie Swine-
s 104:
Swine Swen, Johan i Rödie Borgmestaren
Jacob i Rödie Thornbyggaren, gamble Olof
i Rödie gamblen, Olof i dombre Mule
Olle och Daniel Nilßon i himmelßrum
gårätaren. Anderßes hustru i him-
melßrum, hust. Brijta Nilsdotter witt-
nade effter aflagd Eed, att när Leut.n red
förbij på kyrkiowägen, så hörde hoon
intet annat än Charlotta sade i hast, tå
Claes tog af sig hatten och skrapade med
fothen för honom, Mäßingzdragare.
Pijgan Brijta Nilsdotter på gursteen
som förr tient hoos Pehr Swenßon
emot hwilken intet exciperades witt-
nade effter aflagd Eed, att han intet
hört effter hennes Mun något öke-
nampn å en eller annan kastas, utan  
Anders hustru i (The?)lackebo sagdt att
Leutn kallas af Charlotta hächtedragare,
men att hon Charlotta kallat sig Joen i
åsebo och sin Moder och Syster Artollerie,
Soldaten Per i Rödie, Skierfwe, sin egen
fader fåre Pälle, det tillstod hon sig hört
af charlottas egen Munn. Cronones
Ländzman Jonas Ambiörnßon berättas
utan Eedh, det Båtzmans Nils Stemmernåls
hustro, som siuk är, sagdt för honom
att Pigan Elin kommit till honom och
sagdt att Charlotta gifwit vth sådanne öke-
s 105.
ökenampn som wan kar, Nämligen förutan dhe som
före upnembde ähro, Olof i Sothemb, Präster
Anders ibid.m  Muße funth, Anders i Rumm

2003-07-02, 19:34
Svar #10

Stig E Petterson

Om äktenskap mellan resande och icke resande se dagens inlägg under Resande/Frimodig.
Stig

2003-12-21, 23:14
Svar #11

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Frågeställning:
 
Vad var en häktmakare under 1600-talet?
 
Grundbetydelsen är en person som tillverkar hyskor, hakar och hängslor av tunn metalltråd, med andra ord en specialiserad hantverkare med en ganska simpel produkt. Ändå tycks det ha funnits ett mycket stort behov av häktmakare i vissa städer i södra Sverige under 1600-talet, men under nästa århundrade knappt något behov alls. I t ex Skänninge fanns det under perioden 1630-1660 11 stycken häktmakare, ett antal som endast överträffas av antalet skomakare och skräddare (Claes Westling, Småstadens dynamik. Skänninges och Vadstenas befolkning och kontaktfält ca 1630-60). En liknande överrepresentation tycks finnas i Hjo och Vimmerby. Westling reagerar också på detta förhållande, och kommenterar det så här (s. 59):
 
Sett till hela perioden hade den svårfångade yrkesgruppen häktemakare
en stor representation i Skänninge. I Ernst Söderlunds sammanställning
uppräknas endast 4 häktemakare i hela riket varav 2 i Örebro, 1 i Nyköping
och 1 i Helsingborg. Mot denna bakgrund kan uppgiften om Skänninges
hela 11 häktemakare förefalla dubiös. Flertalet av dem kan emellertid antas
ha varit bofasta stadsbor. Det vanliga tycks istället ha varit att företrädare
för denna yrkesgrupp hade karaktären av genantborgare, d.v.s. att de var
skrivna i eller hade sitt ”nederlag” i en stad mot en viss avgift. I 1660 års
mantalslängd för Skänninge redovisas hela 10 män under rubriken
”häktemakare” (9 i svit samt 1 allra sist), varav en benämns ”Olof i Segby i
Kristbergs socken”. Formuleringen tycks tyda på att den sistnämnde inte
var bosatt i staden, ett intryck som förstärks av att han inte heller har
påträffats som stadsbo i något annat källmaterial. Då stadsskrivaren Hans
Jörgen är en av mantalslängdens ”häktemakare”, kan mantalsskrivaren med
rubriken ”häktemakare” i det här sammanhanget inte åsyfta samtliga av de
redovisade. Att några av dem kan beläggas med yrket utifrån andra källor,
visar att de uppehöll sig i staden till och från. Därför kan häktemakarna
karaktäriseras som ett mellanting mellan stadsbor och besökare.
 
Westling anger inga belägg eller någon litteratur för sitt påstående att häktmakarna skulle vara genantborgare. Jag ställer mig tveksam till det. I de exempel jag sett blir häktmakaren fullvärdig borgare i sin stad.
 
Jag föreslår i stället en radikal förklaring! Häktmakarna är inte hantverkare överhuvudtaget, utan kringresande småhandlare och häktmakeri är på sin höjd en bisyssla. Jag baserar det på
 
1) Det finns inget rimligt behov av så många hantverkare av denna typ i dessa små städer.
2) Häktmakare försvinner praktiskt taget ur källorna på 1700-talet. I stort sätt samtidigt så börjar benämningen krämare dyka upp i samma småstäder på borgare som idkar småhandel på marknader.  
3) Inte en enda krämare nämns i Westlings arbete för tiden 1630-60 i vare sig Vadstena eller Skänninge.
 
Westling själv finner belägg för kringresande häktmakare (s. 90):
 
Från närmare håll, Västergötland, kom den Anna Andersdotter
som på 1630-talet anklagades för stöld vid samma domstol. Hon sades vara
en ostadig människa som for med häktemakare från den ena staden till den
andra.
 
Min teori är alltså att häktmakare och krämare betecknar samma kategori människor, men vid olika tidpunkter. Ett skäl till förändringen kan vara att ordet häktmakare fick allt sämre klang, och till sist endast var ett skällsord.
 
Till sist får jag önska alla häktmakare en riktigt GOD JUL!

2003-12-22, 16:56
Svar #12

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Ang häktmakares ställlning:
I 1766 års förordning [för gästgiverier och skjutsverksamhet] anmodas gesäller och lärodrängar att inte använda sig av skjutsväsendet. Förordningen innehåller också en uppräkning av grupper som direkt förbjuds att anlita skjuts från gästgivargårdarna, bl.a. tattare, tråddragare, häktmakare, nål och hår samt andre månglare eller månglerskor, kringstrykande utlänningar och tiggare. (Källa: här).
 
För den som vill läsa lite mer om Mäster Mikael, nämnd ovan, som faktiskt fick en gata uppkallad efter sig, trots att hans eget huvud föll för bilan ...
 
 
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2003-12-22, 20:22
Svar #13

Ingrid Bergström

Från Svenska Akadedemiens Ordbok:
 
Alle Judan Landstrykare, Trådragare och Häcktmakare, som fara omkring Landet (böra) .. fasttagas, och til Kronans arbete brukas. PH 1: 530 (1723).
De der äro inga rätte smålänningar, utan tattarbyke och häcktmakare, som endast få gå ofvan jord, emedan f-n sjelf skäms att hafva dem i blåkulla. ALMQVIST TreFr. 3:122 (1843).

2003-12-22, 20:30
Svar #14

Ingrid Bergström

Från Svenska Akadedemiens Ordbok:
 
HÄKTES-MAKARE-SPRÅK(III 1).  
BRUK: (?)
 
BETYDELSE: språk som talas av häktmakare (se HÄKTA, sbst. ssgr);  
jfr MÅNSING

2003-12-23, 12:14
Svar #15

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Mikael Reissuers efternamn verkar sällsynt. Vilket ursprung kunde det ha?
 
Mvh
 
Heikki

2003-12-29, 10:35
Svar #16

ola larsson

Nils häktmakares dotter Kerstin döptes den 27/9 1680 i Ösmo, Södermanland.

2004-01-26, 14:08
Svar #17

ola larsson

Skarprättaren i Uppsala 1661-1673 mäster Jakob och dennes son - och efterträdare 1673-78 - Lasse Jakobsson var stämda inför rådhusrätten 1669.
Käranden kunde berätta att De talte ock esomoftast sig emellan ett främmande språk, som man plägar kalla hächtesmakarespråket,...
(Uppsala på 1600-talet av K W Herdin, Uppsala 1926)

2004-03-15, 10:59
Svar #18

ola larsson

Häktedragare eller häktemakare var en annan kategori marknadsmånglare. De likställdes gärna med landstrykare och zigenare. Där de dominerade marknaderna blev det gärna mer fylleri och slagsmål än eljest. Detta gällde särskilt om småmarknader, såsom den tidigare omtalade i Sankt Olofs by, där försäljarna mest bestått af samlingar af häcktedragare, tartarer och zigener, som mera oroat än båtat folket ikring (Kronofogden i Fjälkinge/Villands, Gärds och Albo härader i Kristianstad län 1789).
Även vid Karlskoga kyrka hölls marknad året om av boråsare, som hade med sig vad som förklenande kallades vanartiga drängar, häktemakare och månglerskor. (Bergrannsakningsprotokoll med Karlskoga bergslag 1739).
Ur Österlen av Börje Hanssen, 1952.

2004-03-16, 10:05
Svar #19

ola larsson

Det är en slående skillnad mellan denna tids krämare och 1700-talets motsvarighet på marknaderna, häktemakare och månglare.
 
Steget torde ha varit mycket långt ifråga om social prestige och ekonomisk ställning mellan nålstolskrämarna från omkring 1800 och de likaledes i viss utsträckning ambulerande krämarna under tidigare århundraden.
 
Benämningen krämare användes dock år 1800 om handlarna med nålstolskram. Med nutida språkbruk borde de väl närmast kallas månglare. Man får alltså förutsätta att ordet krämare hade undergått en social deklassering.
 
(Österlen av Börje Hanssen, 1952.)

