ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Skattejordägare  (läst 437 gånger)

2002-03-22, 14:56
läst 437 gånger

Utloggad Lian Nyman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 316
  • Senast inloggad: 2016-10-23, 14:42
    • Visa profil
I husförhörlängderna 1850-talet kan jag läsa att mannen är skattejordägare. Vad innebar det?

2002-03-22, 15:46
Svar #1

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 483
  • Senast inloggad: 2021-02-20, 07:03
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Det här med Skatte-, krono- och frälsebönder är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena. Namnen kommer från den typ av jord dessa bönder brukade.  
 
Skattebönder var brukare av skattejord, dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan. Redan under tidig medeltid skattelade kronan den jord bönderna odlat upp och vilken de betraktade som sin egendom.
 
Kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten) samt betalade skatt till kronan.
Kronobondens legotid var vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till kronan. På 1680-talet fick de flesta kronobönder ärftlig besittningsrätt till gårdarna, en rättighet som dock kunde upphävas av kronan. 1789 stärktes den ärftliga besittningsrätten i något som benämndes stadgad åborätt.
En kronobonde har även benämnts landbo (kronolandbo).
Under början av 1700-talet (förordningar1701, 1719, 1723) fick kronobönder rätt att köpa loss sin jord. Dessa bönder blev därmed skattebönder och hemmanet skattehemman.
 
 
Frälsebönder var brukare av frälsejord, dvs de arrenderade jord av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods.
Frälsebondens legotid var, liksom kronobondens, vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till en frälse jordägare. Frälsebondens besittningsrätt var mindre trygg än kronobondens, framför allt efter mitten av 1700-talet.  
En frälsebonde har även benämnts landbo (frälselandbo).  
 
Hans

2002-03-22, 19:44
Svar #2

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4274
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 22:30
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Till Hans utförliga beskrivning av de olika jordnaturerna (skatte, krono och frälse) kan läggas att om någon kallas jordägare så rör det sig knappast om en gård, utan snarare ett torp eller en backstuga som avstyckats till en egen fastighet. (Jämför Språk, ord och namn: Äldre ord och uttryck: Backstuga den 14/2 2002.)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna