ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Åbo  (läst 15121 gånger)

1999-03-02, 10:59
läst 15121 gånger

Veronika Berglund

Undrar om någon vet vad en åbo gjorde.  
Har hittat - främst i Norrbotten - det yrket, inklusive en del åboänkor, men har inget vidare begrepp om vad det innebar.
Yrkeskoden enligt SCB är 1.2
 
I folkräkningen 1890 fanns det 275 med åbo som yrke i Norrbottens län, men bara 3 i Västerbottens län.
 
mvh,
Veronika
veronika@udac.se

1999-03-02, 11:19
Svar #1

Utloggad Jill Raneryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 343
  • Senast inloggad: 2022-08-27, 17:08
    • Visa profil
Hej Veronica! Så här står det i SAOL:
 
åbo -n; pl. -r åld. äv. -ar s. innehavare av åborätt i ä. tid
 
åborätt ärftlig besittningsrätt till annans jord i ä. tid
 
Kanske det klarnar lite då i alla fall.
Mvh
Jill

1999-03-02, 12:33
Svar #2

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Yrket åbo diskuteras bland allmänna frågor i Nättidningen RÖTTER, se fråga #201.

1999-03-02, 12:37
Svar #3

Veronika Berglund

Hej och tack Jill!
 
Intressant ord, och att man kan ha besittningsrätt som yrke.. som en slags arrendator kanske, fast med arvsrätt.  
 
Lustigt att det var sådan skillnad på antalet personer med besittningsrätt mellan länen.
 
mvh,
Veronika

1999-03-02, 14:25
Svar #4

Utloggad Jill Raneryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 343
  • Senast inloggad: 2022-08-27, 17:08
    • Visa profil
I Bonniers konversationelexikon fanns ytterligare lite info:
Åborätt, rätt att inneha annans jord under ärftlig besittning. Den förekommer i svensk rätt under två helt skilda former, en äldre, i allm. benämnd stadgad åborätt, stundom ständig besittningsrätt, och en genom lagstiftning 1926 tillkommen, vanl. benämnd endast Å. Å. förekommer huvudsakligen vid kronojord och jord, tillhörig allmän inrättning, i mindre utsträckning vid jord, tillhörig enskild. Redan tidigt förekom ärftlig besittningsrätt vid vissa grupper av kronohemman, s.k. benådningshemman, kronobergsmanshemman och kronorusthållshemman, och 1789 stadgades, att så länge en åbo å kronohemman väl hävdade sitt hemman, han och hans barn skulle få kvarsitta orubbade på detsamma. Å. upphörde vid skatteköp, men åbon hade företrädesrätt att skatteköpa sitt hemman. För den enskilda jorden finns särsklida föreskrifter betr. Å. till under bruk skatteköpta hemman. Genom skatteköp och skatteomföringar har den stadgade Å. förlorat sin vesäntligaste betydelse.- Ett nytt slags Å. infördes genom lag 4 Juni 1926.
 
Är du intresserad av det efter 1926 så säg till så kan jag skriva ned det också.
 
Mvh
Jill

1999-03-03, 00:15
Svar #5

p.a.boquist

Att åbo är en vanlig benämning på bönder som
 brukade kronohemman framgår tydligt av tidigare
 inlägg i debatten - men kunde en åbo även vara
 brukare av frälsejord?
 Efter alla skatteköp i mitten av 1700-talet
 då så många hemman friköptes från krono till
 skatte blir benämningen åbo ovanligare.

1999-03-03, 20:36
Svar #6

Lotta Johansson

Hej!  
I Västergötland, där jag forskat mest, är det främst i betydelsen arrendator/brukare på i första hand kronohemman, och många gånger verkar det att ha gått i arv. Men det förekommer även på dem som brukade frälsehemman. Inte ovanligt alls faktiskt, åtminstone inte i södra delen av Barne härad i Skaraborgs län. I hfl jag sett på andra håll, t ex delar av Jönköpings län och en del andra platser i södra Sverige, förekommer inte ordet åbo alls i hfl, utan brukare eller hemmansbrukare. Om rättigheter till arv var desamma för dessa vet jag inte.  
Beteckningen åbo verkar vara mer frekvent på vissa platser än andra. Det kan ju vara en förklaring till att det finns fler i Norrbotten än i Västerbotten.  
 
Mvh//Lotta

1999-03-04, 15:45
Svar #7

Utloggad Marita Fagerlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2023-12-26, 13:10
    • Visa profil
Hej! Jag gjorde under 1991 ett examensjobb i Arrendets historia och vill nu dela med mej av mina kunskaper i ämnet. Det är ett omfattande ämne så jag skall försöka var kortfattad.  
Åborätt är en ärftlig besittningsrätt som inte kan hänföras till dagens arrende utan snarare till den 1907 införda tomträtten. Tomrrätt innebär att innehavaren av rätten äger hus ock hägn själva men marken ägs av någon annan, förr oftast av frälset. Där av förekommer åbo slarvigt uttryckt även på frälsejord där bonden inte alls äger hus och hägn, men där släkten kanske suttit på samma gård i generationer. Så slarvigt skulle man allså kunna säga att en åbo var en arrendator med viss arvsrätt. Arrende som begrepp har vi inte haft längre än sedan 1620-talet och då var det en inkomst från hamnar, provinser på andra sidan Östersjön. En arrendator var då ofta en friherre på en Kungsgård. Arrende lagstiftningen började dock byggas upp långt tidigare. Redan på 1200-talet arrenderade kyrkan ut jord med möjlighet att genom arv föra den vidare i släkten. Denna jord kallades allmänningsjord. Åbon erlade en årlig avrad till ägaren, dvs häradet eller landskapet. Så småningom övergick allmänningsjorden till Kronan, som då erhåll avraden. 1696 kunde innehavare av denna jord genom skatteköp första gången komma över denna jord.
Landbolegan är den egentliga motsvarigheten till dagens arrende. Dessa bönders står oftast som brukare, bonde eller hemmansinnehavare i husförhörslängderna. I och med 1734 års lag fick landbon överlåta rätten till jorden, om jordägaren kunde godkänna den nya brukaren. Upplåtelse tillsvidare var vanligt. På 1700-talet kunde ett dåligt plöje kallas för landbofåra beroende på att när landbon var på godset ansträngde han sig inte för att göra ett gott arbete och hemma vart gården lidande pågrund av det betungande dagsverket. Lanbon var under 1700-talet helt utlämnad till adeln, som när som helst kunde kasta ut honom eller ta pant i bondens lösöre om han inte ansågs fullfölja sina skyldigheter. En flyende eller triskande bonde kunde även tuktas med våld då adelsmannen hade husbondemakt över sin landbo. 1789-1810 fick 2/3 av bönderna det rättsligt bättre då skattebonden fick full äganderätt till sin jord och många kronobönder kunde köpa sina hemman. I och med detta hade frälsebonden fått en sämre status än övriga bönder. De blev inte, som skatte- och kronebonden, valbar till Riksdagen och hade heller inte rösträtt.  
Odalhemman slutligen var sådan jord som sedan urminnes tid varit föremål för enskild ägande rätt.

2002-01-01, 10:14
Svar #8

Utloggad Agneta Sköld

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 394
  • Senast inloggad: 2023-11-07, 17:15
    • Visa profil
Vad menas med åbonde?
 
undrar
Agneta Sköld

2002-01-01, 16:29
Svar #9

Utloggad Gunilla Wanner

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2008-11-12, 20:42
    • Visa profil
Med åbo menades helt enkelt en person som brukade annans jord med en ärftlig besittningsrätt .
 
Det finns även en mer vidsträckt betydelse av åbo nämligen en jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.
 
Från en Torpare
August i Knatten

2002-06-03, 15:52
Svar #10

Utloggad Gunnar Carlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Jag har många anor från Skåne, som i vigsel/lysningsböckerna presenteras som drängen och åbon eller till och med drengen och frälsehemmansåboen den-och-den. Jag tycker det låter motsägelsefullt. Vad menas? Är det att mannen sitter som ogift åbo på sin gård, och därför kallas dräng?

2002-06-03, 18:06
Svar #11

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Gunnar, ditt sista antagande är helt riktigt. Dräng i en vigselbok betyder endast att han inte tidigare är gift.

2003-04-05, 10:58
Svar #12

Anna-Stina Orrgren

Hej!
 
Vilka typer av åbo fanns det? Har stött på frälseåbo, skatteåbo... Finns det fler?
 
Mvh
 
Anna-Stina

2005-04-14, 19:22
Svar #13

Utloggad Kia Rolén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2014-02-06, 06:41
    • Visa profil
Hej!
Har träffat på Åbo och fått för mig att det är en förkortning för Åldersboende.
Stämmer det?
 
Hälsningar Kia Rolén

2005-04-14, 19:54
Svar #14

Ingrid Wikberg

Kia, angående Åbo. En åbo hade åborätt:  Åborätt betydde i det gamla jordbrukarsamhället att det fanns en ständig nyttjanderätt till en jordbruksfastighet. Det är ett gammalt begrepp som  var viktig för enskildes trygghet i boendet och brukandet av jord/mark till sin försörjning.  
 
Idag kan man väl översätta det till att någon har ärftlig besittningsrätt på obegänsad tid mot at man betalar en viss summa ( avser då kronans jord). Finns regelerat i lag sedan 1926.

2005-04-14, 21:26
Svar #15

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Jag ifrågasätter inte Ingrids beskrivning, men liksom många andra termer, används även denna om ganska skilda företeelser på olika platser och vid olika tider.  
 
För Sörmland, som jag känner bäst och under 1700- och 1800-talet är det ofta detsamma som frälsebonde eller t. o. m. torpare under ett större gods. Åbon flyttade ofta runt, kanske 4 ? 5 gånger under sitt arbetsliv, hela tiden mellan gårdar, som tillhörde en och samma godsägare.  
 
Beträffande dessa trakter är nog den närmaste moderna motsvarigheten arrendator.
 
Per Thorsell.

2005-04-14, 21:29
Svar #16

Utloggad Kia Rolén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2014-02-06, 06:41
    • Visa profil
Hej Ingrid!
Tack för ditt svar!
Jag har bara sett Åbo när det gäller kvinnor.
Ex.Anna f. 1601. Åbo 1628-1642.
 
Hälsningar Kia Rolén

2005-04-14, 22:33
Svar #17

Utloggad Kia Rolén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2014-02-06, 06:41
    • Visa profil
Hej Per!
Tack för ditt svar!
Alltid trevligt när människor vill hjälpa mig.
 
Hälsningar Kia Rolén

2005-04-15, 08:57
Svar #18

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Kia.
 
Vid den tiden ligger förklaringen säkert nära den, som Ingrid ger. En kvinna som åbo var troligen änka eller möjligen ogift dotter till en avliden, tidigare åbo. Hon är alltså innehavare av åborätten tills hon gifter sig, eller arvet delas..
 
Att männen inte kallas åbo i dessa fall, fast de egentligen var det, beror på, att det var underförstått. Bonden på gården var i allmänhet åbo.
 
Per Thorsell.

2005-04-15, 16:01
Svar #19

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4763
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 09:09
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Gissar att Kias  Anna f 1601. Åbo 1628-1642.
är hämtat ur något register och då betyder Åbo att hon bor på och står som ägare eller brukare där hon är registrerad under denna period.

2005-04-15, 18:54
Svar #20

Utloggad Kia Rolén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 124
  • Senast inloggad: 2014-02-06, 06:41
    • Visa profil
Tusen Tack alla ni som har svarat på min undran!
Nu äntligen kan jag gå vidare i min forskning, tills jag hänger upp mig på något annat ord.
Än en gång stort tack till er alla!
Ha det bra!
 
Varma hälsningar från Kia Rolén

2007-02-22, 22:05
Svar #21

Utloggad Mikael Ranelius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 70
  • Senast inloggad: 2010-10-30, 14:15
    • Visa profil
Kunde man vara backstusittare samtidigt som man var åbo?
 
När min mfm Olivia Eleminia Nilsdotter gifte sig 1895 uppges hon som åbodotter, medan fadern Nils Andersson i Flädje no:2, Alfshögs församling, uppenbarligen står antecknad som backstusittare. Ljög hon kanske om sin fars status? eller kunde man vara backstusittare samtidigt som man hade åborätt?

2007-02-22, 22:22
Svar #22

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 14:19
    • Visa profil
Mikael, troligen var han (fadern, Nils Andersson) en tidigare åbo, som blivit backstusittare. Man kunde inte vara bägge.
Det troliga är att han pensionerat sig, låtit någon son eller måg överta åborätten.
Om du går tillbaka i hfl så kanske du hittar Nils Andersson som åbo på någon gård - Flädje N:o2? - i socknen.
Vänligen,
Calle

2007-06-28, 01:49
Svar #23

Lars Larsson

Vad är då en Domkyrkoåbo ?
 
Mvh
Lars,Kanada

2007-06-28, 09:53
Svar #24

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
En som brukar en gård som ägs av en domkyrka. Dessa fick, särskilt under medeltiden, mycket donationer i form av jord, som sedan behållits och nog finns än.

2007-06-28, 18:48
Svar #25

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
I Norrala socken i Hälsingland, där det fanns nästan uteslutande skattehemman, används åbo  i kyrkböckerna på 1700-talet som synonymt med landbonde (arrendator).

2007-07-28, 18:22
Svar #26

Utloggad Elisabet Tornberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 171
  • Senast inloggad: 2022-09-05, 22:30
    • Visa profil
Om man var åbo betalade man då hyra till ägaren av marken? Vad är då skillnaden på åbo och arrendator?
 
En av mina anor anges först som ? åbo bl.a. i Ytterby hfl. 1826-29, under Hvena Västergård. I nästa hfl.(1830-33) anges han och familjen som 1/4 åbo och dessutom hans bror som arrendator. I hfl. 1834-36 finns familjen under undantag och brodern står kvar som arrendator. Hela tiden finns en annan familj skriven på samma ställe och nämns ? åbo. Det måste ha gått utför för min familj, men kan denna försämring bero på att de ej kunnat betala för sig eller att de inte kunde livnära sig av jorden, kanske p.g.a. sjukdom e.dyl.?
 
Familjens två äldsta flickor står skrivna hos sin farbror fr.o.m. 1830-33. I hfl. 1839-41 står de som arvingar, som jag tolkar det efter dem som brukat gården efter att deras egna föräldrar inte längre klarar detta.
 
Finns det någon som vet något om detta?
 
Elisabet

2007-08-09, 23:43
Svar #27

Utloggad Elisabet Tornberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 171
  • Senast inloggad: 2022-09-05, 22:30
    • Visa profil
Har tagit reda på att en bonde med åborätt årligen betalade för sitt nyttjande av gården, till markägaren, ofta kronan. Detta kan innebära att mina anor, se tidigare inlägg, ev. inte kunde betala för sig. En åbo kunde också få flytta om han inte skötte gården enligt sitt åtagande. Kan ju vara möjlgt för mina anor också.  
 
Den som var åbo kunde sälja åborätten och då hade nära släktingar förköpsrätt. Intressant eftersom min anas bror plötsligt står som arrendator.
 
För övrigt verkar det som om det som skiljer åborätt och arrende, är att åborätten är ärftlig. Detta var ju tydligen så viktigt att det i mitt fall t.o.m. skrevs in i husförhörslängden.
 
Har läst mig till detta främst i National Encyklopedin och genom Hallands Rötter. Kanske kan det hjälpa någon mer?!
 
Elisabet

2008-01-24, 15:58
Svar #28

Utloggad Bengt Assarsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 13
  • Senast inloggad: 2008-02-12, 13:32
    • Visa profil
På 1700-1800-talet var många män:
1....åboe: Vad betyder det?
2....husman: Vad betyder det egentligen?