2004-03-16, 13:43
Svar #20

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Tack Ola för intressanta citat! Framgår det vad Hanssen syftar på med denna tid i ditt första citat? Benämningen nålstolskrämare har jag inte sett i kyrkböcker, men den används även i NE:
 
kramvaror (av medellågty. kr[m 'handelsbod', 'kramvaror', ursprungligen 'tälttak'), äldre benämning på handelsvaror, som nålar, knappar, kammar, hårband, tvålar osv., vilka såldes av fattiga nålstolskrämare och månglerskor i hemmen och på marknader. Kramhandel övertogs runt sekelskiftet 1900 av 25-öresbasarer och postorderfirmor. I dagligt tal är kram numera ofta liktydigt med värdelösa småsaker, skräp.
 
Jag är inte så säker på att jag håller med Hanssen om att kringresande krämare år 1800 skulle ha så mycket lägre status än kringresande dito under tidigare århundraden. Jag tror de hade låg status även då. Vad som däremot skiljer i ställning är mellan kringresande kramhandlare och borgare i större städer som kallas krämare, t ex linkrämare. Dessa senare bör inte blandas ihop med vanliga marknadsmånglare.
 
Tillägg:
Kramhandlarnas status har nog varit ganska låg oavsett århundrade, men ordet krämare har säkert genomgått en deklassering, som Hanssen säger. Det stämmer bra med teorin att när ordet häktmakare fick för dåligt rykte så började ordet krämare att användas för dessa människor.

2004-03-16, 16:24
Svar #21

ola larsson

Anders!
 
Med denna tid avses 15- och 1600-tal, och de främmande köpmän, ofta av tysk extraktion, vilka..., ägnade sig företrädesvis åt kramhandel,... och intogo samtidigt en hög social ställning, som gjorde dem skickade att driva handel med adliga herrar och ståndspersoner.
Dessas motsvarighet vid slutet av 1700-talet var storhandlare med gårdar och kontinuerlig handelsverksamhet i samma gårdar eller intilliggande bodar.
 
Glas tillhörde också den billiga kramhandelns stående varor på 1700-talet. Glasmånglarna återfunnos speciellt i vissa småstäder såsom Hjo, Mariefred och Falköping.  
Krögerihållning och hästhandel förenades gärna med denna form av interurban handelsverksamhet, och dess utövare hade i allmänhet ej något gott rykte.
(Hanssen).

2004-03-16, 16:53
Svar #22

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hanssen tycks ha studerat det här ämnet ganska ingående, men det kan väl inte vara huvudinnehållet i en bok om Österlen. Vore intressant att ta del av hans källor i mer detalj.
 
I sista citatet är det lite överraskande att krögerihållning nämns. Nog för att månglande rimligen förekom flitigt vid krogar och gästgiverier, men att krögarna själva skulle tillhöra dess utövare var en nyhet för mig.

2004-03-16, 17:01
Svar #23

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Lite snabbresearch! Börje Hanssen (1917-1979) var etnolog i Lund, och boken om Österlen är en akademisk avhandling. På ett nätantikvariat presenteras den så här:
 
Hanssen, Börje: Österlen: en studie över social-antropologiska sammanhang under 1600- och 1700-talen i sydöstra Skåne. Ystad: LT, 1952. Häftad. 561 s. Illustrerad. 1 utvikbar tabelll.   300 kr

2004-04-13, 19:26
Svar #24

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
På tillfällighetsfynd har jag redovisat en notis om en häktmakare Christopher Christophersson ifrån Hedemora. Notisen ger en inblick i hur ambulerande detta folk var och över hur stora geografiska områden de rörde sig. Nämner denna notis här nedan så den inte kommer bort under tillfällighetsfynd.  
 
Väckelsång CI:2, s 183,år 1696, nr 18:  
den 5 Sept: begrofs i öster Södre kyrckiogårdzhörnet  
En Reesande Persons Barn af Hächtemakare Handt-  
wercket Christopher Christophersons, hwars  
Hustru här allenast wahr, och wiste sin Mans be-  
wij? om någon Tijdz hemwist på öland, gifwet  
af Pastore i glömminge på öland Petro Hels-  
sing Anno 1693 den 1 juli men säger nu skildh  
ifrån sin man i Jemse Sokn och han wandrat  
til sin Fädernesorth Hedemora. Hustrun  
hete Maria. Barnet Johan. åldren et  
half åhr. dödde af kopporna hoo? Sven i Line.

2012-06-03, 17:24
Svar #25

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tjugonio inlägg har idag flyttats till Särskilda forskningsområden » Forskning om resande och tidigt invandrade romer » Allmänt » Häktmakare, häktemakare, eftersom de främst handlande om personer som varit verksamma som häktmakare. En del inlägg som handlade om enskilda personer fick dock ligga kvar här (då de bedömdes särskilt intressanta för yrkesavdelningen), så det kan vara en god idé att kika under båda rubrikerna.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna