Husmannen

[Birgitta Karlsson]

Finns angivet som yrke 1795 i Södra Mellby Kristianstad

[Birgitta Zandhers]

Jag har stött på husman som yrke/titel flera gånger i Kristianstadstrakten (bl a i Stoby 1790, Huaröd 1838 och Lyngsjö 1830). Jag har funderat på om det angav personer som ägde/hyrde hus inne i byn. Är det någon som vet hur det var?

[Anders Berg]

Husman är inte ett yrke. En husman hade till skillnad från en åbo inte en egen gård (vare sig självägd eller med åborätt). Ofta kan man nog översätta det med torpare. De bodde på ett hus (torp) under en annan egendom. De var ofta hantverkare eller fiskare, men jordbruk var förstås också en viktig näring.
 
Så har jag uppfattat begreppet, men det finns nog bättre förklaringar...

[Gunnar Jonsson]

Jag har fått den förklaringen att en husman/huskvinna, bodde i ett hus som blivit över vid t ex Laga Skifte, och inte längre behövdes av jordägaren.

[Henrik Mosén]

I Svensk Uppslagsbok (1955) står bl a följande om husmän:
 
... (danska Husmand, eg. man, som äger ett (litet) hus) i Danmark och Skåne, förr, bofast arbetare på landet med eget hus, motsvarande ty. Häusler, Kotsäte, etc... Husmän ha funnits här sedan gammalt, men uppkomsten av h. tog särsk. fart vid slutet av 1700-talet; anledningen var önskan dels att hysa den jordlösa befolkningen, dels att kringgå förbudet mot jordavsöndringar. Husmän ägde icke del i byajorden utan i regel endast sin husbyggnad. För tillhörande tomt med hageplats, ev. åkerlapp, hade h. oftast att erlägga jordskyld el. dagsverken till byn el. bonden, allteftersom huset låg på byns gemensamma mark (oftast på bygatan, gatehus) el. på visst hemmans jord. Husmän voro dels lantarbetare, dels hantverkare el. soldater... etc
... även i Skåne ha flertalet husmansplatser friköpts, på senare år enl. 1925 års ensittarlag... etc
 
Hoppas detta kan vara till någon hjälp.

[Birgitta Zandhers]

Kan man med detta sluta sig till att husmannen ägde sitt hus?
 
Ett par andra frågor på samma tema:
Sonen till min husman i Lyngsjö tituleras husägare (huseg.). Är det månne en annan och nyare benämning på husman?
En förkortning jag ofta stött på i dessa trakter är ghs. Kan det betyda gatehus? (Se Henriks inlägg ovan.)

[Henrik Mosén]

Jag tror inte att alla husmän ägde sina hus, men med husägare menas nog en husman som just ägde sitt hus. Jämför med det rätt oprecisa ordet bonde och t ex hemmansägare (dvs en bonde som äger gård).
 
Förkortningen ghs brukar enl min erfarenhet betyda just gathus. Ibland lite förvillande likt ihs som ska läsas inhyses.

[Jojje Lintrup]

Jag har själv alltid tolkat begreppet husman som en slags torpare, även om det i Skåne ibland verkar som om husmannen är bosatt på själva gården, på samma sätt som en dräng. Det är dock inte därför jag skriver detta inlägg, utan för att uppmärksamma på att begreppet också använts flitigt i södra Norrland. Hur man tolkar detta begrepp där, kan jag dock inte svara på.

[Anette Engström]

Hej!
Jag har också hittat en husman i min släkt i Valbo, Gästrikland. Han bor då fortfarande kvar hos sina föräldrar. Senare blir han dagakarl och torpare.

[Bo Berndtsson]

Husman var, enligt Nordisk Familjebok 2:a uppl., I Sverige fordom benämning på en krigare, som tillhörde konungens lifvakt (konungens hus- och följemän). Ordet nyttjades sedermera i betydelse af inhyseshjon.
Vidare finns en beskrivning av det norska begreppet husmand, som var något helt annat.

[Anders Berg]

Undrar om inte Nordisk Familjebok är ute och cyklar här! Jag kollade i 3:e upplagan och då är den av Bo Berntssons citerade förklaringen helt borttagen. I stället beskriver dom (ingående) betydelsen av husmand i 1) Danmark (efter 1800) och 2) Norge, men inte ett ord nämns om Sverige...
 
Svensk Uppslagsbok 1955 har fått det hela rätt, det är den beskrivningen som ligger närmast det jag tidigare lite slarvigt försökte säga. Ghs betyder även enligt min erfarenhet gatehus. Den som bodde där var en husman. Inhyseshjon var han inte.
 
Kan tilläggas att begreppet förekommer i kyrkböcker långt före Laga Skifte, redan i början av 1700-talet har jag sett husmän nämnas.

[Karl Göran Eriksson]

Husman var ursprungligen beteckning för en man, som bodde i hus eller gård hos en annan, men med eget hushåll (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 7, min översättning från danskan). Den definitionen stämmer bra på t.ex. de gifta bondsöner som jag i påträffat i 1600-talets skattelängder över husmän. De kunde alltså benämnas husmän innan de övertog fädernegården. Att även födorådstagare med eget hushåll kallas husman är vanligt i kyrkböckerna. Till skillnad från husmannen kunde torparen äga både hus och jord. Dessutom bodde torparen så vitt jag vet aldrig på bondens gård, utan vanligen på hemmanets utjord.

[Bibi Gustafson]

Enligt Ordbok för släktforskare av Kent Andersson/Henrik Anderö betyder husfolk, husman: folk med hus men utan jord; inhysesfolk. Enligt samma bok betyder huskvinna: backstugusittare; (äv.) hustru, hushållerska och hustrupper: (mil.) benämning på trupper som tjänar som skydd för en furstlig persons hus. Det senare ordet tycks ju vara i linje med den betydelse för husman som Bo Berndtsson nämner från Nordisk Familjebok. Följande förklaring hittas för inhyses, in., inh., inhys.: pers. som bor i hus, el. på ägor som tillhör annan pers. I. är helt el. delvis utanför produktionen, men har fast förankring i församlingen. Däremot betyder inhyseshjon: medellös pers. som bor hos någon utan att vara i dennes tjänst, el. tillhöra familjen; jfr inhyses.
 
En del av mina anor från Lillhärdal, Härjedalen står i hfl för 1855-1875 under samlingsrubriken husmän. I hfl för 1829-1854 står samma familj under rubriken inhyses och framför namnet står husm och för de åren står i anmärkningsspalten antingen backst. eller utfattige.  
 
Mvh / Bibi

[Solfrid Henriksen]

I Norge var en husmann en som leide hus og jord  Mange var forpliktet til å jobbe for eieren av gården. Denne plikten kunne også omfatte kone og barn. Etter Jordloven i  1928 fikk husmennene rett til å løse inn sine plasser.
Hilsen solfrid henriksen

[Johan Sjöberg]

Jag kan ju påpeka att en av mina östgöta-anor kallas omväxlande husman och inhyses, det kanske kan ge någon ledtråd?

[Birgitta Staaf]

Huskar - kan det vara samma sak som husman?

[Birgitta Staaf]

Huskar - kan det vara samma sak som husman?

[Lars Nylander]

I Hälsingland ser man i husförshörslängderna en klar avskillnad mellan byn och utanvidet. De första sidorna behandlar byns hemman i nummerordning, sedan kommer byns utanvid, och där brukar det förekomma torpare, arbetare, fördelstagare, soldater, hantverkare av olika slag samt dessa husmän.  
 
Det är uppenbart skillnad mellan husmän och torpare eftersom de förekommer sida vid sida. En husman är husman, och skrivs inte som torpare i nästa längd. Något jag har sett är dock att husmännen får titeln arbetare eller grovarbetare vid sekelskiftet.  
 
 
Jag har fortfarande inte klart för mig vad skillnaden mellan torparen och husmannen är.

[Johann Trollencrona]

En av mina anor (i Skåne)benämns samtidigt som husman också jordägare.Husman betyder nödvändigtvis inte samma sak i Skåne som i Sverige...

[Jojje Lintrup]

Ur Svenska Akademiens Ordbok (on line):
 
HUSMAN
SPALT: [H1509][tryckt år 1932]
UTTAL: h3s~man2, i vissa trakter 4~1 m.;  
BÖJNING: best. -mannen, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl. -män.  
 
ETYMOLOGI: [ fsv. husman, inhysesman; jfr d. husmand, småbrukare, nor. husmann, man som brukar
ett stycke av gårdsägarens jord, isl. hüsmaðr, man som ngn har i sitt hus, mnt. husman, landtman,
bonde, mht. husman, husägare, tornväktare, t. hausmann, husfader (i sht på landet); av HUS o. MAN,
m.]
 
1) BRUK: ()  
BETYDELSE: till HUS 1: husägare.  
 
     VRP 1665, s. 217.
 
     BoupptSthm 1678, s. 1111 a, Bil.  
 
 
2) ETYMOLOGI: [jfr motsv. anv. i ä. t.]
 
BRUK: ()  
BETYDELSE: till HUS 1: person som bor ss. hyresgäst i en annans hus.  
 
     PERICI Musæus 5: 69 a (1582).
 
BoupptSthm 6/12 1668.  
 
 
3)  
BRUK: (i vissa trakter)  
BETYDELSE: till HUS 1: man av arbetarklassen som (äger o.) bebor ett hus på landet (utan l. med blott
ringa tillhörande jord); jfr BACKSTUGU-SITTARE, GATEHUS-MAN,LÄGENHETS-INNEHAVARE.
 
     G1R 3: 21 (1526).  
 
     Skole huszmennen som ther om kring (dvs. omkring Salbärget) boo .. flyttia sig jn till grvffuona oc
     boo ther. Därs. 9: 87 (1534).
 
Giffte husmän och gernings karle, som icke udi noghen tieniste äre. RA 1: 429 (1545).  
 
     PT 1904, nr 49 B, s. 3.  
 
 
4)  
BRUK: (numera bl. ngn gg i fiåga om ä. förh.)  
BETYDELSE: till HUS 1, 4: man som ugn har i sitt hus ss. medlem av sitt husfolk.  
 
     Inghen stædis thill husman vthan then som vill vndergaa then condicionem som rikesins stadge
     inneholler. G1R 1: 114 (1523).  
 
     Om tin brodher warder fattigh, .. så skalt tu tagha honom til tigh såsom en fremling eller hwszman,
     at han må leffna när tigh. 3Mos. 25: 35 (Bib. 1541; Bib. 1917: inhysesman). Renbeteskomm.
     1907, 2: 24 (1747).  
 
     SUNDÉN 1885; angivet ss. provinsialism).  
 
     -- särsk.  
     BRUK: hist.  
     BETYDELSE: i fråga om forntida l. medeltida förh.: krigare som tillhörde konungens (l. annan
     stormans) livvakt; särsk. i uttr. (konungens) hus- och följemän; jfr HIRDMAN, HUS-KARL 2.
     LINDEKam. 348 (1867).  
 
     Hos den förmögne och aktade mannen samlades (under hednatiden) månge husmän och de kunde
     .. bilda ett följe, som var farligt. HILDEBRANDHedn. 212 (1872).
 
 
5)  
BETYDELSE: ().) till HUS 4, 5: husfader, husbonde.  
 
     TÖRNEWALL A 2 b (1694).
 
     SCHULTZEOrdb. 2975 (c. 1755).
 
     Såleds måsten I nu vår husmans tarfliga fägnad / Taga benäget emot. NICANDERGSann. 140
     (1767).
 
 
6)  
BRUK: ()  
BETYDELSE: till HUS 4, 5, == HUSHÅLLARE 3.  
 
     Att jagh kunne få Niels Dubblar lösa för håpman och capten på Öffver-Pålnn, .. effter han elliesth
     ähr en godh huussman och veet medh sådan saker omgå. OxBr 9: 34 (1624).

[Jan E Hallström]

Det kan nog stämma att i södra Norrland husmannen ägde sitt torp, men däremot ingen jord. Så var det med min farfars far i Arbrå. Han hade enligt bouppteckningen vid hans död 1910 ett eget torp på fastigheten Hof nr 2, men ingen jord. Marken tillhörde riksdagsman Olof Jonsson. Min husman gjorde dagsverken hos markägaren, och drygade därtill ut inkomsterna genom säsongarbete vid den närbelägna Vallstasågen.

[agnetah Hammarström]

Intressant läsning, har funderat lite övr titeln husman.
I mina anor finns på slutet av 1700-talet en husman i Gästrikland. Om honom står det Husman och Smed i HFL.

[Johnny Köhler]

Hör husmanskost ihop med husman på något sätt?
Följande står att läsa i SAOB.
 
HUSMANS-KOST.  
 
ETYMOLOGI: [jfr d. husmandskost; efter nt. husmannskost, t. hausmannskost]
 
BETYDELSE: enkel vardagsmat (sådan som i vardagslag bestås åt husets folk). Hålla till godo med (enkel) husmanskost. STIERNMAN Com. 2: 114 (1638).  
UnderOfficerare . . (osv) niuta Husmanskost hos sine Wärdar, och måste de wara nögde med den Spis och Dryck, som Bonden sielf hafwer, utan påcka eller truga sig til Öhl, Brännewin, Toback, bättre Kost eller Penningar. PH 1: 49 (1719).  
Sopprätten gula ärter med kokt fläsk uti är välkänd husmanskost. 2NF 38: 725 (1926).
särsk. (föga br.) bildl. om andlig undfägnad av enklare slag. JournLTh. 1812, nr 15, s. 1.  
Kolmodins verldsliga poesi är ingenting annat än den mest prosaiska husmanskost. BEMALMSTRÖM 1: 118 (c. 1860).
 
Hälsningar
Johnny

[Rune Edström (Rune)]

Hej Johnny
Har svårt att tro att det har något samband, annat än att husmannen kanske åt husmanskost, om han hade någon. Något annat samband har jag svårt att tänka mej.
mvh
rune

[Alice Ahnqvist]

Hej!
Enligt Ordbok för släktforskare av Henrik Anderö, utgiven av ICA bokförlag 1983 står det att husman betyder husbonde, husfader; inhysesman, tjänare, torpare; lantarbetare som bodde i vid skifte ledigblivet hus.
 
Enligt samma källa står det att inhysesbonde är bonde på gård som ej var upptagen i bondetal utan i skattehänseende jämställdes med husman (se d o).  
 
Likaså står det att torpare är en småbrukare som betalar arrende för sitt torp i form av dagsverken.
 
Enligt ovannämnda definitioner förefaller det som om titeln husman är den som på något sätt är knuten till en viss gård, torp eller liknande och inte alls har något med själva kosten att göra.
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Hans Högman]

Hej,
 
Nationalencyklopedin har följande text om husman:
 
Husman (da. husmand, no. husmann), i Danmark, Norge och Skåne förr benämning på bofast arbetare på landet eller mindre jordbrukare, ungefär motsvarande torpare. Husmannen ägde ingen del i byajorden utan i regel endast sin egen byggnad. Om huset stod på byns mark kallades det gatehus. För tomten och tillhörande betes- och åkermark fick husmannen erlägga jordskyld eller dagsverken till byn eller den enskilde jordägaren. Arbetsplikten kunde även omfatta kvinnor och barn.
 
Husmän är kända från medeltiden. I samband med folkökningen efter den agrara revolutionen under slutet av 1700-talet kom husmansklassen att tillhöra de snabbt växande proletära och halvproletära skikten i befolkningen. Husmännen i Sverige ökade i antal då förbudet mot jordavsöndring försvårade för mer än en arvinge att överta gården. Den jordlösa befolkningen fick slå sig ner i närheten av gods och gårdar där de stod till förfogande som arbetskraft. En del husmän var soldater och hantverkare.
 
I Danmark kunde många husmän under 1800-talet och början av 1900-talet genom förändrad lagstiftning förvärva den jord som låg runt huset. De blev småbrukare och deltog aktivt i den danska andelsrörelsen. Även i Skåne kunde många husmän friköpa marken runt husen, dels inom ramen för den s.k. egnahemsrörelsen och dels enligt 1925 års ensittarlag.

[Björn Engström]

Husman var vanligt bland svedjefinnarna, oftast var det en släkting med djur och byggnader och ibland även jordägare ,men i mindre omfattning. Det var en form av dräng som även hade eget. Vid svedjandet var det behov av mer arbetskraft och husmans systemet innebar att det fanns tillgång till mera folk än vad som var tillåtet att ha som drängar och pigor. Även bland svenskarna förekom det men var inte lika utbrett.