2008-01-24, 17:55
Svar #29

Eva Leksell

Det finns en diskussion om husmän under Yrken: Husmannen. Men det är motsägelsefulla uppgifter, och det beror nog på att en husman i Skåne var något annat än en husman i de nordligare landskapen.
 
Även Åbo står med egen rubrik under Yrken.
 
Om man ska fortsätta diskutera begreppen är det bättre att göra det där, så att informationen blir sammanhållen och inte utspridd på många ställen.

2008-05-10, 13:40
Svar #30

Utloggad Johanna Frostensson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 786
  • Senast inloggad: 2011-01-18, 17:31
    • Visa profil
Jag har en åbo i Småland på 1600-talet som står som Axel Oxenstiernas åbo, innebar det då att rikskanslern ägde marken som min ana brukade?

2012-12-18, 15:46
Svar #31

Utloggad Edgar Mörk

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2017-11-04, 16:02
    • Visa profil
Kan någon hjälpa mig med detta?
Vad står Åbo för. Ofta nämns folk som Åbon, Åboänkam, Åbodottern eller Åbosonen.
Emotser att få ta del av någons kunskap i ämnet
/Edgar
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Åbo. /Moderator Språk, ord och namn

2012-12-18, 16:12
Svar #32

Utloggad Mats Sundqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 12:03
    • Visa profil
Jag har hittat en förklaring från Björn Engström (på denna sida) från år 2002: Det vanligaste uttrycket är ju åbo men även åboende, åbonde och åboer(plural) förekommer. Det används oftast om jord som är ägd men inte skattköpt, men i enstaka fall även för skattköpt jord. Även brukare av arrende- eller landbonde- jord kallas ibland åbo. Jag har några sådana noteringar i min släkt, möjligen var man inte ägare utan hade boende- och brukarrätt med besittningsskydd?!  
Någon som vill/kan fylla på?!
 
Mvh/Mats
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Åbo. /Moderator Språk, ord och namn

2012-12-18, 17:39
Svar #33

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Med åbo menas den som innehar (arrenderar) ett kronohemman. Åborätten ärvdes, så i praktiken var den ett slags äganderätt, i synnerhet före lagändringarna omkring sekelskiftet 1800, då bönderna äntligen fick full äganderätt (och högg ner alla ekar så fort de hann).
Benämningen åbo har även använts för andra arrendatorer, men detta är oegentligt, då dessa inte alls har samma rättigheter gentemot formelle ägaren.
 
Inlägget har flyttats hit från Språk, ord och namn » Äldre ord och uttryck » Åbo. /Moderator Språk, ord och namn

2013-02-18, 20:35
Svar #34

Utloggad Annika Byrenius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 19:57
    • Visa profil

 
Åbo, kameralistik, egentligen person, som på viss tid
eller på livstid såsom landbo eller under ärftlig
besittningsrätt innehar annans jord. Numera (1895)
användes uttrycket åbo, till skillnad från arrendator,
företrädesvis om den, som innehar annans jord
under ärftlig besittningsrätt. Någon gång förekommer
uttrycket även om ägaren till en jordegendom,
för såvitt han bor på densamma och själv brukar den.
Under s.k. stadgad åborätt dvs ärftlig besittningsrätt,
innehas vissa kronan eller allmänna inrättningar
tillhörande hemman och lägenheter.
Efter 1808 iakttages i fråga om företrädesrätten
till åboskapet följande ordning:
änka, så länge hon lever ogift;
bröstarvinge, son eller hans avkomling framför dotter
eller hennes avkomling och äldre barn framför yngre;
närmaste arvinge efter lag, därvid ordningen
mellan lika nära arvingar bestämmes genom lottning.
Åbo äger också inom vissa gränser överlåta
hemmanet till oskyld person. Med vissa undantag
får klyvning verkställas.
Särskilda bestämmelser gälla om kronolotshemman,
kronorusthåll och krononybyggen.
 
Källa:
Gernandts Konversationslexikon,
under medverkan av fackmän
utarbetad på grundvalen av
det encyklopediska verket
Nordisk Familjebok,
med nyare uppgifter och tillägg.  
Stockholm 1895
 
Samma verk definierar (1895) hemman som en jordbesittning, som kan bära beskattning och därmed har åsatts ett hemmantal, i motsats till lägenhet, en jordlott, som ej äger den förmågan.
 
Ordet lägenhet har därefter skiftat betydelse flera gånger.
 
Meddelar Annika

2015-03-25, 19:52
Svar #35

Utloggad Bengt Fredriksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2023-08-31, 14:10
    • Visa profil
elin nilsdotters mor det gäller
 
Sunnersbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13514/C/3 (1753-1861  bild59 sid96
Här anges mors ålder till 36år

2015-03-25, 22:25
Svar #36

Utloggad Christina Weigel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1453
  • Senast inloggad: 2024-01-27, 16:41
    • Visa profil
Vad är det med henne?
 
Hon heter Anna Larsdotter och ...?

2022-08-02, 08:22
Svar #37

Utloggad Olle Karlén

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 21:31
    • Visa profil
Hej.
Har en fundering angående åbo bönderna, för i de husförhörslängderna jag tittar i nu, från örby västra götaland 1872-1881. Där står det EG. undantag (undantag är oftast inflikat). Är det också Åbobönder? Man kan ju inte äga nått på undantag. Då får man det att låta mer att man är mer av Åbobönder än att man äger rätten. Har kyrkan bara ändrat formuleringen?
För när jag letade i dopböckerna från 1847 där dyker Åb upp titt som tätt bland ortsborna.

2022-08-02, 20:30
Svar #38

Utloggad Calle Lindström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1949
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 14:19
    • Visa profil
Det vore intressant om du gav exempel ur källan, dvs sidhänvisning till den aktuella husförhörslängden.
Vid en hastig titt såg jag några där "Eg" var överstruket och begreppet "Undantag" var inflikat, är det detta du avser?
Se exempelvis:  Örby (P) AI:17 (1872-1881) Bild 222 / sid 565


Vänligen,
Calle

2022-08-03, 06:20
Svar #39

Utloggad Olle Karlén

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2024-03-03, 21:31
    • Visa profil
Här kommer ett exempel från husförhörslängderna ifrån Örby socken åren 1872-81.

2022-08-03, 07:05
Svar #40

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
På den bilden (från Örby AI:17) ser vi att Sven Andreasson inte längre är ägare, och i stället har ett undantag. Det vänstra strecket är en överstrykning av "1/8 Eg.", och det högra strecket står efter "Undantag" och visar att det ska in framför namnet.

Längre ned på sidan (utanför bilden här) står Svens son Johan som den nye ägaren. Han har alltså tagit över bruket efter att han gift sig, och föräldrarna har då fått ett undantag.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2022-10-30, 13:35
Svar #41

Utloggad Annika Byrenius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 19:57
    • Visa profil
Hej
Gården överlåts på sonen, fast med vissa undantag. Den tidigare ägaren (Eg. = Egare) sätter upp villkor för överlåtelsen. Givaren vill säkra bostad och mat för resten av livet. Han vill ha garantier för att inte ställas på bar backe. Om gåvomottagaren dör innan han fått söner, kan gården gå ur släkten om änkan gifter om sig och får söner.
Därför skrevs undantagsavtal.

Villkoren för överlåtelsen kan till exempel vara, fri bostad, fri mat, ett antal tunnor spannmål, ett antal djur, en andel djurfoder, fri skjuts till kyrkan, en bit av marken, en del av skogen eller andra rättigheter eller förmåner.

En person med undantag kallades undantagsman. Det kan stå "med undantag" eller "med fördel" i HFL. Andra begrepp används i andra landsdelar.

Notera att gifta kvinnor var omyndiga ända till slutet av 1800-talet. De ägde sin ärvda gård, men maken förvaltade den. I HFL har kyrkoskrivaren nästan alltid antecknat maken som ägare.
Kvinnor kunde göra egna affärer, men maken undertecknade avtalen.

Men måste vara mycket observant, speciellt om en tidigare dräng, plötsligt står som hemmansägare. Då har han gift sig till gården. Om Hustrun varit gift tidigare är det hennes barn i första giftet, som ärver gården.

En Änka behövde hjälp att sköta gården, tills hennes barn blivit vuxna. Hon var tvungen att hitta en arbetsam och duglig dräng att gifta sig med.

Hade gårdsägarinnan endast döttrar, fick äldsta dottern hitta en duglig karl att gifta sig med. Det kunde vara näst äldste sonen till en hemmansägare.
Om gården går till en yngre dotter, kan man anta att hennes äldre bröder har gift sig till en annan gård eller har utbildat sig till ett annat yrke.
Det måste man observera då man forskar på en släktgård.

Det är skillnad på Bonde och Brukare och Arrendator och Åbo. En Hemmansägare äger en jordbruksfastighet. Han kan äga och bruka den. Han kan äga och arrendera ut marken. Han kan då bruka någon annans gård.
Brukare brukade förkortas till Br.  Bonde förkortades till B. Hemmansägare förkortades Hem. äg. eller tidigare endast Eg. eller Egare eller Ägare.
1/8 Eg. betydde att gården var beskattad för 1/8 -dels Mantal.
Vad ordet Bonde betydde, har växlat över tid; kanske också mellan landsdelar.
En Åbo äger ingen mark. Han kan äga byggnader.
En Torpare äger ingen mark, men kan äga en byggnad. Torpet ligger på någon annans mark. Det brukar stå Torp under "/Gårdens namn/". Torp hade ofta ett egennamn. Gårdarna hade namn efter den by de låg i.

En Lägenhetsägare äger en bit mark eller tomtmark avstyckad från en jordbruksfastighet; det ingår ingen jordbruksmark och ingen skogsmark i en lägenhet. På tomtmarken uppförde man en byggnad för bostadsändamål.
När lägenheten avstyckade genom en Lantmäteriförrättning bildades en egen fastighet, med eget fastighetsnummer.
En fastighet är en bit mark avgränsad med gränsmarkeringar på marken, t ex tomtrör eller gränsrösen av sten. Gränserna bestämdes av Lantmätaren.

I städer byggdes hus som täckte hela fastighetens mark; man bebyggde hela tomtmarken; det blev ingen tomtplats kvar. Då började man tala om byggnader som fastigheter. Det är dagligt tal och används allmänt.
En fastighet kan vara obebyggd. Om man inte känner till den strikta betydelsen av ordet fastighet, utan tror att en fastighet är en byggnad, då blir begreppet obebyggd fastighet fullständigt obegripligt.


Arrendelagen är urgammal och mycket strikt. Arrendemark kan upplåtas för en viss begränsad tid, t ex 50 år. Det kan ingå byggnader i ett arrendeavtal. Vem som underhåller byggnaderna framgår av arrendeavtalet.

Avtal om att hyra respektive om att arrendera lyder under helt olika lagstiftning.
Mvh Annika B

2022-10-30, 13:45
Svar #42

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Notera att gifta kvinnor var omyndiga ända till slutet av 1800-talet.

Gifta kvinnor var omyndiga ända till 1921.

2022-10-30, 22:18
Svar #43

Utloggad Annika Byrenius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 19:57
    • Visa profil
Texten gällde fast egendom.
Från 1874 - Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, detta regleras genom äktenskapsförord.
Den egendom kvinnan ärvt eller förvärvat före eller under äktenskapet får kvinnan själv råda över och förvalta.
Källa:http://www2.ub.gu.se/kvinn/artal/detaljer/1870-talet.xml
Annika B

2022-10-30, 22:50
Svar #44

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Ja, men det ändrade inte det faktum att gift kvinna i andra sammangang stod under makens förmyndarskap fram till 1921. Från samma källa som du hänvisade till:

1921 - Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken. Fadern är dock barnets förmyndare - i ekonomiskt hänseende, ej vad gäller vårdnaden. För första gången införs även bestämmelse om att kvinnan ska bära mannens släktnamn.

http://www2.ub.gu.se/kvinn/artal/detaljer/1920-talet.xml

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna